• Tzotziler i den mexikanska delstaten Chiapas håller en minnesceremoni för offer från 1997 års massaker då 45 personer dödades. Hjälporganisationer varnar för att pågående konflikter riskerar att utmynna i ännu en massaker.
Fria Tidningen

Konflikt tvingar urfolk på flykt i mexikanska Chiapas

Tusentals har tvingats lämna sina hem sedan en 40 år gammal konflikt om jordbruksmark blossat upp i urfolksområden i Chiapas i sydvästra Mexiko. Organisationer på plats kritiserar nu myndigheternas handfallenhet.

Delstaten Chiapas i sydvästra Mexiko är kanske mest känd som säte för den revolutionära vänsterrörelsen zapatisterna som bildades av mayafolk i mitten av nittiotalet. Rörelsen har kommit att bli en inspirationskälla för urfolkens kamp både i Latinamerika och i resten av världen.

Men delstaten har samtidigt präglats av våld och oroligheter de senaste decennierna. Den senast uppblossade konflikten har lett till att uppemot 5 000 personer som tillhör mayafolket tzotzil nu blivit borttvingade eller tvingats fly från sin mark. Många har därmed tvingats försöka överleva i regnskogen i bergen vilket kostat flera människor livet – av dessa flera barn och äldre som haft sämre förutsättningar att klara av de svåra förhållandena.

Urfolken i regionen lever av jordbruk och konflikter om mark bryter ofta ut. Den konflikt om jordbruksmark som nu blossat upp går så långt tillbaka som till 1973. Mexikos departement för jordbruksreform drog då gränserna mellan urfolksområdena Chenalhó och Chalchihuitán och det är missnöjet med denna uppdelning som varit en källa till konflikt de senaste 40 åren.

1997 ledde konflikten till en massaker av 45 personer som tillhörde mayafolket tzotzil i den lilla byn Acteal i Chenalhó. Organisationer på plats fruktar nu att liknande händelser kan ske.

– Risken för ännu mer våld är akut. Stämningen är liknande den som rådde innan massakern i Acteal, säger biskopen Felipe Arizmendi på plats i San Cristóbal de las Casas till den mexikanska tidningen El Universal.

Organisationer på plats ber om omedelbara donationer av mat, mediciner och kläder. Samtidigt kritiserar man myndigheterna för att inte agera tillräckligt kraftfullt för att stoppa våldet. FN:s avdelning för mänskliga rättigheter i Mexiko har också uttryckt djup oro och kräver att myndigheterna snabbt kommer med en lösning.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

© 2024 Fria.Nu