• Lucy McRae undersöker kroppens begränsningar med sin konst och utmanar vår biologiska programmering genom att få kroppen att göra saker den inte är designad för.
Fria Tidningen

Lucy McRae förenar biologi och teknologi

Scifi-konstnären Lucy McRae är i Stockholm inför innovations- och teknikfestivalen Gather Festival. Fria passade på att träffa henne och prata om kroppen, science fiction och teknologi.

Konstnären Lucy McRae kallar sig för kroppsarkitekt. Med en bakgrund inom balett, arkitektur och teknik undersöker hon gränserna mellan det mänskliga, biologiska, syntetiska och teknologiska. Resultaten sammanflätar universella frågor kring vad det innebär att vara människa med mer specifika scenarion, som att exempelvis kunna äta av sin egen kropp.

– Det jag försöker göra är att förstå vetenskap; att ge den en slags textur, färg, form och rörlig bild. Jag försöker materialisera saker som teknologi och syntetisk biologi, ge dem ett sammanhang och en berättelse. Jag vill koppla ihop vetenskap med fantasi, säger Lucy McRae

Det där om att äta sig själv kommer ifrån filmen Make Your Maker, där Lucy McRae undersöker vad som händer när syntetisk biologi blir så tillgängligt för ”vanliga” människor att vi kan syssla med det i våra egna kök.

– Filmen ställer frågan om huruvida mat och människokroppen kan bli oskiljbara. Om man kan klona sin egen kropp till att använda som en källa för mat så skulle man kunna äta sig själv till slut. Det låter helt vansinnigt i sig, men det belyser en helt ny uppsättning etiska frågor kring syntetisk biologi.

Att manipulera kroppens ursprungliga funktioner är en huvudpoäng i Lucy McRaes konst. Hon vill utmana den biologiska programmeringen och undersöka vad våra kroppar är kapabla till.

– Ett exempel på det är ”Swallowable Parfum”, vilket är ett slags kosmetiskt piller som förvandlar kroppen till en parfymbehållare. Man svettas parfymerat, helt enkelt. Därmed förändras kroppens ursprungliga programmering vilket leder till att kroppen kan utsöndra en biologiskt förbättrad doft. På det viset omdefinieras hudens roll.

Hon fortsätter.

– Gränserna mellan det biologiska och syntetiska blir mer och mer utsuddade. Det kanske de alltid har varit egentligen, men vi ser det först nu. Det talas om att vi snart når den fjärde industriella revolutionen snart, som kommer att innebära att vi får allt svårare att avgöra vad som är ”verkligt” och vad som är syntetiskt. En slags förstärkning av människan. Syntetiska, biologiska och artificiella ting kommer alla att bli ett.

Var är vi om 100 år, biologiskt och teknologiskt?

– Jag tycker att det är intressant med våra kroppars relation till saker, som att färdas i rymden. Den mänskliga kroppen är designad för att kunna fungera på jorden och reproducera sig med hjälp av gravitationen. Men om vi ska kunna lämna jorden och exempelvis kolonisera andra planeter måste vi beakta hur kroppen ska kunna överleva på en plats där vi inte är designade att leva. När vi talar om framtidens teknologi borde vi också ägna tid åt att tänka kring hur vår mänskliga biologi ska kunna hantera det.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

”Det finns en omedvetenhet kring hedersvåld”

För 20 år sedan skrev Christina Wahldén den omvälvande boken Kort kjol, där en ung kvinna tampades med sviterna av att ha blivit våldtagen. Nu är författaren tillbaka med Falafelflickorna, en deckare om hedersproblematik riktad till barn.

Fria Tidningen

Cinemafrica firar 20 år

Filmfestivalen Cinemafrica har efter 20 år etablerat sin status som tongivande inom det svenska kulturlandskapet.

Fria Tidningen

Den svenska abortens historia

Abort i Sverige har inte alltid skett på kvinnans villkor. I sin nya bok Kvinnotrubbel kartlägger Lena Lennerhed den svenska abortens historia.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu