”Jag är drabbad av dessa rader” | Fria Tidningen
  • Emma Asp debuterar i höst med novellsamlingen Du är nog speciell men närmare än så här kommer vi inte, berättelser med ett tillskruvad perspektiv på mänskliga relationer.
  • Emma Asp debuterar i höst med novellsamlingen Du är nog speciell men närmare än så här kommer vi inte, berättelser med ett tillskruvad perspektiv på mänskliga relationer.
Fria Tidningen

”Jag är drabbad av dessa rader”

Malmöbaserade författaren Emma Asp debuterar i höst med novellsamlingen Du är nog speciell men närmare än så här kommer vi inte. En samling berättelser som genom en absurdistisk lins kommenterar mellanmänskliga relationer.

I debuten Du är nog speciell men närmare än så här kommer vi inte har författaren Emma Asp samlat ett antal noveller som tar avstamp i meningar som plötsligt dök upp i hennes tankar. Resultatet är små berättelser som för läsaren på samma gång är främmande i sin absurdism som välbekanta i sin skildring av ett slags vardag.

– Den här skrivprocessen har varit ganska speciell för mig. Den började inte med en agenda eller idé, utan jag fick plötsligt en rad i huvudet. Sedan kom en ny rad. Det var ganska märkliga meningar, en mening var till exempel: ”min man har alltid förhuden tillbakadragen när han kör bil”. Eller: ”det var på begravningen jag och sonen träffades”. Jag tänkte ”vad är det här?”. Först ville jag inte tänka så mycket kring raderna. Jag förstod dem inte utan tänkte att de kommer att försvinna. Men de försvann inte. Det kom fler, säger Emma Asp.

I och med den speciella skrivprocessen var det inte förrän efteråt, när boken var klar, som ett övergripande tema kunde urskönjas. Men novellerna har omisskännligen en röd tråd genom sig, även om den inte alltid är självklar.

– Det handlar mycket om relationer på olika sätt. De är ofta dysfunktionella; det kan vara intima relationer men även maktrelationer, som blir ett slags kommentar till det samhälle vi lever i. Det kan jag se nu när jag tittat på texterna i efterhand, att det handlar mycket om auktoriteter, auktoritetstro, maskulinitet och en form av självupptagenhet. Ett slags oförmåga att se sig själv utifrån, vi är så upptagna av oss själva.

Är berättelserna en satir över dagens landskap för relationer?

– Texterna är skrivna av mig, jag är en produkt av och lever i det här samhället som jag ser genom min specifika blick. Jag tycker att det är helt omöjligt att inte se vem som har makt i vårt samhälle, vems berättelser som vi lyssnar på. Det återfinns i dessa berättelser, de är sprungna ur mig och mitt seende. Men satir som litterär uttrycksform är ett medvetet stildrag, på förhand bestämt. Så har min skrivprocess inte sett ut. Samtidigt är det ganska absurda berättelser, tillspetsade och skruvade. Men för mig ligger de ändå nära den absurda verklighet som jag tycker att vi lever i.

Emma Asps novellsamling är fortfarande rykande färsk, men i tanken fortsätter meningarna som föranledde Du är nog speciell men närmare än så här kommer vi inte att komma till henne.

– Jag är drabbad av dessa rader, de kommer till mig hela tiden. Bara i dag kom det en liknande mening; ”du får onanera i bilen om du vill, han sa det för att vara snäll”. Det är typiskt en sådan där mening som bara kommer och så måste jag skriva ner den. Eller ”jag är livrädd för att de där djuren ska börja äta på mina anklar igen”. Jag kan inte förstå den raden nu, men det kommer nog bli noveller igen.

Annons

Rekommenderade artiklar

© 2017 Fria Tidningen