Wilders har redan vunnit valet | Fria Tidningen
  • Extremisten Geert Wilders på valturné.
  • Högerextremisten Geert Wilders (th.) mötte premiärminister Mark Rutte i en tv-sänd valduell på måndagskvällen.
  • En uppsjö av partier ställer upp i dagens nederländska parlamentsval.
Fria Tidningen

Wilders har redan vunnit valet

Av de 28 partier som ställer upp i morgondagens val i Nederländerna är det ett som är i omvärldens fokus: Geert Wilders Frihetsparti (PVV). Men även om det högerextrema partiet får flest röster är det osannolikt att det får vara med och bilda regering. På många sätt har Wilders dock redan vunnit, skriver Martin Holmquist i en analys.

I svallvågorna av Brexitomröstningen och Trumps valseger – och med viktiga val stundande i Frankrike och Tyskland – är omvärldens fokus på morgondagens nederländska parlamentsval. Kommer det EU-skeptiska och islamfientliga Frihetspartiet skörda den senaste i raden av högerpopulistiska framgångar?

I centrum står Geert Wilders, den excentriske xenofoben som både är partiets ledare och dess ende medlem. Partiets övriga 11 parlamentsledamöter är formellt bara sympatisörer till partiet som Wilders styrt med järnhand sedan han bildade det år 2006.

Wilders jämförs ofta med Donald Trump och det är inte enbart deras blonda hårsvall och impulsiva twittrande som förenar dem, utan även stora delar av politiken: att minska invandringen, stoppa islam och lämna internationella handelsunioner som EU.

Men till skillnad från den politiska amatören Trump så har Wilders suttit i parlamentet i nästan 20 år (1998–2004 för högerpartiet VVD och sedan 2006 för PVV). Och Wilders politik är så extrem att knappast ens Trump skulle skriva under på den: Wilders vill förbjuda koranen och stänga ner alla landets moskéer, stänga gränsen helt för muslimer och internera muslimska flyktingar som han kallar ”testosteron-bomber” som för en ”sexuell jihad” mot nederländska kvinnor.

Wilders har flera gånger ställts inför rätta för sina islamofoba och rasistiska utspel. Senast i december 2016 dömdes han för uppvigling och förolämpning av folkgrupp för att i ett tal hetsat mot marockaner.

Årets nederländska valkampanj har i mångt och mycket kommit att handla om Wilders hjärtefrågor: invandring, immigration och den nationella identiteten. Frihetspartiet har haft ett stabilt försprång i opinionsmätningarna sedan nästan två år men har tappat stort på senaste.

Bedömare tror att tappet delvis beror på att andra partier har börjat anpassa sig till Wilders politik. Landets flyktingpolitik är striktare än på andra håll i Västeuropa och ställer hårdare krav på att asylsökande som fått avslag ska lämna landet. Senast för några veckor sedan röstade parlamentet igenom en ny lag som kräver att invandrare skriver under en deklaration i vilken de åtar sig att respektera yttrandefrihet, jämställdhet, religionsfrihet och rätten till samkönade relationer.

Inför omröstningen satte regeringspartiet, liberala VVD, in en helsidesannons i landets ledande tidningar där premiärminister Mark Rutte gick till attack mot invandrare som inte anpassar sig till nederländska värderingar: ”Om du förkastar vårt land vill jag helst att du lämnar det. Bete dig normalt eller stick”.

Det upptrissade tonläget i helgens diplomatiska ordkrig med Turkiet ses också som ett försök av liberalerna att vinna tillbaka röster som de tidigare tappat till Wilders.

Oavsett vem som vinner valet kommer Frihetspartiet säkerligen bli ett av de största. Men eftersom inget parti väntas få mer än 15–20 procent kommer sannolikt fyra eller fem partier behöva gå ihop i en storkoalition för att kunna skrapa ihop en majoritet av parlamentets 150 platser. Alla de andra större partierna har kategoriskt avfärdat en koalition med Wilders. Men osvuret är bäst, om PVV storskräller kan de andra partierna tvingas samarbeta.

Det fragmenterade parlamentariska läget beror inte bara på en väljarflykt till Frihetspartiet utan är en följd av en tydlig trend där de stora traditionella partierna tappar mark till allt fler utmanare från vänster till höger. För 30 år sedan hade kristdemokraterna CDA, arbetarpartiet PvdA och liberalerna VVD tillsammans nästan 90 procent av platserna i parlamentet. I de senaste opinionsundersökningarna får de tre partierna tillsammans knappt 40 procent.

Frihetspartiet har varit den främsta utmanaren och har legat på mellan 10 och 17 procent i de sex olika val som har hållits i landet sedan EU-valet 2009. Men nästan hälften av rösterna kan alltså komma att fördelas mellan en uppsjö av mindre partier. Gröna vänsterpartiet, socialisterna och progressiva D66 väntas alla få över 10 procent och enfrågepartier som djurrättspartiet, pensionärspartiet och invandrarpartiet kan alla få några procents stöd.

Att spekulera i olika koalitionsregeringar innan valresultatet är fastställt är en smått omöjlig uppgift – enligt statsvetaren Tom Louwerse vid Leidenuniversitetet kan det finnas så många som 4 095 möjliga varianter av en koalitionsregering.

Dessutom är osäkerheten i opinionsundersökningarna stor, studier visar att var femte nederländsk väljare bestämmer sig först under själva valdagen vad de ska rösta på. Och efter de stora prognosmissarna i både Brexitomröstningen och USA-valet är det få experter som i dag sätter för stor tilltro till opinionsundersökningar.

Satt i ett internationellt sammanhang, med en växande högerpopulism och utbredd islamofobi, har den nederländska valutgången stor betydelse. Men till skillnad från ”vinnaren tar allt”-utgången i Storbritannien och USA är den reella politiska makten som står på spel i Nederländerna i dag avsevärt mindre. Oavsett utgång har Wilders extrema linje redan gjort djupa avtryck på den nederländska politiken.

Fakta: 

28 partier ställer upp i valet

• 28 partier ställer upp i morgondagens parlamentsval där tröskeln för att få en plats är endast 0,67 procent av rösterna.

• Sedan 2012 styrs landet av en koalition mellan liberala VVD (har i dag 40 av 150 platser i parlamentet) och mitten-vänster PvdA (35). Båda partierna ser dock ut att tappa stort i valet, VVD väntas få omkring 25 platser och PvdA endast cirka 12 platser.

• Tredje största parti är socialistpartiet SP (15) som väntas hamna på ungefär samma nivå, följt av kristdemokraterna CDA (13) som ser ut att öka till runt 19 platser.

• Högerextrema Frihetspartiet PVV (12) spås bli näst störst i valet med över 20 platser. Partiet är dock politiskt isolerat och ingår inte i något av de väntade regeringsalternativen.

• Dessutom väntas mittenpartiet D66 och Gröna vänsterpartiet GL få mellan 15 och 18 platser.

Annons

Rekommenderade artiklar

Floder får juridiska rättigheter

Den nyzeeländska floden Whanganui blev i förra veckan världens första flod som har juridiska rättigheter. Nu får den sällskap av två indiska floder.

© 2017 Fria Tidningen