Statligt våld orsakar extremism | Fria Tidningen
  • Socioekonomiska faktorer och statligt förtryck är starkt bidragande orsaker till att unga afrikaner ansluter till extremistorganisationer som al-Shabaab.
Fria Tidningen

Statligt våld orsakar extremism

Statliga ingripanden snarare än religion bidrar till att unga afrikaner ansluter sig till våldsbejakande extremistorganisationer. Det visar en ny omfattande studie.

FN:s utvecklingsorgan UNDP har i en ny studie intervjuat 495 unga afrikaner i åldrarna 17–26 år, som frivilligt valt att gå med i extremistorganisationerna al-Shabaab eller Boko Haram. Av dessa uppger 71 procent att deras slutliga beslut att låta sig rekryteras togs på grund av myndigheters agerande. 

Dessa ”brytpunkter” uppges ha varit när statliga företrädare exempelvis dödat eller godtyckligt gripit en vän eller anhörig. 

En majoritet av de intervjuade anser att deras regeringar bara agerar för fåtalets intressen, och fler än tre fjärdedelar säger att de generellt inte har något förtroende för politiker eller de sociala trygghetssystemen i sina hemländer. 

Andra avgörande drivkrafter som gör att många unga afrikaner lockas av extremistgrupper uppges vara fattigdom och marginalisering, fenomen som förstärks av svag samhällsstyrning och korruption. 

– En majoritet av rekryterna kommer från gränsområden och isolerade områden där över hälften av befolkningen lever under fattigdomsgränsen och många ungdomar saknar arbeten, sade UNDP:s Afrikachef Abdoulaye Mar Dieye i samband med att rapporten nyligen presenterades vid FN-högkvarteret i New York. 

Många av de intervjuade vittnar om en uppväxt där föräldrarna till stor del varit frånvarande. Bristen på ekonomiska möjligheter tycks vara en starkt drivande faktor. Enligt författarna till studien är ”det mesta akuta behovet” att ungdomarna får ett arbete. 

Mohamed Yahya, som är programkoordinator för UNDP i Afrika, säger att ungdomarna ser på extremistgrupperna som en möjlighet att förändra sina liv. 

– När de går med i dessa grupper strävar de efter att förbättra en tillvaro som har präglats av fattigdom och frustration, säger han. 

När dessa drömmar sedan grusas växer i stället ilskan hos många. 

Abdoulaye Mar Dieye understryker behovet av att i högre grad fokusera på utvecklingsfrågor när det gäller att hantera hot mot säkerheten i Afrika. 

– Att erbjuda service, stärka institutioner, skapa möjligheter som leder till ekonomisk frigörelse är en viktig fråga, säger han. 

Även om hälften av de intervjuade även uppger religiösa skäl som en av anledningarna till att de valt att gå med i en extremistorganisation, så svarade samtidigt 57 procent att de inte hade någon, eller små kunskaper om organisationens religiösa doktriner. 

Studien tyder dessutom på att religiös utbildning leder till en minskad risk för att en person ska gå med i en extremistisk organisation. Det betyder att en ökad förståelse för den egna religionen kan innebära en minskad risk för extremism. 

– Religiös utbildning, tillsammans med sekulär utbildning, tycks bygga upp ett motstånd mot att gå med i dessa grupper, säger Mohamed Yahya. 

Den våldsbejakande extremismen har i Afrika krävt 33 300 liv bara mellan 2011 och 2016 enligt UNDP. 

Annons

Rekommenderade artiklar

Tusentals flickor bortrövade i Nigeria

Två år har gått sedan Boko Haram kidnappade 276 skolflickor i Nigeria. Fallet är dock inte unikt. Enligt FN kan flera tusen nigerianska kvinnor ha blivit bortförda.

Imamer står upp mot Boko Haram

”Boko Halal”, som betyder ”bildning är tillåten”, har blivit kamerunska imamers slagord och svar på extremistgruppen Boko Harams våldskampanjer.

© 2017 Fria Tidningen