Jordbruksverkets inblandning väcker kritik | Fria Tidningen
  • Cecilia Hejdenberg driver Olsvenne Gårdskött i Gotländska Näs. Hon är skapare och administratör för Reko-ring Visby.
Fria Tidningen

Jordbruksverkets inblandning väcker kritik

Efter det stora intresset för Reko-ringar har Jordbruksverket satsat på ett projekt som ska stödja etableringen av nya ringar. Men initiativet välkomnas inte av alla.

I dag finns runt 50 Reko-ringar i Sverige och intresset växer starkt. Jordbruksverket var inte sena med att uppmärksamma den nya handelsformen och upphandlade i oktober en nationell stödfunktion, Reko-bas, för att stödja etableringen av Reko-ringar. Projektet ska pågå under en tvåårsperiod. 2,5 miljoner kronor avsattes för uppdraget som gick till Hushållningssällskapet. Enligt Jordbruksverket är Reko-bas främst en informationsinsats som syftar till att ge stöd till administratörer, konsumenter och producenter.

Satsningen har väckt starka reaktioner bland flera administratörer av de ideellt drivna ringarna. I Jordbruksverkets beskrivning av uppdraget står det att utföraren ska etablera Reko-ringar över hela Sverige med säte i samtliga svenska landskap. Kritikerna frågar sig varför myndigheterna blandar sig i ett koncept som redan fungerar bra.

Cecilia Hejdenberg driver Olsvenne Gårdskött i Gotländska Näs. Hon är skapare och administratör för Reko-ring Visby och en av kritikerna.

– Vi är så styrda av Jordbruksverket sedan innan och vill ha så lite inblandning av dem som möjligt. Vi behöver inte det här projektet. Vi klarar det själva. De har inte ens frågat oss om vi var intresserade, vi kände inte till att det skedde en upphandling, det skedde över våra huvuden.

Hon är kritisk till att myndigheten satsar 2,5 miljoner kronor på att stödja något som redan fungerar väl.

– Nu ska vi finansiera några pappersvändare som ska göra det jobb vi redan gör ideellt. Det är helt onödigt.

Cecilia Hejdenberg har även invändningar mot att Jordbruksverket har valt att rikta stödfunktionen endast mot Rekoringarna.

– Det finns många lokala utlämningsställen som heter något annat än Reko. Hon nämner Local food nodes som exempel, en plattform som skapar kopplingar direkt mellan producenter och konsumenter och som även samlar initiativ som inte kallar sig Reko.

Kritik framfördes nyligen i en debattartikel i tidningen Land där Marina Eriksson, redaktör för tidningen Småbrukaren, ställer sig undrande till varför Jordbruksverket inte ger pengarna till administratörerna av ringarna som redan gör jobbet. Hon undrar också vilken typ av information som kommer att tillhandahållas för de 2,5 miljonerna.

Camilla Bender Larson som är landsbygdsutvecklare på Jordbruksverket är medveten om kritiken och tror att det delvis beror på att det i början gick ut klumpigt formulerad information om stödfunktionen.

– Folk är rädda för myndighetskontroll och missuppfattade vad vi ville göra. Det handlar om att vi kan skynda på och förenkla processerna för att starta rekoringar, inte att vi ska gå in och styra upp eller sätta regler som en del har trott.

Kersti Arvinder från Hushållningssällskapet som är projektledare för Reko-bas berättar om hur de arbetar med projektet.

– Vi är fyra personer på olika platser runt om i Sverige som arbetar med att ta fram ett material som beskriver vad Rekoringar är och hur det går till om man vill starta en. Sedan kommer vi lägga till information för producenter om livsmedelslagstiftning.

Materialet ska vara klart i slutet av april och då finnas tillgängligt på Hushållningssällskapets webbsida.

– Parallellt med det här hjälper vi dem som själva vill starta rekoringar med uppstartsinformation.

Kersti Arvinder har förståelse för om det finns en oro för ökade kontroller eller myndighetskrav.

– Det är viktigt att behålla folkrörelseperspektivet. Vi har bett Jordbruksverket att ändra formuleringarna i uppdragsbeskrivningen. Vi ska inte ta fram en modell för Reko-ringar utan beskriva den modell som finns. Vi ska heller inte starta egna ringar utan underlätta etableringen av nya ringar. Det är så vi har tillmötesgått kritiken.

Det finns reda ett 50-tal rekoringar runt om i Sverige som startat utan hjälp, behövs era insatser?

– Det är mycket lättare att starta en Reko-ring där det redan finns en i grannbyn. Men Sverige är ett avlångt land och inte minst uppe i norr efterfrågar man hjälp om hur man börjar. Det finns en gräns för hur mycket information ideella krafter kan sprida.

Annons

Rekommenderade artiklar

Ska svensk natur ha juridiska rättigheter?

Intervju

”Vissa ser idén om naturens rättigheter som flummig”, säger Pella Thiel som är med och arrangerar en svensk konferens om huruvida naturen ska ha juridiska rättigheter.

”Adoption är en kolonial praktik”

Intervju

Maria Fredriksson tycker adoption från fattiga länder är ett problem. Men som adopterad själv är det svårt att få gehör för sin kritik, menar hon.

”Humor räddar ditt liv”

Intervju

Hon har avslöjat alltifrån TeliaSoneras inblandning i en azerisk muthärva till ett penningtvättsupplägg värd flera miljarder kronor. Nu tilldelas journalisten Khadija Ismayilova Right Livelihood-priset.

© 2018 Fria Tidningen