”Mitt skrivande har handlat om överlevnad” | Fria Tidningen
  • Tamina Bentrani berättar i den självbiografiska boken Blodröd snö om sin uppväxt i Afghanistans huvudstad Kabul och hur familjen tvingades flytta till Pakistan för att undkomma kriget.
Fria Tidningen

”Mitt skrivande har handlat om överlevnad”

Ur kaoset som följde på den sovjetiska reträtten ur Afghanistan påbörjade Tamina Bentrani en flera år lång resa som förde henne till Sverige. Hon berättar själv sin historia i sin självbiografi. ”Jag och min familj har varit utsatta för mycket negativt och min räddning har varit att våga prata och skriva om det som har hänt”.

När Tamina Bentrani var i sjuårsåldern hittade hon en bok om planeter hemma hos en kusin i Kabul. Boken väckte hennes nyfikenhet. Hon läste och började fråga sina föräldrar om bokens innehåll.

Hon lärde sig att det fanns ett solsystem och galaxer.

Nya insikter om att det fanns en större värld utanför barndomens Kabulkvarter skulle de följande åren tränga sig in i Bentranis verklighet. Betydligt mer brutala insikter än att himlen är full av stjärnor och planeter. Dessa insikter ledde i sin tur till att Tamina Bentrani som vuxen satt i ett svenskt bibliotek och läste Moa Martinsson.

– Jag kände igen mig så mycket i hennes berättelser. Jag förstod att Sverige också varit fattigt en gång, säger hon.

Tamina Bentrani föddes i Afghanistans huvudstad Kabul 1986. Landet styrdes av en sovjetunderstödd kommunistregering. Trots att ett gerillakrig pågick ute i landet var Kabul en fredlig stad.

Bentrani minns de första barndomsåren som lyckliga. Hennes far var överste i armén, utbildad i Sovjet och en uttalad agnostiker. Mamman jobbade som undersköterska. Omkring sig hade familjen en varm gemenskap av släktingar och vänner.

Afghanistans historia är sedan länge präglad av landets strategiska läge. Under århundraden gick handelsrutter från Kina mot Europa genom landet. Perser, greker och mongoler har i tur och ordning erövrat landområdet i sitt imperiebyggande. Under kolonialismens epok hamnade Afghanistan mitt i kampen mellan brittiska Indien och ryska intressen i Centralasien.

1990-talet följde mönstret. Medan Sovjet understödde kommunistregeringen fick mujaheddinrebellerna stöd i sitt motstånd av USA, Pakistan och Saudiarabien. Efter att Sovjet dragit tillbaka sina styrkor ur landet 1989 föll regeringen snabbt. En blodig maktkamp mellan de olika fraktionerna som tidigare enats i motståndet mot en gemensam fiende följde.

För Bentrani och hennes familj innebar det att kriget flyttade in till deras kvarter.

– Min lyckliga barndom togs ifrån mig väldigt plötsligt när raketerna började slå ner i Kabul. Det var som att allt blev svart. Värst var ändå att samhörigheten och gemenskapen jag känt fram tills dess försvann, berättar Tamina Bentrani.

– Med kriget kom människornas sämsta sidor fram och istället för att ta hand om varandra började var och en tänka på sig själv, fortsätter hon.

Ur det politiska kaoset växte talibanrörelsen fram och tog makten. Talibanerna skapade visserligen ordning och ett slut på inbördeskriget, men införde också ett religiöst förtryck som bland annat drabbade möjligheten för kvinnor att arbeta, gå i skolan och vistas utanför hemmet utan burka.

– Mina föräldrar sålde allt vi hade i Kabul och vi flyttade till Pakistan. Det visade sig vara ett misstag. Där blev afghanska kvinnor attackerade på gatan medan männen förföljdes av polis, minns Tamina.

Familjen gjorde flera försök att fly till Europa. Det första som lyckades var när Tamina och hennes lillebror skickades iväg på egen hand med hjälp av människosmugglare. Resan gick i omgångar via Kirgizistan, Sibirien och Polen. Tamina Bentrani berättar om besvikelsen över att bli lurad på pengar av en afghansk familj och umbärandena det innebar att färdas långa sträckor till fots genom rysk vinter i kläder anpassade efter pakistanskt klimat.

Hon minns även ljusa stunder av resan.

– Nyårsafton mellan 2000 och 2001 tillbringade jag och min bror gömda i en lägenhet i Kirgizistans huvudstad Bisjkek. Vi hörde hur det festades i lägenheterna runt omkring. Vi hade ingen mat, så vi hissade ner en hink i ett snöre till fönstret under vårt. Paret som bodde där hade listat ut att vi var gömda. De kunde ha ringt polisen. Istället la de en hemlagad kalkon i hinken, berättar hon.

Det tänkta målet Tyskland blev en besvikelse.

– När vi kom till min storasyster tänkte jag att omgivningarna såg värre ut än i Pakistan. Jag ville inte att det skulle bli vår slutstation efter allt vi tagit oss igenom, säger Tamina Bentrani.

Hennes viljestyrka förde henne tillsammans med lillebrodern till Sverige och en fosterfamilj på Tjörn.

Samma höst hamnade Afghanistan i fokus efter 11 september-attackerna.

– När USA sedan bombade hela Afghanistan tänkte jag att mina föräldrar var döda och att nu var vi bara tre syskon som överlevde, säger Tamina.

I dag är föräldrarna i Sverige.

Taminas lite drygt 30 år långa livshistoria innehåller mer än vad de flesta hoppas på att få ta sig igenom under en livstid. Driven av nyfikenheten som fick henne att vilja veta mer om solsystemet när hon läste boken om planeter och av den nya värld av litteratur som öppnade sig genom mötet med Moa Martinsson i svenska bibliotek skriver hon nu sin livshistoria i bokform.

I höstas kom den första av fyra planerade delar ut, Blodröd snö.

Det låter som att det hade kunnat vara en solskenshistoria med ett lyckligt slut på Bohuskusten. I vissa avseenden är det också det. Tamina Bentrani utbildar sig till tandtekniker i Göteborg, gör egen musik i med en liten hemmastudio och hoppas få klart del två av sin självbiografi lagom till höstens bokmässa.

Men efter den 11 september blev hon och andra afghaner misstänkliggjorda som potentiella terrorister. Den situationen har för henne och andra med en bakgrund i den muslimska världen knappast förbättrars sedan dess.

– Jag tänker ibland att det hade varit bättre att stanna kvar, kämpa och dö där hemma. För att det är vårt öde. Pappa ville stanna, han kände skam över att ge upp och fly men övertalades att göra det för familjen, säger hon.

I dag ligger hennes pappa döende på sjukhus och känner ny skam över att vara ett samhälle till last som han inte själv bidragit till under sitt aktiva liv. Tamina Bentrani pratar om den tacksamhet hon känner till det svenska samhället, för sin egen och för hans skull.

Det är det första tankesteget, både för flyktingen och den infödde i en sådan situation. I tankesteget därefter öppnas möjligheten att det kanske är samhället som fått tillskottet av Tamina Bentranis kreativitet och drivkraft som ska känna tacksamhet snarare än tvärt om.

Fakta: 

Tamina Bentrani

  • Född: I Kabul 1986.
  • Bor: Rönnäng, Tjörn.
  • Aktuell: Med höstens bokdebut, självbiografin Blodröd snö. Den första av fyra planerade böcker.

Rekommenderade artiklar

Brädspelet som erbjuder skogsdoft

Kan lunglavens levnadsvillkor vara ett nöje? Ja, det tror biologen Daniel Thorell och speltillverkaren Alexander Kandiloros som ligger bakom sällskapsspelet Skogen.

Brädspelet som erbjuder skogsdoft

Kan lunglavens levnadsvillkor vara ett nöje? Ja, det tror biologen Daniel Thorell och speltillverkaren Alexander Kandiloros som ligger bakom sällskapsspelet Skogen.

© 2019 Fria Tidningen