Vad ska den som inte får tigga göra? | Fria Tidningen

Debatt


Tiggeritillstånd

  • Hur ska den som inte kan uthärda att se tiggare kunna se sina barn i ögonen? undrar Erni och Ola Friholt.
Fria Tidningen

Vad ska den som inte får tigga göra?

Eskilstuna vill att det ska krävas tillstånd för att få tigga. Vad ska de som får avslag göra? Kanske ta livet av sig? undrar Erni och Ola Friholt.

I nyheterna den 30 januari fick vi veta hur Eskilstuna kommun tänker lösa det problem man anser sig ha med de romska tiggarna i staden. Varje tiggare ska vända sig till någon myndighet och begära tillstånd att tigga. På detta sätt avser man att befria tiggarna från deras utsatta situation. Det uppges att inrikesministern tycker att tanken är intressant.

Genom ett tillstånd att tigga ska alltså tiggarnas utsatta situation förändras? Vi kan väl anta att inte alla tiggare får tillstånd. Annars vore ju åtgärden ett slag i luften. Två frågor: Hur kommer den utsatta situationen att förbättras för dem som får tiggeritillstånd? Och: Hur kommer den utsatta situationen att förbättras för dem som får avslag och inte har möjlighet att tigga för sitt uppehälle?

Det är väl inte för starkt att här tala om kvalificerat hyckleri? Att tvingas tigga innebär förvisso att förnedras. Men den som saknar arbete eftersom man är utsatt för evinnerlig diskriminering i sitt hemland, vad kan den människan göra? Vad är alternativet?

Ett alternativ är att tigga någon annanstans, där folk orkar se tiggarna. Ett annat är att tiggaren tar livet av sig och sin familj. Det händer tyvärr. Hur ser Eskilstuna kommun på dessa två alternativ? Då tiggarna far någon annanstans slipper Eskilstunaborna undan. Med döden upphör förnedringen, men inte minnet av den och av hyckleriet och dess upphovsmän och instämmande ministrar.

Hur ska de medborgare som inte kan uthärda åsynen av tiggare, alltså inte uthärdar åsynen av orättvisorna i Europa, kunna se sina barn i ögonen och säga att tiggarnas utsatthet minskar genom ett tiggeritillstånd eller ett förbud att tigga?

Kan omänskligheten bli tydligare?

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2018 Fria Tidningen