Starkare motivation bland ensamkommande | Fria Tidningen
  • Ensamkommande ungdomar har varit med om de tuffaste situationer man kan uppleva, säger forskaren Mehrdad Darvishpour.
  • Mehrdad Darvishpour.
Fria Tidningen

Starkare motivation bland ensamkommande

Ensamkommande flyktingbarn etablerar sig snabbare i Sverige än andra nyanlända barn, visar en pågående studie vid Mälardalens högskola.

– Gruppen framställs ofta som ett problem, men de har enorm kraft och vision, säger forskaren Mehrdad Darvishpour.

Under fyra år ska forskare vid Mälardalens högskola följa ensamkommande ungdomar. Fokus för studien är deras väg till inkludering i samhället och hur deras uppfattningar av jämställdhet och jämlikhet utvecklas under tiden.

Snart har undersökningens första år gått och nu berättar forskarna om de preliminära resultaten.

– Det vi ser är att de här ungdomarna är mer etablerade och mer motiverade att klara sig i skola och arbete än barn som kommer till Sverige med sina föräldrar, säger Mehrdad Darvishpour, docent och lektor i socialt arbete vid Mälardalens högskola.

Enligt Mehrdad Darvishpour beror skillnaden delvis på att det svenska samhället satsar mer resurser på ensamkommande flyktingbarn. Att de placeras i HVB- eller familjehem innebär dessutom att de får en annan tillgång till det svenska språket och till nätverk som gör det lättare att hitta arbete eller studiehjälp.

Många ensamkommande ungdomar har också försörjningskrav på sig från sina familjer, berättar Mehrdad Darvishpour.

– De skickar pengar till sina föräldrar, vilket innebär att de målmedvetet måste satsa på arbete.

Men de intervjuer Mehrdad Darvishpour och hans kollegor har gjort visar att motivationen även kommer inifrån. Han berättar att flera av ungdomarna drivs av en stark känsla av tacksamhetsskuld till Sverige. Många har även upplevt trauma under sina liv, vilket enligt Mehrdad Darvishpour inte bara innebär en belastning.

– Man ska inte underskatta deras motståndskraft. De har varit med om de tuffaste situationer man kan uppleva.

Samtidigt skiljer sig förutsättningarna för de ensamkommande barn som fått uppehållstillstånd och de som fortfarande väntar, säger Mehrdad Darvishpour.

– De har levt i ovisshet under mer än två år. Många har allvarliga psykiska problem och går i självmordstankar. Vissa är i riskzonen för att utnyttjas av kriminella gäng. Passivisering och ensamhet leder bland annat till sämre skolresultat.

I studien undersöks även ungdomarnas attityder till frågor som exempelvis rör jämställdhet och sexualitet.

– Vi vill veta om ungdomarna upplever en krock efter att ha vuxit upp i länder med starkt patriarkala strukturer. Det vi ser är att flickor har lättare att anpassa sig till nya villkor. Men ungdomarna uppskattar generellt jämställdhetsaspekter mer än jag hade förväntat mig, säger Mehrdad Darvishpour.

Efter att ha intervjuat både ungdomar och personal på HVB-hem menar han att relationerna mellan pojkar och flickor där är bättre än de framställs i massmedia.

– När det gäller sexuella trakasserier har vi bara hört om enstaka fall. Pojkar använder ibland fula ord, vilket skapar motreaktioner bland flickor.

Kan det vara så att ungdomarna undviker att berätta sådant för er, eftersom det är ett känsligt ämne?

– Tvärtom. Flickor har till exempel satt stopp för pojkar som använt fula ord. De har bojkottat dem genom att sluta umgås med dem. För att få prata med flickorna igen har de varit tvungna att sköta sig.

Ensamkommande ungdomars erfarenheter innebär ofta att de varit tvungna att mogna snabbt. Samtidigt är de fortfarande barn. Hur tror du att vi som samhälle bäst bemöter deras behov?

– Det är viktigt att inte exotisera dem utifrån deras bakgrund. De ungdomar vi träffat har i många avseenden samma problem, frustrationer och irritationer som andra ungdomar. Men vissa problem är resultat av deras villkor, migrationen och asylprocessen. Varje positivt bemötande ökar motivationen att komma in i samhället. Men de negativa mötena och rasism påverkar både deras hälsa och självkänsla.

– Gruppen framställs ofta som ett problem, men de har enorm kraft och vision. Det är viktigt att ha ett inkluderande perspektiv och se dem som samhällsresurser.

Fakta: 

Studie om nyanlända barns integration

Under fyra år följer forskarna 40 nyanlända barn mellan 15–18 år. Majoriteten är ensamkommande.

Leds av Mehrdad Darvishpour, Niklas Månsson, Ildikó Asztalos Morell, Magnus Hoppe och Mohammadrafi Mahmoddian på Mälardalens högskola.

Annons

Rekommenderade artiklar

”Ingen beredd att röra sig”

Pengafrågan olöst efter klimatmötet: "Man skjuter bara problemen framför sig," säger Mattias Goldmann från gröna tankesmedjan Fores.

© 2017 Fria Tidningen