Jurister: Migrationsverket bryter mot sina riktlinjer | Fria Tidningen
  • Patrick Bazanye och Aino Gröndahl, RFSL:s asylrättsjurister.
Fria Tidningen

Jurister: Migrationsverket bryter mot sina riktlinjer

RFSL:s asylrättsjurister har aldrig överklagat så många asylärenden som de senaste månaderna. Många beslut grundar sig på stereotypa föreställningar om hbtq-personer som strider mot myndighetens egna rättsliga ställningstagande, säger juristen Aino Gröndahl.

Sedan en tid tillbaka har RFSL två asylrättsjurister som arbetar heltid. Varje dag får de ett tiotals nya mejl från personer från hela landet som vill ha hjälp. Aino Gröndahl har i dag cirka 60 ärenden på sitt bord där hon är förordnad som offentligt biträde. Utöver det ger hon dagligen individuell rådgivning till asylsökande hbtq-personer som hör av sig. Sammanlagt har hon och kollegan, Patrick Bazanye, långt över 100 ärenden, där de är offentligt biträde eller ombud. Räknar man även med fall där de endast gett rådgivning handlar det om hundratals fall varje månad. Från Boden i norr till Malmö i söder.

– Det vi upplever är att ärendehantering ser väldigt olika ut. Migrationsverket är kanske Sveriges viktigaste myndighet som nu har varit överbelastad och säkert inte fått de resurser de själva skulle behöva. Det har gått ut över rätssäkerheten, säger Aino Gröndahl.

Stig-Åke Petersson som har arbetat som flyktinghandläggare på RFSL sedan 45 år tillbaka, och som precis gått i pension, säger att det de senate 4-5 åren har skett en förändring i hur bedömningen av skyddsskäl görs.

­– Migrationsverket har börjat fokusera mer på om de tror på att personen är hbtq-person eller inte och lägger större vikt vid den enskildes förmåga att beskriva hur man kom fram till att man är hbtq-person. Hur man tänkte och tyckte och kände. Om man inte gör det på ett tillräckligt detaljerat sätt ses man inte som trovärdig, säger han.

De här frågorna har ställts tidigare. Skillnaden är att motiveringen till ett avslagsbeslut nu kan bygga på hur man svarat på frågorna.

­– Det är inte så lätt att beskriva de känslorna om man kommer från ett land där det ses som tabu att vara homosexuell och där det kanske till och med är förenat med dödsstraff.

Men läget har blivit ännu värre bara de senaste månaderna. Aino Gröndahl berättar att hon aldrig har överklagat så många asylbeslut som rör hbtq-personer som sedan mitten av 2016. I flera fall nyligen har hon också fått rätt i domstol som slagit fast att personernas asylskäl och skyddsbehov inte har utretts tillräckligt. Det ligger i linje med vad Migrationsverkets egen granskning av 400 beslut som fattades förra året, visar. Enligt P1-programmet Kaliber slår rapporten fast att endast hälften av ärendena ansågs vara utredda på det sätt de borde varit.

– Bara de senaste veckorna har jag haft ett flertal fall där utredaren under den muntliga asylutredningen säger saker som strider mot myndighetens rättsliga ställningstagande. Det står att de ska visa respekt och ha förståelse för att de sökande har olika kulturella bakgrund och kommer från olika sociala kontexter. Det är inte så att alla asylsökande personer vars skyddsskäl grundar sig i deras verkliga eller uppfattade sexuella läggning eller könsidentitet, själva använda begreppen transperson, homosexuell eller lesbisk om sig själv till exempel.

­– Senast förra veckan frågade en handläggare min klient, som kommer från ett land där samkönade relationer är kriminaliserade, när han insåg sin sexuella läggning. När han svarade att han var 16-17 år ifrågasatte utredaren varför och sa att det var en sen ålder att inse det. Det är inte en neutralt formulerad fråga utan ett påstående med en personlig värdering.

Migrationsverkets rättsliga ställningstagande när det gäller hbtq-personer som söker asyl togs fram år 2015.

– Grunden i besluten är egentligen samma som i andra asylrärenden, att vi ska avgöra om det finns ett behov av skydd eller inte. Men sedan är de här ärendena förknippade med särskilda svårigheter och är på ett sätt mer komplicerade än andra ärenden, säger Axel Andersson, som är expert vid migrationsrättsenheten på Migrationsverket:

– Det handlar om att det är svårt att bedöma tillförlitligheten och trovärdigheten i om en person tillhör gruppen hbt-personer. Om man till exempel åberopar politisk förföljelse kan det finnas viss bevisning, till exempel i vilken kunskap personen har om ett visst parti.

RFSL har kritiserat beslut för att utgå från att personer inte kunnat beskriva sina tankar och känslor på ett detaljerat sätt. Räcker det som motivering för att få avslag?

– Rent generellt kan man inte sätta upp det som krav, nej. Vår bedömning bygger på UNHCR:s guidelines med exempel på områden som man kan ha en utredning kring. Man skulle kunna tänka sig att en person från ett land där det är kriminaliserat har upplevt skam över sin sexuella läggning, vilket man kan ställa frågor kring, men man kan inte ställa upp det som ett krav i bedömningen, att man ska ha känt skam. Det handlar om att titta på hela berättelsen och göra en sammantagen bedömning.

I fall där personer kommer från länder där de riskerar tortyr och kanske till och med att dödas, skulle man inte kunna ställa lägre krav på bevisbördan med tanke på risken för vad de kan utsättas för om ni gör fel bedömning?

– Det är en teoretisk diskussion, men det jag kan säga är, att kommer man från ett land där det är förknippat med problem att leva som till exempel homosexuell eller bisexuell kan vi inte säga att trovärdigheten är mindre viktig. Det måste avgöras i varje enskilt fall. Hur det ser ut i landet kan däremot påverka vilka frågor vi ställer.

Aino Gröndahl säger att problemet inte är det rättsliga ställningstagandet i sig utan att många handläggare inte följer det. I många fall har hon fått rätt i domstol men det ska inte behöva gå så långt, tycker hon.

– Vi jobbar ofta helger och kvällar dygnet runt men alla kommer ju inte i kontakt med oss. Det räcker inte med att konstatera att de gjort fel i 50 procent av fallen. De måste göra rätt från början.

Rekommenderade artiklar

Ny massaktion mot tyska kolgruvor

Nästa vecka är det återigen dags för massaktionen Ende Gelände som samlar miljöaktivister från hela Europa som ska sätta de tyska kolgruvorna i blockad.

© 2017 Fria Tidningen