Röst vill höra fler röster | Fria Tidningen
  • Svenska filminstitutet söker tillsammans med SVT och Folkets bio efter berättelser från dagens Sverige till kortfilmssatsningen Röst inför valet 2018.
Fria Tidningen

Röst vill höra fler röster

Inför valet 2018 har Svenska filminstitutet gjort gemensam sak med SVT och Folkets bio i satsningen Röst, ett kortfilmsinitiativ för att bereda plats åt unga, nya filmskapare med osedda perspektiv.

Nästa år är det val igen. Inte supervalår denna gång men ändock ett riksdagsval i en tid kantad av slitningar och motsättningar. Rasism och ekonomisk ojämlikhet har gjort att många i dagens svenska samhälle inte når ut med sin röst. Detta är någonting kortfilmssatsningen Röst vill ändra på.

– Röst är ett initiativ som Svenska filminstitutet tar tillsammans med SVT kortfilm & dokumentär samt Folkets bio. Idén kom av att försöka locka fram nya röster både framför och bakom kameran runt temat att inspirera folk till att göra sina röster hörda inför valet 2018, säger Klara Grunning som är filmkonsulent för dokumentärfilm på Svenska filminstitutet och medredaktör för Röst.

SVT, Svenska filminstitutet och Folkets bio söker nu med ljus och lykta över hela landet för att samla in bidrag till Röst. I den efterföljande urvalsprocessen kommer åtta idér att väljas ut. Formatet som eftersöks är dokumentär kortfilm om max 4,30 minuter.

– Film tar lång tid att göra och ju längre filmen är desto längre tid tar den att göra. Valet är nästa september och vi vill kunna visa filmerna innan dess. Sedan handlar det mycket om dem vi vill nå; nya väljare, nya människor i Sverige, nya röster. Vi tror att vi når dem lättare på och via plattformar som sociala medier. Platser där kortfilm är ett enklare och mer tillgängligt format, säger Klara Grunning.

Hon fortsätter:

– Det kostar förstås också mycket mer pengar att göra en långfilm. Inte så att vi tycker att ens åsikter är billiga, utan det handlar om att kunna få en bredd också. Istället för en långfilm kan vi presentera åtta kortfilmer med diversitet i perspektiv och ansikten man ser.

Ett ledord inom initiativet är mångfald. Klara Grunning vill se mångfald i sökande, kreatörer och perspektiv både framför och bakom kameran.

– Mitt uppdrag handlar om att utveckla film, filmkonsten och representation av nya röster och perspektiv. Men om man ska zooma ut lite handlar det även om hur man ser på kvalitet inom film. Vad är kvalitet inom filmkonsten? Jämfört med våra globala och nordiska grannar ser Svenska filminstitutet mycket till att en mångfald av röster bidrar till ett kvalitetshöjande inom film. Kreatörens eget perspektiv är en kvalitet i sig eftersom det utgör en del av representationen av hur Sverige ser ut i dag, säger hon.

Röst kommer att rama in valet 2018. Filmerna börjar visas nästa sommar och fortsätter att rulla fram till valdagen med förhoppningen att väcka debatt och samtal.

– Vi vill ge det mänskliga perspektivet istället för att bara fokusera på yta och sakfrågor. Många kan ha svårt att relatera till andras hjärtefrågor. Man kan slå folk i huvudet med sina åsikter dagen lång utan att man berör. Men när man ger det mänskliga, komplexa perspektivet blir det enklare att relatera till. Man kan ändra sin syn, man kan få förståelse och lyssna, säger Klara Grunning.

Rekommenderade artiklar

”Det finns en omedvetenhet kring hedersvåld”

För 20 år sedan skrev Christina Wahldén den omvälvande boken Kort kjol, där en ung kvinna tampades med sviterna av att ha blivit våldtagen. Nu är författaren tillbaka med Falafelflickorna, en deckare om hedersproblematik riktad till barn.

Cinemafrica firar 20 år

Filmfestivalen Cinemafrica har efter 20 år etablerat sin status som tongivande inom det svenska kulturlandskapet.

Den svenska abortens historia

Abort i Sverige har inte alltid skett på kvinnans villkor. I sin nya bok Kvinnotrubbel kartlägger Lena Lennerhed den svenska abortens historia.

© 2019 Fria Tidningen