Djurförsök tillhör dåtiden | Fria Tidningen

Debatt


Andreas Ekfrost
  • Istället för djurförsök kan medicinvetenskapen ägna sig åt mer tillförlitliga alternativ som exempelvis cellodlingar, skriver Andreas Ekfrost.
Fria Tidningen

Djurförsök tillhör dåtiden

Medicinska djurförsök är förlegade och otillförlitliga jämfört med sina moderna motsvarigheter som exempelvis cellodlingar. Det är dags att medicinvetenskapen följer med in i framtiden, skriver Andreas Ekfrost.

Redan de gamla grekerna utförde djurförsök. Medicinsk forskning på djur höll man på med redan på 1200-talet. Efter andra världskriget började man även ställa krav på att medicinska behandlingsmetoder ska utföras på djur innan de testas på människor. Dessa krav lever kvar än idag.

Djurtester inom medicin har alltså en lång historia bakom sig. Att förvänta sig att läkare världen över plötsligt ska sluta se detta som det bästa alternativet orimligt. När en läkare forskar fram ett nytt läkemedel är det lätt att följa vanan av flera århundraden och använda djur för att testa läkemedlets kvalitet.

Mycket har dock hänt sedan de gamla grekerna och sedan andra världskriget. Vår förståelse för djurs förmåga att tänka och känna har utvecklats. Idag vet man att de både tänker och upplever smärta. Även den tekniska utvecklingen har gått framåt och det finns idag avancerade alternativ till djurförsök.

Djurförsök innebär att man utnyttjar djur för människans syfte. Det ligger inte i det testade djurets intresse att bli utsatt för sin behandling. Därmed är det fel.

Hur plågsamma testerna är varierar, men deras liv på institutionerna är i sig plågsamma. De bor ofta trångt i en ostimulerande miljö. I steril laboratoriemiljö utsätts de för sjukdomar, kemikalier, gifter, bekämpningsmedel eller läkemedel. En del djur dör direkt vid försöken, men en del tvingas leva vidare med effekterna av testen. Även om försöken inte är direkt plågsamma i bemärkelsen smärtsamma, så kan all hantering innebära att djuret upplever stress och rädsla.

Måste vi ha djurförsök? En tanke med att ha djurförsök är att lidande för få ska motiveras av stor nytta hos många. Djurförsöken är dock inte så effektiva att det kan räknas som lidande hos endast ett fåtal individer. Av de läkemedel som testas på djur är det bara ett av tio som faktiskt fungerar på människor. Mängder av läkemedel testas alltså på djur med goda resultat, men fungerar inte på människor. Vissa läkemedel passerar tester på djur, men är direkt farliga att ge människor. Andra läkemedel fallerar i djurförsök, men fungerar utmärkt som läkemedel för människan ändå.

Istället för att fortsätta med djurförsök som oundvikligen innebär stress och lidande för djur, så finns det alternativ. Man kan testa på cellodlingar, på avancerade datormodeller och microchip som imiterar mänskliga organ eller använda microdosering där man ger frivilliga testpersoner extremt små doser av läkemedlet man vill testa. Dessa djurfria testmetoder har visat sig vara mer pålitliga och rättvisande än djurförsök i flera fall. Att inte använda djurförsök är billigare då man inte behöver handla in, ta hand om och livnära djuren. Det är smidigare och mer praktiskt utan djur, mer miljövänligt och framförallt är det mer humant då det inte innebär lidande för någon.

Den 21:e november i år invigdes Sveriges 3R-center med det långsiktiga målet att ersätta djurförsök med djurfria metoder. 3R står för Replacement (ersätt djur med andra metoder), Reduction (minimera antalet djur som används i försök) och Refinement (förfina testen för att minimera lidandet för djuren). Att Sverige har etablerat ett 3R-center är ett bra steg i rätt riktning, men mer behövs för att motivera forskare att sluta med djurförsök.

Genom att helt förbjuda tester på djur kan man sätta press på läkemedelsindustrin att ta fram nya, djurfria metoder som är tillförlitliga. Vill de få ut sin produkt på marknaden måste de testa den. Kan de inte kan använda djurförsök, så kommer de att tvingas hitta andra vägar. Att hålla på med djurförsök känns gammaldags och kan jämföras med hur psykiatrin har utvecklat sina försöksmetoder. Att titta på hur man behandlade psyksjuka patienter i början av 1900-talet är idag hårresande. På samma sätt kommer vi att blicka tillbaka på dagens djurförsök när vi väl har smärtfria och rättvisande metoder att tillgå.

Fakta: 

Andreas Ekfrost är skribent på Supervegobloggen.

Annons

Rekommenderade artiklar

© 2017 Fria Tidningen