Gruvsatsning möter motstånd i Argentina | Fria Tidningen
  • ”Aldrig mer cyandid”. Protest mot gruvdrindustrin efter att stora mängder cyanid läckt ut i dricksvattnet i Famatina i nordvästra Argentina.
Fria Tidningen

Gruvsatsning möter motstånd i Argentina

Argentinas regering vill utveckla gruvindustrin genom att locka till sig stora utländska investeringar för utvinning i Anderna. Men miljörörelsen är kritisk och har mobiliserat ett stort folkligt stöd mot planerna.

Argentina har inte en lika utvecklad gruvsektor som flera andra länder i regionen, men tanken är att detta ska förändras. Regeringens mål är att locka till sig motsvarande 30 miljarder US-dollar i utländska investeringar för en storskalig gruvdrift längs Anderna, vars berg sträcker sig genom hela det stora landet. 

– Vi har en stor möjlighet att utveckla en resurs som Argentina äger och som till och med kan komma att bli viktigare än jordbruket, sade president Mauricio Macri tidigare i år. 

Han har drivit igenom ett nationellt gruvavtal som slår fast vilken ersättning som ska utgå till landets regionala myndigheter samt vilka minimiregler för miljöskydd som ska gälla i samband med gruvdrift. 

Syftet med avtalet är att undanröja tvivel bland investerare, efter att landets miljörörelse i flera delar av landet fått med sig befolkningen i kampen mot storskalig gruvdrift. 

Enligt landets författning tillhör naturresurserna de provinser där de är belägna. För närvarande finns det sju provinser i landet som efter protester har infört förbud mot gruvutvinning genom dagbrott, samt förbud mot cyanid och andra farliga substanser som vanligtvis används för att separera värdefulla metaller från sten. 

Den sydliga provinsen Chubut, i Patagonien, var en av de första som införde ett förbud. Det skedde 2003, efter att befolkningen i staden Esquel protesterat mot ett kanadensiskt gruvbolags planer på att utvinna guld och silver. Protesterna tvingade fram en folkomröstning där 80 procent röstade nej till gruvan.

Det var en händelse som anses ha varit starten för den rörelse mot gruvdrift som sedan dess vuxit sig mycket stark i landet. 

– Den sociala rörelsen mot gruvor är det största bekymret för regering och företag, vilket bevisas av att det federala gruvavtalet slår fast att landets skolor bör lyfta fram gruvornas ekonomiska betydelse. Det är ett försök att indoktrinera barnen som vi vänder oss emot, säger Enrique Viale, som är grundare av organisationen Argentinska förbundet för miljöjurister. 

President Mauricio Macri, som tillhör högerpartiet PRO, har sedan han tillträdde 2015 varit en stark förespråkare för en ökad gruvdrift och har med olika åtgärder arbetat för att stärka sektorn. 

Landet anses ha stora reserver av bland annat koppar, guld, silver och litium. För närvarande finns det endast en koppargruva i drift i landet, samt sju guldgruvor. Samtidigt finns det mängder av planerade gruvprojekt som ännu inte har satts igång. Enligt regeringen finns det områden på runt 750 000 kvadratkilometer i Argentina där potentialen för gruvdrift anses vara hög. 

Kritiker menar att regeringen genom sina satsningar visar att de prioriterar gruvdriften före att skydda miljön. Bland annat tillåts ett kinesiskt gruvbolag att göra stora investeringar i Veladero-gruvan i San Juan, trots att flera stora cyanidutsläpp från gruvan tidigare har dokumenterats.

Rekommenderade artiklar

© 2019 Fria Tidningen