Den svenska abortens historia | Fria Tidningen
  • Lena Lennerhed är professor i idéhistoria vid Södertörns högskola och har forskat länge kring abortfrågan.
Fria Tidningen

Den svenska abortens historia

Abort i Sverige har inte alltid skett på kvinnans villkor. I sin nya bok Kvinnotrubbel. Abort i Sverige 1938–1974 kartlägger Lena Lennerhed den svenska abortens historia.

Det är inte förrän år 1975 som så kallad “fri abort” införs i Sverige. Lena Lennerhed, professor i idéhistoria vid Södertörns högskola, vill dock hellre kalla det för “abort på kvinnans begäran” då det inte finns någonting i lagen som heter “fri abort”. Hon är aktuell med boken Kvinnotrubbel. Abort i Sverige 1938-1974.

– Boken handlar om decennierna innan fri abort. Det är ju inte så att vi gick från totalförbud till frihet, utan det jag har beskrivit är en period i Sverige där kvinnor hade möjlighet att ansöka om aborträtt av vissa skäl; om hon till exempel var sjuk eller hade blivit gravid efter våldtäkt. Jag tror att det är viktigt att känna till den historien; det är inte bara förbud och frihet utan det finns nyanser, säger hon.

Lena Lennerheds bok handlar dock inte främst om att kartlägga abortlagstiftningen, även om det är oundvikligt att prata om i en bok om aborthistoria. Hon har bland annat tittat på processen som låg till grund för Medicinalstyrelsens beslut om att bevilja eller neka abort.

– Vi får en abortlag 1938 med ett tillägg 1946 som reglerar hur systemet med abortansökningar ska se ut. Kritiken mot detta växer sig stark på 1960-talet, vilket banar vägen för den fria aborten på 1970-talet. Men boken handlar mer om vad som händer när en kvinna vill göra abort på 1950-talet, till exempel. Hur går hon till väga? Säger Lena Lennerhed och fortsätter.

– Hon måste först gå till en rådfrågningsbyrå, som finns runtom i landet. Där ska hon träffa en kurator som kanske kommer att behöva ha flera samtal med henne och hennes anhöriga. Hos kuratorn får kvinnan redogöra för skälen till varför hon vill göra abort samt hennes sociala situation. Sedan slussas hon vidare till en gynekologisk undersökning, sedan en psykiatriker som hon måste träffa en eller två gånger. Processen kunde dra ut på tiden, och efter att den sista läkaren har träffat henne skrivs ett omfattande underlag som skickas till Medicinalstyrelsen och det är där det beslutas huruvida hon ska få en abort eller inte.

Tidens idéer låg till grund för vilka beslut som fattades av Medicinalstyrelsen och i vilket ljus man såg på kvinnor som ansökte om abort.

– Hur bemöts kvinnorna som vill göra abort? Hur pratar man om dem? Jag tittar också på psykiatrerna, vilka teorier de hade till sitt förfogande på 1940-50-talet när de mötte dessa kvinnor. Man utgick från teorier som idag är förlegade och för många framstår som väldigt märkliga. Att man exempelvis kan läsa av en människas karaktär baserat på kroppstyp. Många av dessa teorier var självklara inom dåtidens psykiatri och ingick i hur man bemötte kvinnor, säger Lena Lennerhed.

Idag sker abort i Sverige på kvinnans villkor och trots konservativa strömningar i världen tror Lena Lennerhed inte att aborträtten är hotad i Sverige.

– Det kommer hela tiden förslag från olika håll om att man till exempel ska införa samvetsklausuler. Men detta har pågått sedan vi fick fri abort, det är ingenting nytt. Redan på 1980- och 1990-talen börjar vi få ett organiserat abortmotstånd i Sverige. Det nya i Sverige är att vi har ett nationalistiskt färgat abortmotstånd idag som också har representation i riksdagen, Sverigedemokraterna. De säger inte mycket i abortfrågan, men de är det enda partiet i riksdagen just nu som signalerar att de tycker att abortlagstiftningen är för liberal. Detta ska vi hålla koll på, men annars ser jag inte aborträtten som hotad i Sverige. Den har ett starkt stöd. Alla partier annars är överens om att abortlagen är bra, säger Lena Lennerhed.

Annons

Rekommenderade artiklar

”Det finns en omedvetenhet kring hedersvåld”

För 20 år sedan skrev Christina Wahldén den omvälvande boken Kort kjol, där en ung kvinna tampades med sviterna av att ha blivit våldtagen. Nu är författaren tillbaka med Falafelflickorna, en deckare om hedersproblematik riktad till barn.

Cinemafrica firar 20 år

Filmfestivalen Cinemafrica har efter 20 år etablerat sin status som tongivande inom det svenska kulturlandskapet.

© 2018 Fria Tidningen