Etableringsjobb kan hindra nyanlända | Fria Tidningen
  • Fackförbunden Livs, Kommunal, IF Metall, Handels, HRF, Pappers, Elektrikerna och Musikerna säger ja till att driva vidare frågan om de lågavlönade etableringsjobben. Foto: Annika af Klercker/SvD/TT
Fria Tidningen

Etableringsjobb kan hindra nyanlända

Fack och arbetsköpare är överens om att driva frågan om låglönejobb för nyanlända. Men för asylsökande kan de innebära ett hinder för att få permanent uppehållstillstånd.

Tillsammans med Svenskt Näringsliv har en majoritet av LO-facken kommit överens om att driva frågan om etableringsjobb – statligt subventionerade arbeten som ska underlätta för långtidsarbetslösa och nyanlända att ta sig in på arbetsmarknaden. Nu vill man inleda förhandlingar med staten.

Satsningen har bland annat fått kritik eftersom lönerna för etableringsjobben ska ligga på lägstanivå och riskerar att pressa ner lönerna för hela branscher.

Men ett mindre uppmärksammat problem är att anställningarna kan utgöra ett problem för de nyanlända som kommit till Sverige under de senaste två åren. Den tillfälliga asyllagen som trädde i kraft för två år sedan gör det nämligen omöjligt att få permanent uppehållstillstånd med arbete som grund om anställningen subventioneras av staten.

Lisa Pelling, utredningschef på den S-märkta tankesmedjan Arena Idé, menar att det är något som kommer att drabba etableringsjobben.

– Nyanlända som är pressade att försöka ordna arbete, inte minst för att få tillgång till familjeåterförening, kommer inte att kunna använda sig av de här jobben.

Tillfälliga uppehållstillstånd är det nya normala, understryker hon, och säger att det är vad såväl nyanlända som fack och arbetsgivare numera måste förhålla sig till.

– Nyanlända måste hela tiden oroa sig för om uppehållstillståndet förlängs. Pressen att försöka ta jobb för att få permanent uppehållstillstånd ökar samtidigt som det är väldigt svårt att hitta sådana jobb på den svenska arbetsmarknaden.

Per Bardh, avtalssekreterare för Handelsanställdas förbund, håller med om att situationen kan utgöra ett problem för etableringsjobben.

– Anställningsformen ska bara gälla i 24 månader och sedan övergå till en tillsvidareanställning.

– Får man inte permanent uppehållstillstånd blir det förstås ett bekymmer för arbetsgivaren. Så det är klart att frågan kräver en lösning så att arbetsgivare inte medverkar till att bryta mot lagen, säger han.

Men han tillägger att frågan är teknisk och inte kan hanteras förrän diskussioner med regering och lagstiftare har påbörjats.

Men IF Metalls avtalssekreterare, Veli-Pekka Säikkälä, vill att fack och arbetsgivare driver frågan i förhandlingarna med regeringen.

– Uppehållstillstånden ska prövas utifrån asylskäl, men man ska inte hindras från att få ett permanent uppehållstillstånd på grund av att man haft en anställning med stöd. Det är taskigt, både mot människan och mot arbetsgivaren.

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) har uttryckt sig positivt till att fack och arbetsgivare nått en överenskommelse om etableringsjobben. Men det är för tidigt för regeringen att uttala sig om situationen kring permanenta uppehållstillstånd, säger hennes statssekreterare, Natali Sial.

– Det här är ett paket med flera olika frågor. Först måste parterna bjudas in och samtala.

Fakta: 

Arbete och uppehållstillstånd

Bland de hundra första ansökningarna om uppehållstillstånd med arbete som grund som behandlats sedan den nya asyllagen infördes gällde ungefär hälften av fallen subventionerade anställningar, till exempel instegs- och nystartsjobb.

Permanent uppehållstillstånd beviljades inte i något av de fallen.

Källa: Arbetet

Rekommenderade artiklar

Så blev sommartorkan

Med historiskt låga grundvattennivåer såg flera svenska kommuner ut att gå mot akut vattenbrist i somras.

© 2019 Fria Tidningen