Snuvorna först med LOV inom vården | Fria Tidningen

Debatt


Peter Lorentzon
  • Inom Stockholms läns landsting är två av tre vårdcentralen privatägda, vilket innebär att vinst snarare än behov prioriteras, skriver Peter Lorentzon.
Fria Tidningen

Snuvorna först med LOV inom vården

Lagen om valfrihetssystem har lett till att ojämlikheten inom vården ökat. Vårdföretagen gör vinst på patienter med lättare förkylningar medan olönsamma multisjuka patienter missgynnas, skriver Peter Lorentzon, aktiv i Gemensam Välfärd.

Om landsting eller kommuner vill konkurrensutsätta en verksamhet inom vård eller socialtjänst kan de använda sig av Lagen om valfrihetssystem, LOV. Det innebär att ett privat företag kan etablera sig där om de uppfyller vissa regler som landstinget eller kommunen ställer. Patienter eller ”kunder” kan sedan välja detta företag och det offentliga har att ersätta företaget efter hur många kunder det tar emot. Fri etableringsrätt och fritt kundval. Det infördes 2009 och blev obligatoriskt för landstingen att använda inom primärvården. Det har inneburit en grundläggande förändring inom vården. Efterfrågan och vinst har ersatt behoven som styrning av primärvården.

Riksrevisionen gjorde för något år sedan en kritisk utvärdering vilka konsekvenser LOV har fått för primärvården. De konstaterade att vården har blivit mer ojämlik och att de med de svåraste sjukdomarna missgynnats. Fler utvärderingar har givit samma resultat.

Ett konkret exempel. En chef för en vårdcentral i södra Stockholm berättade på ett seminarium som Gemensam Välfärd arrangerade hur vårdcentralens arbetsdag såg ut. På förmiddagen tar man ”snuvorna”, helst barnens. Åkommor som ofta skulle ha läkts av sig själv utan ett besök på vårdcentralen. Behandlingen går snabbt och enkelt. Förtjänsten blir hög, ersättning ges efter antalet besök inte efter tiden det tog.

På eftermiddagen ägnar man sig åt svåra fallen, de multisjuka äldre. Intäkterna blir här mycket lägre eftersom varje besök tar lång tid. ”Snuvorna” får finansiera de multisjuka. Efterfrågan och vinsten styr, inte behovet.

Genom den fria etableringen får företagen lägga sig där de är mest lönsamt. Vårdcentraler ligger tätt i Stockholms innerstad jämfört med Botkyrka. Det orimliga är att landstinget inte har råd att förlägga en egen vårdcentral till Botkyrka eftersom budgeten går åt till alla vårdcentraler som valt att ligga i innerstaden. Två av tre vårdcentraler är privata i Stockholms läns landsting, SLL.

SLL har sedan något år beslutat att använda LOV också för specialistsjukvården. Redan har över 30 sådana vårdval skapats i öppen vård, öron-näsa-hals, hud, logopedi med flera. Långt fler än i något annat landsting.

Det är nu fritt fram för privata företag att etablera sig och erbjuda sina tjänster till ”kunderna”. Mottot för landstinget är ökad mångfald och tillgänglighet. Resultatet är skenande kostnader. Efterfrågan och vinsten styr, inte behoven. Inom exempelvis logopedin ökade antalet behandlingar drastiskt av barn med lindriga språkstörningar. En annan allvarlig följd är att väl fungerande vårdkedjor inom sjukhusen bryts när specialister flyttar därifrån. Och att kompetensen där minskar samtidigt som man ska behandla de svåra fallen. De möjligheter som nya operations- och behandlingsmetoder ger för öppen vård skulle kunna genomföras på ett mycket mer planmässigt sätt utan den enda vägens politik som SLL bedriver, vinstdriftens.

En annan mer långsiktig konsekvens för specialistvården och även för primärvården av den fria etableringsrätten och vinstdriften är att forskning, kunskapsutveckling och utbildning försvåras. Små isolerade specialistenheter har vare sig intresse av eller förutsättningar för detta arbete. Universitetssjukhusen dräneras på kompetens samt klinisk verksamhet och har svårt att fullgöra sin centrala uppgift, forskning, kunskapsutveckling och utbildning.

LOV inom primärvården och specialistsjukvården är en katastrof för svensk hälso- och sjukvård.

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Vill vi ha en utbildningsindustri?

Det infinner sig nu ett nytt läge på friskolemarknaden. Små aktörer köps upp av koncerner och allt färre barn går i kommunala skolor. Widar Andersson, socialdemokrat och friskoleförespråkare välkomnar det industriella tänkandets fördelar. Men är det verkligen en utbildningsindustri vi vill ha, frågar sig Peter Lorentzon.

Debatt
:

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

© 2020 Fria Tidningen