​Vi är vad vi äter | Fria Tidningen
  • Utspädning av råvaror och fejkade smaker har fått oss att tappa suget efter äkta mat och smaker, skriver Daniel Hånberg Alonso.
Fria Tidningen

​Vi är vad vi äter

Maten vi äter har gått från att tillfredsställa ett grundläggande biologiskt behov till att fylla ett av kapitalismen konstruerat sådant. Daniel Hånberg Alonso lyfter fram riskerna med en matindustri som livnär sig på fejkhet.

Cypher håller en gaffel i handen med en bit stek på. Han befinner sig på en restaurang. Framför honom sitter Agent Smith. Cypher tittar på biten av kött och säger: ”You know, I know this steak doesn’t exist. I know that when I put it in my mouth, the Matrix is telling my brain that it is juicy and delicious. After nine years, you know what I realize? Ignorance is bliss.” Elon Musk har rätt, vi lever i en simulation, skillnaden är att vi har skapat den själva och lurat oss att det vi äter egentligen är gott.

I matfantasten Mark Schatzers The Dorito Effect försöker han ta reda på vad som har hänt med vår mat. Han berättar om barnläkaren Clara Davis som år 1926 adopterade över ett dussin barn som hon under sex år experimenterade med. Inget djävulskt, det hon gjorde var att låta barnen utifrån en bestämd lista med basföda få välja själva vad de ville äta. ”Self-Selection” kallade hon det och resultatet visade att människor, rent biologiskt, tycks vara rejäla nutritionister.

Hela tesen som Schatzer driver i The Dorito Effect är just att vi, precis som övriga djurriket, har en ingrodd smakpalett som ser till att vi får i oss allt vår kropp behöver för att må bra och skydda sig mot gifter och bakterier. Smakpaletten grundar sig i en lika djupt motiverande som bristfällig drivkraft – känslor. När kroppen har ett behov så blir vi sugna på dess botemedel, som kommer att smaka bättre på grund av det. Problemet är ju att känslor går att manipulera. Vilket matindustrin mycket väl känner till.

Smakfabriker pumpar ut kemiskt begär i miljontals ton per år som injiceras i vår mat och tack vare utspädning så smakar också all denna fejk mer äkta än den verkliga varan. Mycket av de onyttigheter vi överkonsumerar skulle inte vara ätbara utan syntetiska smaker, vi äter det för att det smakar som något det inte är.

Njutningen vi får av mat är en av människans starkaste drifter. I naturen finns det en koppling mellan smak och näring. Syntetiska smaker rubbar denna koppling. Matindustrin producerar varor som sätter våra kroppar ur balans och skapar en onaturlig abstinens efter att äta mer och fel.

Skurken är, som oftast, ekonomisk. Vi har matats med lögnen att snabbmat med dess fejkade smaker är billigare än hemlagat av naturliga råvaror. Sanningen är, såklart, att industrin tjänar tonvis på att vi äter ohälsosamt. Något som skapat en allt mer ökande hälsoklyfta i samhället. Bland barn med föräldrar med kort utbildning har andelen som äter ohälsosamt fördubblats sedan 2011, från 12 till 24 procent, visar en ny nordisk undersökning som Livsmedelsverket lyft fram.

Vi måste sluta låta oss luras med fejkade smaker. Vi måste använda vår konsumtionsmakt för att visa industrin vad vi vill ha och vad vi inte tolererar på våra bord. Hur otroligt söndertjatat det än må vara måste vi lära oss att vi är vad vi äter – och just nu är vi en befolkning av fejk.

Rekommenderade artiklar

Queer tid ger ny smak

Maria Ramnehill beyser hur smak, tid och queerhet hör ihop: "Första gången jag hörde Girls av Beatrice Eli kände jag mig som en tonåring igen".

© 2018 Fria Tidningen