• Meri Alarcón, Matilda Amundsen Bergström och Tania Kaveh är redaktörer för antologin Manifest där studenter skriver om humaniora och aktivism kopplat till dagens politiska klimat.
Fria Tidningen

”Vi tror att kunskap kan förändra världen”

Genus, miljö och rasism är ämnen i den nya antologin Manifest. "Vi vill visa hur humanioran kan användas i samhället", säger Meri Alarcón, en av redaktörerna.

Meri Alarcón har skrivit om klassperspektiv, Matilda Amundsen Bergström om kopplingen mellan humaniora och aktivism, Tania Kaveh har tagit sig an frågor om ursprung och rasism. Tre texter som ingår i den nyutgivna antologin Manifest där den gemensamma nämnare är att bidragen utgår från diskussioner som är aktuella både inom universitets humanistiska institutioner och politiskt aktuella i samhällsdebatten.

Meri Alarcón, Matilda Amundsen Bergström och Tania Kaveh är utöver författare också redaktörer för antologin.

– Vi utgick från ett tematiskt upplägg och ville ha texter om olika ämnen, som genus, miljö och rasism, säger Tania Kaveh.

– När texterna till boken kom in blev vi förvånade över hur de bredde ut sig ämnesmässigt och hur de pekade i så olika riktningar. Först skrämde det lite ur ett redaktörsperspektiv. Hur skulle vi få ihop det här till en helhet, säger Matilda Amundsen Bergström.

– Men ju mer vi tänkte på det desto bättre blev tanken. Uniformitet är inte jättesexigt och nu när det blev en bok utan konsensus blir den ett exempel på den goda konflikten och på hur vi kan komma framåt genom att prata och pröva åsikter mot varandra, säger Meri Alarcón.

De ser boken som en ”kollektiv kunskapsskapande process”.

– Att skapa kunskap är en etisk handling. Vi tror att kunskap kan förändra världen. En utopi är bara en verklighet som inte slagit in än, säger Matilda Amundsen Bergström.

Till bakgrunden hör att trion för tre år sedan gav ut antologin Meningens motstånd, en bok som i mycket var ett symptom på de humanistiska vetenskapernas dåliga självförtroende i ett samhälle som mäter nytta i konkret, praktisk tillämpning. Syftet var att rättfärdiga humaniorans plats.

– Tanken då var att vi inte visste om någon som lyft fram studenters perspektiv på den frågan, men ju längre in i arbetet vi kom desto mer kändes det som att det är en meningslös och länge ältad fråga, säger Matilda Amundsen Bergström.

– ”Get over it”, tänkte jag och frågade mig om vi inte kan tänka ett steg till istället för att hålla på och försöka rättfärdiga humanismens samhällsnytta, fortsätter hon.

Manifest är det nästa steget. Boken har undertiteln 22 texter om humaniora och politisk handling och rymmer texter om folkbibliotek, främlingar, feminism och klass.

– Ett försök att visa att det är dags att handla och visa hur humanioran kan användas i samhället istället för att försöka förklara att den är viktig, säger Meri Alarcón.

Antologin innehåller åtta tomma sidor, varför?

– Ja, där skulle det ha legat en text av Sari al-Sagher, litteraturvetarstudent från Damaskus universitet som flydde till Sverige med sin familj år 2015. Han skulle ha skrivit en text om humaniora och flykt, men den pressade situationen på det trångbodda flyktingboendet där han bor omöjliggjorde något skrivande. Det blev ingen text, men de sidor han skulle ha fått i boken finns kvar, tomma, säger Meri Alarcón.

Redaktörstrion är medvetna om att det är universitetet som gett dem utrymmet och medlen att ge ut boken. Samtidigt är den en kritik mot det som kan uppfattas som introverta akademiska institutioner.

– Universiteten har strukturer och gränser mot samhället utanför som vi vill försöka bryta ner. Som studenter står vi mittemellan och har inte samma struktur och regler att förhålla oss till som mer etablerade, anställda akademiker, säger Tania Kaveh.

– Humanioran är kritisk och ifrågasättande och bra på att vända den kritiska blicken utåt mot samhället. Boken är ett försök att även rikta den kritiska blicken inåt, säger Matilda Amundsen Bergström.

Utgångspunkten i redaktörernas egna texter är en personlig upplevelse av ett fenomen som teori och filosofi tillämpas på som ett verktyg för att förstå. Meri Alarcón utgår från sin klassresa från arbetarklass till akademisk medelklass.

Matilda Amundsen Bergström kritiserar humanvetenskapernas tendens att utgå från de privilegierade i sitt teoriskapande, med utgångspunkt i egna upplevelser när gränsen stängdes för flyktingar mellan Ungern och Serbien hösten 2015 och en föreläsning vid University of California. Tania Kaveh skriver om ras och ursprung, grundat både i egna erfarenheter och sina idéhistoriska studier om mötet mellan ursprungsbefolkning, vita och afrikaner i Latinamerika.

Ett brett spektra av ämnen med delvis varierande slutsatser. Den gemensamma nämnaren är att de ifrågasätter strukturer och normer och en vilja att nå utanför de akademiska rummen med ett personligt tilltal som relaterar till vardag.

Exempel på hur humaniora får en verkningsfull tillämpning på samhället, menar trion.

– Humaniorans kunskapsvägar ser annorlunda ut. Den är sällan så konkret som att visa upp en ny medicin, men många av de nya impulserna som fått genomslag i samhället kommer från aktivism som tolkats av humanvetenskaperna, säger Matilda Amundsen Bergström och exemplifierar med queerteori, postkolonialism och genusfrågor.

– Boken är ett försök att förmedla kunskap om makt och hur makt fungerar. Det finns skillnader mellan aktivism och humanvetenskap. Det är två olika verktygslådor, men med kunskap kommer ett ansvar att agera, säger Meri Alarcón.

– Med förståelsen om hur illa det är i världen kommer en vilja att förändra. Frågan om hur är en viktig del av boken. Förändrar vi genom att ”lika” på Instagram eller genom att stå på barrikaderna är en fråga vi måste ställa oss, säger Tania Kaveh.

Fakta: 

Manifest

Antologi: Bestående av texter av studenter och doktorander från humanistiska institutioner vid landets universitet. Boken är utgiven av Institutionen för Litteratur, Idéhistoria och Religion vid Göteborgs Universitet.

Redaktörerna: Matilda Amundsen Bergström är doktorand i litteraturvetenskap, Meri Alarcón är student i samma ämne. Tania Kaveh är student i idé och lärdomshistoria. Samtliga vid Göteborgs Universitet.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

© 2024 Fria.Nu