Författaren och frilansjournalisten Titti Knutsson startade Klimatfolket i november 2015. Sedan dess har hon intervjuat 50 östgötar som är engagerade i klimatfrågan på olika sätt. Intervjuerna har publicerats på webben och som poddradio. I december släpptes boken Hopp för klimatet – 50 östgötar berättar. Intervjupersonerna har också blivit fotograferade när de hoppar för klimatet och bilderna har spridits genom Facebook och Instagram.

Dessutom har Titti Knutsson ordnat evenemang samt dragit igång en satsning på klimatceller, små grupper som vill engagera sig tillsammans.

På Klimatfolket.se finns också tips om hur du minskar din klimatpåverkan, länkar, information och vykort. Alla östgötar kan skicka in ett ”vykort” till sidan i form av en bild och en kort text om de har något klimatrelaterat som de vill dela med sig av från en resa.

Klimatfolket är ett sätt att följa upp engagemanget efter Klimatriksdag 2014 som Titti Knutsson var med och arrangerade i Norrköping.

– Vi var fullständigt utarbetade, men jag tror att alla kände ”vad det var värt det!”

Engagerade från hela landet skrev motioner med konkreta förslag för en mer hållbar framtid. Nu har en del av förslagen blivit motioner i Sveriges riksdag.

– Klimatriksdagen var väldigt peppig och det arvet vill jag förvalta. Miljörörelsen har alltid varit emot allting. Nu var vi inte det. Det var mer konstruktivt och positivt än på länge.

Efter Klimatriksdagen ville Titti Knutsson hitta ett sätt att fortsätta engagera sig i klimatfrågan utan att det blev övermäktigt. Hon kom på att hon kunde dra nytta av sin erfarenhet som frilansjournalist och skriva personporträtt. Men att det blev just porträtt av lokala klimatprofiler hade också andra orsaker.

– Jag har mycket tankar kring vad som behövs när det gäller kommunikation kring klimatet. En är närhet. Det blir gärna abstrakt och långt bort, Antarktis och förhandlingar i andra länder.

Ju längre bort klimatfrågan känns, desto lättare är det att hålla den ifrån sig, tror Titti Knutsson. Hon har märkt att alla som inte känner till Klimatfolket sedan tidigare och som får boken i handen gör samma sak. De bläddrar till kartan längst bak, där alla de intervjuade är utmärkta, och kollar vem som bor närmast dem.

– Nästan alla som bläddrar känner inte bara till de stora namnen utan hittar någon som gått i deras parallellklass exempelvis. Det är där påverkan sker. Det är när grannen sätter upp solpaneler som man blir nyfiken.

Personerna som intervjuats är mellan 12 och 86 år gamla. Titti Knutsson har medvetet valt att blanda aktivister med företagare, forskare och tjänstemän.

– Det finns en kvardröjande bitterhet i miljörörelsen gentemot näringslivet, men vi har inte råd och tid att vara bittra. Vi måste glömma och förlåta, släppa in och inkludera även dem som driver företag – många av dem gör väldigt mycket bra.

Hon har bestämt sig för att inte fortsätta med porträtten, trots att hennes lista på namn skulle räcka i många år till.

– 50 intervjuer till skulle inte vara lika spännande, det mesta är redan sagt.

Däremot kan det bli en annan typ av intervjuer framöver, exempelvis med lokala politiker. Den idén kommer till stor del från de 50 personporträtten.

– Nästan alla har uttryckt en frustration över hur långsamt politiken går framåt. Och ingen har tipsat om politiker att intervjua. Det är en varningssignal tycker jag, att ingen politiker har lyckats visa framfötterna här i länet när det gäller klimatet.

En annan röd tråd från många av intervjuerna var en längtan efter att samtala med människor från andra sektorer kring klimatfrågor.

– De ville ha fysiska arenor som kunde öppna stuprören mellan företag, akademi, myndigheter och civilsamhälle. Det försöker jag att göra nu.

21 april hålls den första festkvällen i serien Scenario 2,6 i ett samarbete med nöjesstället Arbis bar och salonger i Norrköping. Under början av kvällen blir det samtalsgrupper, verkstäder, korta föredrag, interaktiv konst och konkreta tips på vad besökarna själva kan göra för klimatet. Därefter blir det åldersgräns och konsert med bandet Movits!.

En försmak av festkvällarna kom när Klimatfolket fick möjlighet att bjuda in samtliga intervjupersoner till landshövdingens residens i december. Många hade aldrig träffats tidigare och det blev en bred blandning av företagsledare, professorer och mellanstadieelever.

– Det var en fantastisk upplevelse. Jag vet att det har kommit konkreta samarbeten över gränserna ur det. Det var ett kvitto på att jag hittat rätt människor, sådana som vågar släppa in. Det är de mötena jag vill få till, men jag vill inte begränsa det till bara de 50.

Målet är att Scenario 2,6 ska återkomma ungefär två gånger om året. ”Det måste få vara roligt att göra revolution”, sjöng Robert Broberg på 1970-talet och det har Titti Knutsson tagit fasta på.

– Jag tror på att sammanföra de här människorna och få dem att garva åt roliga upplevelser, då tror jag att det kommer att hända mer. Vi behöver slappna av lite. Människan kan inte vara kreativ när hon känner sig hotad, då blir hon bara rädd.

I vår ska Klimatfolket dessutom bli en nationell ideell förening. Första årsmötet hålls 13 mars.

Ett av syftena är att det ska bli lättare att få bidrag till verksamheten. Hittills har nästan den enda finansieringen varit ett stipendium från Författarfonden. I övrigt har Titti Knutsson arbetat ensam och ideellt, mellan 50 och 75 procent.

Målet nu är att sprida Klimatfolket till fler platser i landet. Titti Knutsson hoppas att fler vill intervjua klimatengagerade eller ordna festkvällar i sina egna län och städer.

– Allt jag gör ska gå att flytta och göra igen. Det vore jättekul om fler vill vara med.