• UngaTur satsar på att kunna visa Boys don't cry i skolor över hela landet under hösten.
Fria Tidningen

UngaTur undersöker om killar gråter

I föreställningen Boys don’t cry riktar scenkonstgruppen UngaTur strålkastarljuset på maskulinitetsnormer.

– Utgångspunkten är ”pojkar och känslor – hur funkar det?”, säger regissören Aurelia Le Huche.

Titeln Boys don’t cry vittnar en del om föreställningens innehåll. Scenkonstgruppen UngaTurs pjäs om maskulinitet har urpremiär i Stockholm i höst och är sedan tänkt att turnera landet runt och visas på bland annat skolor för en ung publik.

– Boys don’t cry går ut på att undersöka maskulinitetsnormer. Killar och mäns verktyg för att identifiera och kommunicera känslor. Någonting som jag själv lagt märke till i kontakten med män är att det ofta finns ett glapp mellan den känsla som finns inuti och det som kommer ut. Det är inte ett rakt spår utan det tar omvägar och blir någonting annat. Det finns någonting i hur man lär sig hantera känslor i en maskulinitetskultur som är problematiskt, säger regissören Aurelia Le Huche.

Hon är intresserad av att visa unga killar och mäns egna sätt att hantera känslor och på så vis kunna skapa anknytning och identifikation mellan åskådaren och skådespelarna i föreställningen.

– Jag har djupintervjuat ett antal killar i åldrarna 12–23 år för att få ett bra underlag till pjäsen. Frågorna har handlat om allt ifrån deras sociala liv till kill- och tjejnormer, identifikation och drömmar. Även rent konkreta frågor i stil med ”när grät du senast?”. Det materialet utgör den största grunden för manuset.

Aurelia Le Huche fortsätter.

– Vi samarbetar med Män för jämställdhet och Machofabriken. De kommer att göra en lärarhandledning inför skolföreställningarna. Vi hoppas även att kunna ta föreställningen vidare i framtiden och erbjuda exempelvis workshops.

Med Boys don’t cry hoppas hon kunna erbjuda tankeställare men också rent konkreta vägar för killar till att kunna diskutera känslor och ta sig ur destruktiva maskulinitetsnormer.

– Vi kommer att fånga upp den unga publiken efter föreställningarna, ha samtal och då utgå ifrån några scener i föreställningen för att öppna upp diskussion. Lärarhandledningen kommer även presentera verktyg för lärarna och hjälp i hur de ska kunna hantera dessa frågor. Den konkreta lösningen består i att samlas i ett rum, se flera ”riktiga” människor spela upp föreställningen för att sedan få träffa dem själv och diskutera vad man precis sett. Scenkonst skapar en naturlig mötesplats, det blir en fysisk upplevelse eftersom att det sker där och då i kontakt med publiken.

Varför behövs en sådan här föreställning i dag?

– Jag har arbetat med feminism och scenkonst hela mitt liv, då alltid med fokus på kvinnor och tjejer. Lyfta, stärka och peppa. Men det är dags att steppa upp lite och faktiskt prata om männen och maskuliniteter. Om man tittar på våldsstatistik och dylikt ser man att det är hos dem problemet ligger. Det är männen som är problemet. Vill vi gå vidare måste vi rota runt där. Det kan man göra på flera sätt, personligen tror jag på ett empatiskt och lösningsorienterat förhållningssätt. Att försöka prata om det på ett sätt som faktiskt kan kommunicera till unga killar. Hitta ett tilltal som de kan ta till sig. Det kan upplevas provocerande att ge män plats, för att de redan har så mycket plats. Men frågan är på vilket sätt någon tar plats och vad det ger, säger Aurelia Le Huche.

Aurelia Le Huche menar att en del av föreställningens potential till förändring är just att den riktar sig till ungdomar.

– Vill man förändra någonting får man börja tidigt. Dessutom finns det en del medvetenhet hos killar idag rent intellektuellt. Men att från det faktiskt inkorporera känslor är svårare.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

”Det finns en omedvetenhet kring hedersvåld”

För 20 år sedan skrev Christina Wahldén den omvälvande boken Kort kjol, där en ung kvinna tampades med sviterna av att ha blivit våldtagen. Nu är författaren tillbaka med Falafelflickorna, en deckare om hedersproblematik riktad till barn.

Fria Tidningen

Cinemafrica firar 20 år

Filmfestivalen Cinemafrica har efter 20 år etablerat sin status som tongivande inom det svenska kulturlandskapet.

Fria Tidningen

Den svenska abortens historia

Abort i Sverige har inte alltid skett på kvinnans villkor. I sin nya bok Kvinnotrubbel kartlägger Lena Lennerhed den svenska abortens historia.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu