Små förlag vidgar litteraturens vyer | Fria Tidningen
  • Vad utgör en klassiker? För förläggaren Hillevi Hellberg är svaret att det är ett verk som definierar sin tid och samlar sin tidsanda.
  • Hillevi Hellberg, förläggare på Göteborgsförlaget Alastor Press.
Fria Tidningen

Små förlag vidgar litteraturens vyer

Goda tider för gamla böcker när mindre förlag satsar på klassikerutgivning. "Det är böcker vi tycker bör finnas tillgängliga. Verk som definierar sin tid och samlar sin tidsanda, säger Hillevi Hellberg, förläggare på Alastor Press.

När bokbranschen förändrats har fler förlag valt att nischa sig mot en specifik typ av litteratur eller språk. Det har blivit vanligare att förlagen har egna klassikerserier som kan visa på vilka författare som finns i deras stall eller backlist. I Norstedts klassikerserie ryms både gamla översättningar av Patrick Modiano eller Mèrce Rodoreda – författare som i dag rönt klassikerstatus och som kanske varit ur tryck under en längre tid publiceras tillsammans med nyöversättningar av Louis-Ferdinand Céline och Carson McCullers.

Att introducera nya klassiker är naturligtvis en kulturgärning men vad kommer egentligen denna nya trend av?

Jag träffar Johannes Svensson, förlagsredaktör på Bokförlaget Tranan, på förlagets kombinerade kontor och bokhandel vid Mariatorget i Stockholm. Han menar att förlagets utgivning skiljer sig från branschen i övrigt.

– Det vi håller på med är ju översättningar. Det är trots allt så att det finns ett stort fokus på engelsk utgivning. Översättningar från stora världsspråk som arabiska och kinesiska är nästan obefintliga i den svenska utgivningen, och även klassiska språk som tyska, franska och spanska är eftersatta, säger han.

I våras introducerades deras nya serie ”Tranans klassikerserie”. Förlaget har valt att satsa på en till en början utomeuropeisk litteratur som håller klassikerstatus i det språkområde boken publicerats. Efter två romaner från Sydkorea respektive Libyen utkommer brasilianske João Guimarães Rosas Tidiga berättelser i januari. Tre länder och språkområden som vi sällan ser representerade i utgivningen, trots att de är stora världsspråk.

– I dessa böcker finns det också något som är relevant även efter att en tid har förlöpt. Vi sätter förvisso klassikerstämpeln, men för att få plats i vår klassikerserie krävs det också att den har en sån status där den kommer ifrån. Vi vill att man ska plocka upp boken och tänka ”Ja, just det. En klassiker kan ju komma från Sydamerika också”, säger Johannes Svensson.

Just häri ligger kärnan i konceptet. Att klassikerutgivningen är någonting utöver det vanliga. Ett äldre verk som på något sätt fortfarande är relevant i dag.

För Tranans del är detta dessutom en typ av bok som fortfarande hittar läsare i sitt land eller språkområde. Precis som förlagets nisch, att bredda utgivningen rent språkmässigt, ska klassikerserien avspegla förlaget i ett mindre format. Böcker som hade haft svårt att hitta till svenska läsare annars.

På liknande sätt arbetar Göteborgsförlaget Alastor Press. Fokus ligger i första hand på sekelskifteslitteratur, dekadens och symbolism – en nisch mot ett helt annat håll. I höst har de samlat flera av de tidigare utgivna verken i en egen klassikerserie.

Precis som för Tranan är det den egna nischen viktig för att koncentrera klassikerutgivningen. Hillevi Hellberg, förläggare och översättare på förlaget menar att klassikerserien gör att de kan ta ut svängarna med den övriga litteraturen.

– Vi kan bli mer excentriska och bibliofila, kanske översätta en bok som kanske bara kommer i tio exemplar. Med klassikerna är det annorlunda, det är böcker vi tycker bör finnas tillgängliga. Ett verk som definierar sin tid och samlar sin tidsanda. Å ena sidan de stora verken; Rimbaud och Verlaine. Den stora litteraturen. Å andra sidan steget över seklerna.

Klassikern som sådan tycks lika gammal som litteraturen själv. Att den koncentreras eller förlängs till en serie verkar däremot som en ny idé. Hur kommer det sig att det blivit så populärt just nu? Hellberg menar att klassikern alltid uppfyllt en viktig funktion men att dess roll på senare tid börjat ifrågasättas.

– I dag är det inte lika självklart med bildning och kvalitet och det finns alltid ett samtidsfokus. All litteratur gör ju annan litteratur begriplig. För oss finns det en poäng med att läsa sekelskifteslitteratur när vi befinner oss i en brytningstid. Dessa författare börjar ställa frågorna som vi i dag fortfarande arbetar med att besvara, säger Hillevi Hellberg.

Den här litteraturen gör att vi förstår vår samtid. Detta kan illustreras med flera av de återutgivna verk som på senare tid rönt debatt i kultursverige. Allt ifrån äldre verk som Lion Feuchtwangers Oppermanns till Chris Kraus I Love Dick.

Johannes Svensson är inne på ett annat tidstypiskt spår:

– Klassikern har alltid funnits, såsom Tidens klassiker hemma i bokhyllan. I dag finns det inte någon sådan tydlig bokserie som alla har. Det är alltid lite tomt i klassikerhyllan. Även av de riktigt stora klassikerna finns det många som inte är i tryck, säger han.

Rekommenderade artiklar

Fogelström firas med ny bok

I år är det 100 år sedan en av Sveriges mest folkkära författare föddes. Per Anders Fogelström har betytt mycket för den svenska litteraturen och kulturen såväl som för sinnebilden av Stockholm som stad.

Nathalie Ruejas Jonson och det autistiska perspektivet

Det skeva perspektivet, det lilla som blir enormt, det stora som försvinner. Alla ord som regnar i kaskader över världen tills den inte syns längre. Och så stunderna med hörlurarna på max för att få ledigt en stund. Kaoset och skammen inför kaoset. Att be om hjälp. Att få hjälp.

Hon besjunger livet i utkanterna

I Händelsehorisonten skildras ett samhälle som på många sätt inte alls är olikt vårt, ett samhälle som har förvisat en grupp människor till Utkanterna.

© 2019 Fria Tidningen