• Rädslan för minskad effektivitet snarare än natthimlen är vad som får oss att vilja sova idag.
Fria Tidningen

God natt och lycka till

Kapitalismens krav på produktivitet sipprar in även i sovrummet. Människor sover inte främst för att de är trötta på kvällen, utan för att slippa vara trötta nästa arbetsdag. Daniel Hånberg Alonso skriver om den effektiva sömnen.

Den 21 mars 2016 lyser en projektion upp i Cupertino. Apple presenterar stolt Night Shift i nya uppdateringen av iOS. Forskning har visat att exponering för blått ljus på kvällen kan orsaka sömnsvårigheter. Genom att använda mobiltelefonens geolokalisering känner Night Shift av vilken tid på dygnet det är och byter till ett varmare ljus. Tack vare det kunde iPhone-användare nu surfa fram till läggdags och ändå inte riskera en ineffektiv arbetsdag på grund av dålig sömn.

Enligt SCB har andelen svenskar med sömnbesvär nästan dubblerats sedan början av 1980-talet, både män och kvinnor. Ökningen har framförallt varit hos unga. Enligt en SIFO-undersökning från 2010 tar var tionde svensk någon form av sömntablett. Var gick det egentligen så snett? Varför lever vi efter så många villfarelser om hur vi borde sova?

Idag förväntas vi sova effektivt för att kunna prestera maximalt på jobbet om dagarna. Inte konstigt att stress och högt koffeinintag ligger bakom majoriteten av svenskarnas sömnproblem. I en studie utförd av byrån Insight Intelligence tillsammans med sömnforskaren Torbjörn Åkerstedt, professor vid Stressforskningsinstitutet i Stockholm och Sveriges egen John Blund, så svarade 20 procent att deras produktivitet på jobbet försämrades av sömnproblem. Åkerstedt menade att detta var värt att ta på allvar då ”en sådan minskning av produktionskapaciteten på arbetsplatsen betyder mycket ekonomiskt”.

Under hösten och vintern har Bonniers Konsthall haft en utställning om sömnlöshet där långsökta installationer vill påkalla hur våra sömnvanor och levnadsvanor förändrats i samklang med teknikens utveckling. Konst-teoretikern Jonathan Crary kallar denna värld för 24/7-kapitalismen, ett tillstånd där gränserna mellan dag och natt, arbete och sömn, suddats ut. ”Sömnen står i vägen för den kapitaliska vinstmaximeringen: när vi sover är vi inte produktiva, varken som producenter eller konsumenter”, sammanfattar Anders Johansson elegant Crarys akademiska tankar i sin recension av dennes bok ”24/7 – senkapitalismen och sömnens slut”. Det ligger därför i kapitalismens intresse att inskränka vår sömn.

År 1983 hävdade ekonomihistorikern David Landes i sin inflytelserika bok ”Revolution in Time: Clocks and the Making of the Modern World” att det var klockan, mer än Spinning Jenny och ångmaskiner, som drev den ekonomiska utvecklingen in i den industriella revolutionen och mot dagens kapitalistiska samhälle. Tack vare de outtröttliga maskinerna kunde arbetet pågå dygnet runt men det var med hjälp av klockan som dygnet kunde styckas upp i mindre beståndsdelar och stöpas om till en form av produktivitetsvaluta. Eller som Benjamin Franklin så pikant förklarade för en ung protegé: ”Remember that Time is Money”.

Vi sover inte längre för att vi är trötta utan för att det är tid för att sova. Vi är producenter, maskiner som måste oljas och effektiveras. Svenskar injicerar koffein, släcker ned med hjälp av tabletter, jagar mindfulness och är konstant tillgängliga via teknikens under. Det är dags att vi börjar ställa oss frågan varför vi accepterar att vara producenter och inte människor. Eller som den allvetande berättarrösten i ”Gudarna måste vara tokiga” beskriver den civiliserade människan:

”Civilized man, who refused to adapt himself to his surroundings, now finds he has to adapt and re-adapt every hour of the day to his self-created environment. And so your day is chopped into pieces, and in each segment of time you adapt to a new set of circumstances. No wonder some people go off the rails a bit.”

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

© 2024 Fria.Nu