• "Om vi alla hjälps åt kan vi skapa bra förutsättningar för nyanländas etablering", säger arbetsmarknadsministern Ylva Johansson (S).
Fria Tidningen

Piska eller morot för att få nyanlända i jobb?

Sänkta löner och indragna bidrag eller kortare arbetsdag och friår? Partiernas recept på hur fler nyanlända ska komma i jobb spretar beroende på om de tror på piska, morot eller både och.

Enligt den senaste statistiken från Statistiska centralbyrån, SCB, ligger arbetslösheten på 6,8 procent. Det är en minskning med nästan en procentenhet jämfört med förra året och arbetslösheten fortsätter alltså att sjunka. Samtidigt ökar skillnaden mellan utrikes och inrikes födda. I mars månad var 22,2 procent av de utrikes födda arbetslösa jämfört med 4,1 procent för inrikes födda.

De här siffrorna stod i fokus när Moderaterna förra veckan presenterade sin vårbudgetmotion. Till skillnad från den rödgröna regeringens mål att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020 vill M halvera jobbklyftan mellan inrikes och utrikes födda. Hur då? Genom skärpta krav på de som får bidrag från staten.

– Om inget görs för att bryta utanförskapet och se till att fler jobb kan växa fram i hela ekonomin riskerar bidrag att tränga ut möjligheten att stärka den svenska välfärden. Därför måste det bli mer lönsamt att arbeta, säger ekonomiskpolitiske talespersonen Ulf Kristersson (M), i ett uttalande.

M vill sedan tidigare också införa en ny form av tidsbegränsad anställning – förstajobbet-anställning – för nyanlända och ungdomar. Partiet vill inte gå lika långt som sina allianskollegor som är beredda att lagstifta om sänkta ingångslöner – om inte arbetsmarknadens parter kommer överens om avtal som får fler nyanlända i jobb.

Liberalerna är det första partiet som nu har satt ner foten och slagit fast att parterna har misslyckats.

– Båda parterna säger att detta är statens ansvar och då måste staten ta ansvar, sa Jan Björklund (L) till DN i samband med att partiets vårbudgetmotion – och kravet på att lagstifta om lägre löner för nyanlända – presenterades.

Men hur en sådan lagstiftning ska se ut är oklart. Samuel Engblom, som är samhällspolitisk chef på TCO, efterfrågar tydligare svar från L, C och KD.

– Många länder har lagstadgade minimilöner som säger vad inkomsten minst måste uppgå till, som innebär att det är fritt att avtala om högre löner. Tony Blair införde en lagstadgad minimilön i Storbritannien 1999 och det infördes i Tyskland 2015. Men det är väldigt svårt att lagstifta om sänkta löner. Då måste man stifta en lag som säger att kollektivavtal som innehåller bestämmelser om minimivillkor som berör nyanlända och som är mer förmånliga än lägstalönen är ogiltiga. Det inskränker den fackliga förenings- och förhandlingsrätten.

Det finns inte heller så mycket forskning om sänkta ingångslöner som går att applicera på den svenska arbetsmarknaden. Merparten av de studier av minimilönernas sysselsättningseffekter som faktiskt finns baseras på amerikanska data, slår de två nationalekonomerna Mats Hammarstedt och Per Skedinger fast på SvD Brännpunkt (2016–11–22). De studier som har gjorts visar antingen att sänkta ingångslöner inte har någon – eller en väldigt begränsad – effekt på sysselsättningen.

Förra veckan presenterade också Sverigedemokraterna sin vårbudgetmotion. Precis som hos M ligger fokus på skärpta bidragsregler för att få nyanlända i jobb. Men till skillnad från de andra partierna är deras integrationspolitik i princip obefintlig. De vill införa ett grundläggande försörjningsstöd för alla nyanlända, som ska vara lägre än vad Socialstyrelsen rekommenderar. Syftet är inte främst att få nyanlända i jobb utan att spara pengar, säger Jimmie Åkesson till DN.

Mindre piska och mer morot lyfts fram av de rödgrönrosa partierna. Socialdemokraterna fokuserar på utbildning i kombination med praktik och jobb medan Miljöpartiet vill införa ett etableringsår för nyanlända enligt friårsmodellen. Både Vänsterpartiet och Feministiskt initiativ lyfter fram sex timmars arbetsdag.

Enligt V-förslaget, som presenterades på 1 maj, ska varje kommun och landsting över hela landet få möjlighet att välja en enhet inom välfärdssektorn där personalen får gå ner i arbetstid med bibehållen lön.

– Vi lägger grunden för att fler följer efter, för en generell arbetstidsförkortning för alla. Sex timmars arbetsdag är framtiden. Det är dags för nästa stora sociala reform, kommenterar Jonas Sjöstedt (V).

Fakta: 

Så vill partierna få nyanlända i jobb:

Socialdemokraterna:

- Satsa på kompletterande utbildning i kombination med praktik och jobb

Miljöpartiet:

- Införa ett etableringsår som riktar sig till nyanlända (enligt friårsmodellen)

- Göra om rut och rot till ett mer generellt ”grönt skatteavdrag”

Vänsterpartiet:

- Införa sex timmars arbetsdag i välfärden

- Införa ett särskilt anställningsstöd för nyanlända flyktingar

Feministiskt initiativ:

- Införa en generell arbetstidsförkortning till sex timmars arbetsdag

- Slopa försörjningskraven för anhöriginvandring

Moderaterna:

- Införa en lagstadgad ”förstajobbet-anställning” med låg lön

- Skärpa bidragsreglerna för nyanlända invandrare

Liberalerna:

- Satsa på nystartsjobb med lägre ingångslön

- Förlänga skolplikten för nyanlända

Centerpartiet:

- Slopa arbetsgivaravgiften i två år vid anställning av någon som är ny på arbetsmarknaden

- Lagstifta om en ny anställningsform kring enklare jobb med lägre ingångslön

Kristdemokraterna:

- Införa introduktionsanställningar på 75 procent av kollektivavtalad lön

- Införa dubbelt jobbskatteavdrag för nyanlända de första fem åren i Sverige

Sverigedemokraterna:

- Slopa barnbidrag, studiebidrag och bostadsbidrag till nyanlända som inte jobbar

- Slopa etableringsstödet och inför ett grundläggande försörjningsstöd för nyanlända, som ska vara lägre än vad Socialstyrelsen rekommenderar

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Ny massaktion mot tyska kolgruvor

Nästa vecka är det återigen dags för massaktionen Ende Gelände som samlar miljöaktivister från hela Europa som ska sätta de tyska kolgruvorna i blockad.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu