Ambassadör i litteraturens tjänst | Fria Tidningen
  • Högläsning med barn främjar ordförrådet, läslusten och läsförmågan.
  • Läsambassadörerna Noura Ahmed och Sahar Ghorbani.
Fria Tidningen

Ambassadör i litteraturens tjänst

Under hösten har läsambassadörerna Noura Ahmed och Sahar Ghorbani arbetat med projektet Läs högt, riktat mot barn i förskoleåldern. ”Det känns så kul att ge glädje till barnen”, säger Noura Ahmed.

I ett av rummen på öppna förskolan Utsikten i Biskopsgården står flera små hyllor med böcker, som föräldrar kan läsa för eller med sina barn.

De vanligaste böckerna är så kallade ”silent books”, de saknar text och består oftast bara av bilder. Böckerna gör det möjligt för föräldrar och barn att ta sig igenom boken på det språk de kan bäst.

– Eftersom det inte är någon text kan föräldrarna berätta olika berättelser varje gång, det är jättebra, säger Noura Ahmed.

Projektet Läs Högt drivs av Göteborgs stadsbibliotek och har pågått under hösten 2017, en av satsningarna riktar sig till barn i förskoleåldern.

Noura Ahmed och Sahar Ghorbani arbetar som uppsökande läsambassadörer i Biskopsgården och Lövgärdet, där träffar de föräldrar, informerar om vikten med läsning för barn och delar ut böcker. Sedan starten har de delat ut 450 bokpåsar, med tre böcker i varje.

– Läsning är jätteviktigt för språkförståelsen, men att läsa högt är även bra för familjen. Man får tid tillsammans och kan umgås, säger Sahar Ghorbani.

Noura Ahmed och Sahar Ghorbani talar tillsammans åtta olika språk och har goda möjligheter att kommunicera med många av dem de möter.

Men under sin tid som läsambassadörer har de träffat föräldrar från många olika länder och som talat över 30 olika språk. Det kan alltså vara svårt att prata med alla.

– Det är ofta språk från Indien som är problematiska, men det går nästan alltid bra ändå. Vi kan visa böckerna och vi har information på många olika språk, säger Sahar Ghorbani.

Överlag tycker Noura och Sahar att arbetet under hösten fungerat väldigt bra, och de hoppas på fler liknande projekt i framtiden. De känner också att föräldrarna uppskattat deras jobb och att de tycker om att läsa med sina barn.

– Den vanligaste frågan vi får är nog att föräldrar undrar när de ska lämna tillbaka böckerna i bokpåsen. Det känns bra att kunna säga att de är deras och inte alls behöver lämna tillbaka dem, säger Noura Ahmed.

Läsförståelsen bland unga har dalat under flera år i Sverige, men i den senaste PISA-undersökningen verkar den negativa trenden ha brutits.

Undersökningen riktas visserligen mot ungdomar i femtonårsåldern, men enligt Marie Johansson, projektledare för ”Läs högt”, måste man börja någonstans, och man kan aldrig börja läsa för tidigt för barn.

– Om vi vill att läsförståelsen ska fortsätta att ligga på en hög nivå krävs mer resurser och fler pedagoger. Men jag tror att projekt som detta är en jättebra komplettering, och en väldigt bra start för barnen, säger hon.

Jimmie Svensson är på förskolan Utsikten med sin son Bill, han tycker också att ”silent books” är bra och att det inte bara är texten i böcker som är det viktiga.

– Det kan vara en bild på en elefant, då kan jag prata om att elefanten har lång snabel, eller hitta på något annat. Vi försöker läsa lite varje dag, det är ett bra sätt att varva ner på, säger Jimmie Svensson.

Marie Johansson betonar vikten av att barnen ska tycka att det är kul att läsa, och hoppas på liknande projekt i framtiden som också riktar sig till äldre barn.

– Det är vi vuxna som ser vilka positiva effekter det får för språk och i förlängningen skolan, men om barnen inte hade tyckt att det var roligt hade vi nog inte sett några effekter alls. Kan vi även få med äldre barn tror jag även på att sådana här projekt kan motverka segregationen, säger Marie Johansson.

Rekommenderade artiklar

Göteborgs radikala historia ur ett gräsrotsperspektiv

Vi befinner oss i det glömda Göteborg, där sjömännen kämpar för arbete och deras familjer för att ha mat på bordet. I Agneta Thomasin Svenssons Alla röster, alla ljus skildras en stad präglad av fattigdom och utsatthet.

Nathalie Ruejas Jonson och det autistiska perspektivet

Det skeva perspektivet, det lilla som blir enormt, det stora som försvinner. Alla ord som regnar i kaskader över världen tills den inte syns längre. Och så stunderna med hörlurarna på max för att få ledigt en stund. Kaoset och skammen inför kaoset. Att be om hjälp. Att få hjälp.

© 2018 Fria Tidningen