• Sedan april förra året har det pågått ett konfilkt mellan Hamnarbetarförbundets Göteborgsavdelning och arbetsköparen APM Terminals som bland annat lett till strejk.
  • Enligt arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) ska utredningen handla om situationer där stridsåtgärder vidtas i annat syfte än att uppnå kollektivavtal och frågor där det finns konkurrens mellan kollektivavtal och där parterna inte lyckas komma överens.
Fria Tidningen

Strejkrätten hotas till följd av hamnstrid

Konflikten i Göteborgs hamn har pågått i över ett år, och fortfarande är läget låst. Varken punktstrejker, blockader, medling eller lockout från arbetsköparsidan har fått parterna att ändra sin position. Nu vill regeringen utreda konflikträtten.

Sedan april förra året har Hamnarbetarförbundets Göteborgsavdelning, Hamn4an, ställt ett antal krav på arbetsköparen APM Terminals. Det handlar bland annat om att garantera fackliga rättigheter, respektera ingångna överenskommelser och avtal och följa semester- och ledighetslagar.

– APMT bytte ledning 2015 och vi märkte av en annan inställning till personalfrågor och fackliga organisationer, säger Eskil Rönér, ordförande för Hamnarbetarförbundet.

Enligt honom blandade arbetsköparen sig i hur många som skulle representera facket i förhandlingar och meddelade att skyddsombud från Hamn4an bara skulle rådfrågas vid behov. Hamn4an räknades inte som en riktig motpart, menar Eskil Rönér. Dessutom skapade APMT oro genom att inte lämna besked om semester- och föräldraledighetsansökningar förrän de pressades av facket, säger han.

– Vi bestämde oss till slut för att utföra punktstrejker för att markera och få företaget att skärpa till sig.

Hamnarbetarförbundet omfattas inte av fredsplikt eftersom det inte har något kollektivavtal med APMT:s arbetsköparorganisation, Sveriges hamnar. Det har det heller aldrig haft. Sedan 70-talet har det dock funnits en praxis i hamnen som inneburit att Hamn4an ändå deltagit i förhandlingar och skyddsarbete som facklig motpart.

Sveriges hamnars vd, Joakim Ärlund, tycker inte att det är en praxis som har fungerat väl.

– Det betyder att de säger: ”vi lovar att vara lugna så länge vi är överens”. Det är otillfredsställande. Vi vill ha tydliga spelregler som med alla andra fack, som får inflytande mot avtal och fredsplikt. Det är orimligt med något separat, vi måste behandla alla lika, säger han.

Fackförbundet menar å sin sida att de försökt förhandla om kollektivavtal med Sveriges hamnar. Men hittills har de inte fått gehör.

Eftersom 85 procent av de som arbetar i Göteborgs hamn är medlemmar i Hamn4an är de heller inte beredda att gå med på ett hängavtal till det kollektivavtal som Transportarbetareförbundet har.

– Många inbillar sig att om det redan finns ett avtal går det inte att komma med ytterligare ett. Det beror delvis på LO-samordningen. Vi är så vana, det finns inte i vår tankevärld, säger Eskil Rönér.

Men Joakim Ärlund säger att han inte vill se konkurrerande avtal på samma arbetsplats. Dels tror han det finns en risk att arbetsköparen, genom att bryta mot ett avtal för att följa det andra, dras inför Arbetsdomstolen.

– Och det ska vara ett avtal per bransch som gäller för hela Sverige, säger han.

Hamn4an har även föreslagit ett trepartsavtal med APMT och Transportarbetareförbundet. Men det är Transport inte intresserat av.

– Vi har aldrig sett ett behov av det och vill bestämma över våra egna angelägenheter. Vi har ett bra avtal för våra medlemmar. Om de vill vara med och påverka är de alltid välkomna till oss. Det skulle underlätta om alla var med i samma organisation, säger Peter Winsten, centralt ansvarig för hamn- och stuveriavtal på Transportarbetareförbundet.

Varför går inte den majoritet som är organiserad i Hamn4an i så fall över till er?

– Det har jag ingen lust att spekulera i. Jag har hållit på länge och hört många varianter.

På lokal nivå har Transports medlemmar bestämt sig för att inte uttala sig om konflikten i massmedier.

– Vi tror inte det gynnar förhandlingsläget. Det som sägs kan tolkas på olika sätt så att gubbarna blir ovänner på kajkanten, säger hamnsektionens ordförande, Patrik Östbjerg.

Men även han vittnar om att det blivit svårare att bedriva fackligt arbete sedan APMT tog över driften av Göteborgs hamn.

– Vi kommer från ett kommunalt bolag där det finns en viss trygghet och medbestämmande. Det är klart det blir skillnad, en kulturkrock.

I slutet på maj aviserade arbetsmarknadsminister Ylva Johansson att regeringen ska tillsätta en utredning om stridsåtgärdsrätten, med hänvisning till konflikten i Göteborg. Bland annat ska man se över reglerna för möjligheten att vidta stridsåtgärder när arbetsköparen redan är bunden av ett kollektivavtal. Både Patrik Östbjerg och Eskil Rönér ställer sig frågande till utspelet. Kritiker varnar för en situation där arbetsköpare sluter avtal med lojala minoritetsfack samtidigt som andra förlorar möjlighet att protestera via stridsåtgärder, trots att de inte är avtalspart. Än har dock inga direktiv för utredningen presenterats.

Sveriges hamnars Joakim Ärlund säger däremot att han tycker att en utredning är brådskande.

Har ni haft egna samtal med regeringen om en översyn?

– Vi och många andra i näringslivet med intresse i hamnen har naturligtvis lyft problematiken.

Är lagändringar ett proportionerligt svar på en situation som är ganska unik på svensk arbetsmarknad?

– Det är en unik situation men den påverkar all export och import. Därför är det viktigt att titta på frågan.

Fria Tidningen har sökt Ylva Johansson för en kommentar men Arbetsmarknadsdepartementet avböjer på grund av tidsbrist.

Fakta: 

FÄRRE LOKALA AVTALSTVISTER 2016

Totalt förlorades 10 417 arbetsdagar i strejker och lockouter under 2016. Det är färre dagar än genomsnittet under åren med större avtalsrörelser sedan år 2000. Antalet lokala avtalstvister visar en sjunkande trend.

I samtliga tvister med varsel var arbetsköparsidan den angripande parten, det vill säga den som varslade först.

Andelen anställda i Sverige som omfattas av kollektivavtal ligger sedan flera år omkring 90 procent.

Den fackliga organisationsgraden har stabiliserats på cirka 70 procent.

Källa: Medlingsinstitutets årsrapport 2016

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Så blev sommartorkan

Med historiskt låga grundvattennivåer såg flera svenska kommuner ut att gå mot akut vattenbrist i somras.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu