Australiska myndigheter agerar hårdare mot aktivister | Fria Tidningen
  • Protest till stöd för Wikileaks i Brisbane.
  • Samantha Castro uppger att hon trakasseras av myndigheterna till följd av hennes aktivism.
Fria Tidningen

Australiska myndigheter agerar hårdare mot aktivister

Många australiska aktivister menar att landets myndigheter har blivit hårdare i sin bevakning av dem. Utvecklingen kritiseras av FN-sändebudet Michel Forst.

Aktivisten Samantha Castro menar att landets federala polis, AFP, fick upp ögonen för henne på grund av hennes engagemang i Wikileaks. Hon hävdar att hon blivit skuggad, fått sitt hem och bil genomsökta, samt att myndigheterna har hackat hennes mobil och dator.

– De har lagt all denna tid och energi på att störa mig psykologiskt med förhoppningen att det ska få mig att sluta upp med det jag gör, säger Samantha Castro, som arbetar för Jordens vänner och var med och startade Wikileaks Australian Citizens Alliance.

Enligt Samantha Castro var det hennes samarbete med Wikileaks grundare Julian Assange som fick myndigheterna att agera. Han är en australisk medborgare som spenderat de senaste åren på Ecuadors ambassad i London, för att undgå att bli utlämnad till Sverige.

Även andra aktivister menar att påtryckningarna har ökat från landets myndigheter. När Michel Forst, FN:s särskilde rapportör om situationen för människorättsförsvarare, nyligen besökte Australien sade han sig ha blivit ”förvånad” över att ha presenterats med så många bevis för hur hårt ansatt det australiska civilsamhället är. I synnerhet pekade han på de lagar som stiftats mot protestaktioner och nya lagar kring migration och den nationella säkerheten.

Förra året kritiserade landets justitieminister George Brandis miljöorganisationer som använder sig av juridiska processer mot vissa satsningar och kallade dem för ”radikala gröna aktivister” som arbetar för att ”stoppa viktiga ekonomiska projekt”.

FN-sändebudet Michel Forst menar att myndigheterna på Tasmanien har ”prioriterat företags och myndigheters intressen för naturresurser före individers demokratiska rättigheter att fredligt protestera”.

I våras tillkom dessutom en ny lag i delstaten New South Wales som slår fast att demonstranter som stör gruvdrift riskerar att dömas till upp till sju års fängelse.

Även personer på högre samhällsbefattningar har kritiserats hårt av myndighetsföreträdare. En av dem är professor Gillian Triggs, som är ordförande för landets oberoende Människorättskommission. Hon har mött hård kritik från regeringsföreträdare sedan hennes organ förra året kom med en rapport om det psykiska lidande som drabbar barn som sitter inlåsta i flyktingförvar.

Den tidigare premiärministern Tony Abbott hävdade att rapporten hade politiska motiv och menade att människorättskommissionen ”borde skämmas”.

Nyligen sade regeringsföreträdaren Christopher Pyne att Triggs borde ”hålla sig utanför politiken och koncentrera sig på mänskliga rättigheter”. I mitten av november meddelade premiärminister Malcolm Turnbull att Triggs mandat som ordförande för kommissionen inte kommer att förnyas när det löper ut nästa år.

Professor Brian Martin, som länge varit engagerad för så kallade visselblåsares rättigheter, menar att kritiken mot människorättskommissionens ordförande kan få konsekvenser.

– Öppna attacker som de mot Gillian Triggs kan ses som en varning till andra om att vara försiktiga.

Rekommenderade artiklar

© 2020 Fria Tidningen