Jättelik kolgruva möter motstånd i Australien | Fria Tidningen
  • ”Kol dödar revet.” Greenpeace protesterar mot kolexporten som är ett hot mot det känsliga barriärrevet.
  • Australien är världens femte största kolproducent. På bilden: kolgruvan Whitehaven i Narrabri norr om Sydney.
Fria Tidningen

Jättelik kolgruva möter motstånd i Australien

Ett indiskt gruvbolag planerar att börja bryta kol i massiv skala i den australiska delstaten Queensland. Men marken som ska exploateras tillhör aboriginernas traditionella områden och ursprungsbefolkningen gör nu allt de kan för att stoppa projektet.

Marken där den flera mil stora gruvan enligt planerna ska ligga tillhör traditionellt de aboriginska folkgrupperna wangan och jagalingou.

– Vi är de unika folkgrupperna från området, ett område som utgör en del av vår identitet, vår kultur och som finns i våra sånger och danser, säger 21-åriga aktivisten Murrawah Johnson.

Hennes namn Murrawah betyder ”regnbåge” på ursprungsbefolkningens språk gubbi gubbi.

Aboriginerna i området, som utgör runt 500 personer, menar att den planerade kolgruvan Carmichael utgör ett hot mot hela deras existens och protesterar därför mot gruvbolaget Adani Minings planer.

– Gruvan skulle förstöra våra marker, vilket skulle betyda att vår historia går förlorad, säger Murrawah Johnson, som är en av lokalbefolkningens representanter.

Adani Mining är ett dotterbolag till det multinationella indiska bolaget Adani Group, som är verksamma inom en rad marknadsområden i Indien, Indonesien och Australien. Företaget planerar genom projektet Carmichael att bryta kol i en 40 kilometer lång och 10 kilometer bred gruva som ska vara verksam i upp till 60 års tid. Tanken är att kolet sedan ska transporteras till Indien för att bidra till att täcka landets elbehov.

Närmare 244 miljoner indier, motsvarande nästan en femtedel av landets befolkning, beräknas i dag sakna tillgång till el.

Om projektet förverkligas skulle det bli den största kolsatsningen i Australien, ett land som redan nu är ett av världens ledande på produktion och export av kol.

Det planerade projektet möter dock starkt motstånd, inte bara från de aboriginer som skulle drabbas, utan även från många som är kritiska av miljöskäl. Sedan projektet lanserades för sex år sedan har fler än tio olika juridiska processer inletts för att få det stoppat.

Shani Tager vid Greenpeace i Australien säger att det är mycket viktigt att kolet blir kvar i marken.

– De talar om att exportera enorma mängder av kol, som sedan ska förbrännas och därmed kommer att bidra till att ytterligare förvärra den globala uppvärmningen, säger hon.

Koleldade kraftverk leder till stora utsläpp av koldioxid och driver därmed på klimatförändringarna.

Enligt en rapport från tankesmedjan Australia Institute skulle jätteprojektet orsaka större koldioxidutsläpp än de utsläpp som kommer från flera av världens största städer. Rapportförfattarna beräknar att kolet från gruvan skulle leda till årliga utsläpp på 79 miljoner ton koldioxid, vilket är tre gånger mer än utsläppen i New Delhi varje år, sex gånger mer än i Amsterdam och dubbelt så mycket som i Tokyo. Utsläppen skulle vara högre än de årliga i hela Sri Lanka och ligga på samma nivå som de som kommer från både Österrike och Malaysia under ett år.

Trots dessa varningar hade både Australiens federala och Queenslands lokala makthavare ställt sig bakom projektet. Delstatsregeringen förväntar sig att projektet ska skapa många nya arbetstillfällen och goda inkomster och meddelade därför i höstas att man av det skälet börjat arbeta för att projektet ska godkännas så snart som möjligt.

– Vi vill verkligen få Adani-gruvan i drift, sade delstatens gruvminister Anthony Lynham till de lokala medierna i oktober.

I början av december fick Adani Mining klartecken för den järnvägslinje som ska transportera kolet till hamnen i Abbot Point, varifrån det ska transporteras vidare till Indien.

Redan 2011 undertecknade Adani Mining ett 99-årigt avtal om att hyra hamnen i Abbot Point, som ligger alldeles nära det marina reservatet Stora barriärrevet – världens största korallrev. I november rapporterade forskare från James Cook-universitetet att ett rekordstort antal koraller dött under året, vilket främst anses bero på stigande havstemperaturer.

Samtidigt planerar det indiska bolaget att kraftigt bygga ut hamnen i Abbot Point för att göra det möjligt för större fraktbåtar att lägga till och lastas med kol. För att lyckas med det krävs det att havsbotten alldeles nära Stora Barriärrevet grävs ut.

– Kolgruvan Carmichael kommer att få en negativ dominoeffekt för barriärrevet. Dels genom att den kräver en utbyggnad av hamnen med tillhörande muddring och dumpning och dels genom att riskerna för båtolyckor vid revet ökar, säger Cherry Muddle vid Australian Marine Conservation Society.

Närmare 65 000 människor arbetar inom turistindustrin kring Stora barriärrevet, vilket gjort att även dess företrädare är motståndare både till den planerade gruvan och utbyggnaden av hamnen i Abbot Point.

Minister Anthony Lynham har försäkrat att processerna kring projektet lett fram till hårda föreskrifter, som ska ge ett bra skydd åt barriärrevet. Det har dock inte stillat kritiken, som även handlar om det företag som står bakom satsningen.

– Adani har en mycket oroande historia när det gäller miljöförstöring, människorättsbrott, korruption och skatteflykt, säger Adam Black som är engagerad i rörelsen GetUp.

I en rapport från miljöorganisationen Environmental Justice Australia från 2015 anklagas Adani Mining för en rad oegentligheter i samband med verksamhet som bedrivits i Indien.

Bolaget hoppas att komma vidare med projektet under året. Motståndarna är samtidigt redo att fortsätta sin kampanj, som bland annat är inriktad på att förmå finansiärer att avstå från att investera i den mycket dyra satsningen.

– Om de inte lyckas få ihop pengarna så kan de inte starta gruvan, påpekar Murrawah Johnson.

Företrädare för aboriginerna i området har samtidigt börjat förbereda flera nya rättsliga processer mot både gruvbolaget och delstatsregeringen. De planerar att driva frågorna till högsta möjliga rättsliga instans, om det krävs.

Murrawah Johnson säger att kampen mot kolgruvan handlar om att både slå vakt om folkgruppernas historia och deras framtid.

– Jag vägrar bli länken som bryter den kedjan, säger hon.

Rekommenderade artiklar

Tusentals i massaktion mot kolgruvor

Under parollen Ende Gelände (”Hit, men inte längre”) protesterade tusentals klimataktivister för tredje året i rad mot brunkolsbrytningen i tyska Rhenlandet.

© 2020 Fria Tidningen