Det våras för basinkomst ­– men inte i Sverige | Fria Tidningen

Fördjupning


Sao-Mai Dau
  • Även om arbetslinjen är starkare än någonsin i Sverige möter idén om basinkomst kritik istället för att förtigas, vilket är ett tecken på framgång, menar Anders Ekéus, från Basinkomst Sverige.
  • "Vi måste nog se andra exempel innan någon börjar driva frågan mer aktivt här, säger journalisten Annie Hellquist.
  • "Självklart är motståndet väldigt starkt. Det handlar om att omfördela makt från ett fåtal", säger Annika Lillemets (MP).
  • I Frankrike har socialisternas kandidat, Benoît Hamon, förespråkat en generell basinkomst.
Fria Tidningen

Det våras för basinkomst ­– men inte i Sverige

Världen över diskuteras basinkomst allt oftare som ett realistiskt alternativ – vilket lett till pilotförsök i Finland, Kanada, Italien och Nederländerna. Men i Sverige är det tyst. Fria Tidningen tittar närmre på en splittrad rörelse som drivs av enskilda entusiaster som hoppas att andra ska gå före.

År 2017 verkar bli basinkomstens år. Ett nationellt pilottest i Finland och ett försök i den kanadensiska delstaten Ontario följs av experiment i flera holländska och italienska städer. Basinkomst möter också politiskt intresse i både Skottland, Frankrike och Indien. Men i Sverige är intresset desto svalare. Få politiska partier driver frågan och den lilla rörelse för basinkomst som finns här står och stampar.

– Vi ligger väldigt långt ifrån att införa basinkomst i Sverige. Vi måste nog se andra exempel innan någon börjar driva frågan mer aktivt här, säger Annie Hellquist, journalist och redaktör på ETC.

För tre år sedan skrev hon om basinkomst i antologin After work: Farväl till arbetslinjen. Hon berättar att hon då som nu hade ett ambivalent förhållande till idén.

– Det finns stora risker med en sådan här lösning, till exempel att den används för att montera ner välfärden. Den kan också innebära att den fackliga kampen försvagas om folk säger upp sig istället för att ta fajten på jobbet.

Men en basinkomst på en tillräckligt hög nivå så att den går att leva på kan ge folk mer makt över sin situation, tror Annie Hellquist. På en arbetsmarknad där inte alla har samma utsikter att delta kan basinkomst vara ett alternativ till dagens socialförsäkringssystem – ett system som Annie Hellquist menar används som kontrollinstrument snarare än ett sätt att säkra folks rätt till försörjning.

– Osäkert anställda, personer som står utanför arbetsmarknaden, de som inte orkar befinna sig på arbetsmarknaden i den utsträckning som krävs. Det är en grupp vi pratar för lite om. De blir till exempel inte hjälpta av en sextimmarsdag, vilket utgår från dem som redan har jobb. Basinkomst är ett förslag som skulle kunna innebära förändring för den här gruppen.

Basinkomst kan dessutom göra det möjligt att ställa högre krav på olika arbetens kvalitet. Det menar Anders Erkéus, som är aktiv i nätverket Basinkomst Sverige.

– Om du känner att du skulle klara dig på basinkomsten, har du makt gentemot arbetsgivaren, säger han.

Enligt honom handlar det delvis om en attitydfråga. Personer vars livsstil går ut på att de tjänar 40 000 kronor i månaden kan uppleva det som en fasansfull tanke att behöva klara sig på 10 000 i månaden, tror han.

Men vad skulle egentligen utgöra en realistisk nivå på basinkomst i Sverige?

Jo, 8 333 kronor i månaden. I alla fall enligt Christian Engström, som är före detta EU-parlamentariker för Piratpartiet. Att införa en basinkomst på den nivån som berör alla mellan 20 och 65 års ålder skulle kosta staten 134 miljarder, visar hans uträkningar.

– Många anhängare av basinkomst är inne på orealistiska idéer och modeller, där man skulle få 10 000–15 000 i månaden även med jobb. Det är alldeles för visionärt och utopiskt och gör det svårt att driva frågan, säger han.

Christian Engströms intresse för frågan bottnar just i huruvida den är realistisk eller handlar om ”flumdrömmar”, berättar han. Han säger att det startade med insikten att vi i Sverige redan har ett system för att alla ska få mat för dagen och tak över huvudet. Men han undrade om det inte skulle gå att göra med mindre byråkrati.

– Den som får bidrag drabbas av osäkerhet. Det finns alltid en risk att bli av med försörjningen. Modellen jag utvecklat bygger på diskussioner med intresserade och personer som sitter fast i bidragssystem i dag. Jag har slipat och förbättrat förslaget allt eftersom, säger han.

8 333 kronor är ungefär i nivå med försörjningsstöd, studiemedel och normen för existensminimum. Hans modell bygger på att socialbidrag, studiemedel, arbetsförmedling och a-kassa ersätts av basinkomst. Höjd mat- och bokmoms förelås för att finansiera systemet. Enligt hans uträkningar skulle de förändringarna mer än väl täcka utgifterna.

– Men man kan plocka från en massa olika ställen. Den ideala situationen vore att flera partier enas om att införa basinkomst och sedan bråkar om hur den ska finansieras, säger han.

Det lär nog inte bli aktuellt i första taget. Anders Erkéus från Basinkomst Sverige berättar om en rörelse som är relativt splittrad och som framför allt drivs av entusiaster. Arbetslinjen tycker han verkar växa sig allt starkare i Sverige. Samtidigt tror han det kan vara ett tecken på en sista strid.

– Man tar i ordentligt för att försvara det man tycker hotas. Men frågan om basinkomst har definitivt kommit in i en andra fas. Istället för att förtigas möter den kritik, vilket är ett tecken på framgång.

Basinkomst har förespråkare från både höger och vänster, såväl som sådana som inte placerar sig på den traditionella politiska skalan. Pilotförsöket i Finland har till exempel drivits igenom av en högernationalistisk regering medan ett liberalt styre står bakom det i Ontario. Anders Erkéus ser det som positivt att idén har fått fäste i olika politiska läger. Han säger att industrisamhällets traditionella strid om makten över produktion och fördelning kommer att fortsätta. Men idén om basinkomst får näring ur nya perspektiv på arbete och produktion, menar han.

– Den utgår från att produktion är till för människan och inte tvärtom. I ett kommande kunskapssamhälle är inte längre ökad produktion och konsumtion ett självändamål, och lönearbetet som sådant inte livets mening.

Miljöpartiet är ett av få partier där frågan står på dagordningen. ”Medborgarlön” finns visserligen inte längre med som begrepp i partiprogrammet. Men under partikongressen 2015 röstade man för att verka för en statlig utredning om basinkomst. Både 2013 och 2015 lade MP-ledamöter motioner i riksdagen om att en sådan utredning ska sjösättas, men förslaget avslogs båda gångerna. Riksdagsledamoten Annika Lillemets var en av dem som stod bakom motionerna.

– Självklart är motståndet väldigt starkt. Det handlar om att omfördela makt från ett fåtal. Vissa tjänar på en osäker arbetsmarknad. Dessutom finns en stark fixering vid lönearbete, säger hon.

Teknisk utveckling har frigjort tid som borde fördelas mer rättvist, menar hon.

– De som redan har, jobbar allt mer och konsumerar mer och mer. Medan vissa inte kan göra det. Varför skapa nya jobb utan innehåll? Med basinkomst skulle man få kraft att göra vettiga saker.

Annika Lillemets säger att det också är en feministisk fråga. Snarare än att nedprioriterade sektorer som äldreomsorg och vård överges om folk inte är tvungna att jobba, tror hon basinkomst kan vara ett verktyg för att pressa upp arbetsvillkor och löner inom kvinnodominerade yrken.

Men hennes förhoppningar ligger tills vidare utanför riksdagen. Hon tycker sig se ett ökat intresse för frågan. I takt med att fler får erfarenhet av att vara en del av prekariatet omvärderar de dagens system.

– Det är synd att vi inte passar på att samarbeta med Finland för att utreda frågan eller göra egna försök. Vi får iaktta hur det går för dem.

Fakta: 

Försök med basinkomst:

* I januari påbörjades ett nationellt pilottest i Finland. Under två år ska arbetslösa mellan 25-58 år få en basinkomst på cirka 5 300 kronor istället för bidrag. Basinkomsten kvarstår även om de börjar arbeta.

* Den italienska staden Livorno har utökat sitt stöd till stadens fattigaste familjer via basinkomst. I januari blev de 100 familjer som ingår i basinkomstförsöket dubbelt så många.

* I Nederländerna förväntas flera städer göra försök med basinkomst i år. I Utrecht ska deltagare få motsvarande cirka 9 300 kronor, men är uppdelade i olika grupper med skilda villkor. En grupp tvingas söka jobb och straffas om de inte gör det. En annan grupp får basinkomst utan villkor. Ytterligare en grupp kan få en tusenlapp extra om de utför volontärarbete, medan en sista grupp får tusenlappen automatiskt, men förlorar den i efterhand om inget volontärarbete utförts.

* I den kanadensiska delstaten Ontario ska ett pilotprojekt påbörjas i år.

* Flera städer i Skottland undersöker möjligheterna att testa basinkomst det här året. I Indien har regeringens främste ekonomiska rådgivare föreslagit universell basinkomst som ett alternativ att diskutera inför framtiden och den franske vänsterkandidaten, Benoît Hamon, förespråkar en generell basinkomst.

Majoritet i Europa vill ha basinkomst:

64 procent. Så stor andel skulle rösta för ett införande av ovillkorad basinkomst, enligt en undersökning bland 10 000 personer i 28 europeiska länder. Av alla tillfrågade angav 34 procent att tillgång till basinkomst inte skulle påverka deras jobbval. 4 procent angav att de skulle sluta arbeta om basinkomst införs.

Källor: Dalia Research, The Guardian, The Economist

Annons

Rekommenderade artiklar

Abdous liv i nya Gambia

Fotojournalisten Clement Martz följer förskolläraren Abdou Manjang och hans kamp för ett drägligt liv i förändringens Gambia.

Ska svensk natur ha juridiska rättigheter?

Intervju

”Vissa ser idén om naturens rättigheter som flummig”, säger Pella Thiel som är med och arrangerar en svensk konferens om huruvida naturen ska ha juridiska rättigheter.

© 2017 Fria Tidningen