Återförvildandet av Lappland | Fria Tidningen
  • Renarnas migration från sommar- till vinterbete är den enda stora migrationen som sker i Europa i dag.
  • Som 30-åring slogs Gunnar Westrin mot Vattenfall och myndigheterna som ville bygga ut älven, och i dag är han en respekterad 70-åring som föreläser om vikten att lämna älvar orörda.
  • Sareks nationalpark är som mäktigast från ovan. I Rapadalen syns mineralernas färger i flodådrorna.
  • Rune Stokke inspekterar en rörelsekamera som används för att uppskatta hur många björnar det finns och hur de rör sig.
  • Pite älv ekonomiska förening förvaltar fisket i Trollforsenområdet och föreningens koordinator Jan Isaksson försöker även påverka Sveaskog, som är den största skogsägaren i området, att avverka mer hållbart.
  • Återinförandet av rovdjur som björnar är ett hot mot renarna och rennäringen. Inkomsterna från björnturism ska kompensera renägarna som nu förlorar omkring 500 kalvar varje säsong.
  • Bakom Rewilding Europe står Världsnaturfonden och flera stora organisationer och finansiärer stöder verksamheten.
Fria Tidningen

Återförvildandet av Lappland

Trots att Lappland har Europas största naturreservat och nationalparker är både naturen och den lokala kulturen ständigt hotad av skogsbruket, mineralutvinning och nya kraftverksbyggen. Målet med initiativet Rewilding Lapland är att avvärja hoten och att restaurera älvar, göra skogsbruket hållbart och öka ekoturismen.

Gunnar Westrin sitter på en klippavsats intill Råne älv. Författaren och miljökämpen ser ut över de brusande forsarna och pekar på några laxar som motstridigt kämpar sig uppför de flödande vattenmassorna.

Som 30-åring slogs han mot Vattenfall och myndigheterna som ville bygga ut älven, och i dag är han en respekterad 70-åring som föreläser om vikten att lämna älvar orörda.

Råneälven blev aldrig utbyggd för vattenkraft men timmerindustrin hade långt tidigare använt älven som flottningsled och vattendraget rensades på stora stenar som hindrade timret från att flyta fritt.

Attityderna har dock förändrats: nyligen gav EU-kommissionen grönt ljus till projektet Reborn Life som innebär att 200 kilometer älvsträckor, däribland Råneälven och dess biflöden, ska restaureras under en femårsperiod. Det blir Sveriges största restaureringsprojekt någonsin där sten ska läggas tillbaka, torrlagda sidofåror ska öppnas och fiskens lekbottnar återskapas.

Trots den positiva nyheten återstår mycket menar Gunnar Westrin.

– Vi måste påverka privata och statliga skogsägare att spara strandområden; förklara att öringar äter insekter som är beroende av att det finns vegetation intill vattendragen.

– Det är de ekologiska sambanden jag försöker förklara, berättar Gunnar Westrin.

Med ökande bestånd av lax, öring och harr i älvarna hoppas han att fisketurism får en skjuts framåt. Gunnar Westrin är ambassadör för Rewilding Lapland – som kommer att arbeta i nära samverkan med Reborn-projektet.

Lappland är ett av Europas största obrutna vildmarksområden och kallas ofta Europas Alaska. I början av året lanserades Rewilding Lapland av stiftelsen Rewilding Europe. Ett 3,5 miljoner hektar område som inkluderar fjäll- och skogsområden, älvar, naturreservat och nationalparker.

Storslagna vyer

En helikopterfärd är det bästa sättet att överblicka naturen i Sareks nationalpark. När vi flyger över Rapadalen syns mineralernas färger blandas i flodådrorna. Bergstoppen Skierfe reser sig 700 meter över den storslagna vildmarken som lämnar samtliga passagerare stumma.

Nederländske Wouter Helmer, som sitter i styrelsen för Rewilding Europe, pekar på en renhjord som springer igenom ett snötäcke som nu i mitten av juni fortfarande täcker delar av Sarek.

– Detta är den sista stora migrationen vi ser i Europa. Förut såg vi visenter, hjortar, uroxar och andra djur som rörde sig i stora antal, berättar han.

De senaste årtiondenas stora urbaniseringsvåg i Europa har lämnat ett tomrum för vilda djur.

– Det har skapats mycket plats på ställen som Balkanhalvön, Karpaterna och Spanien, förklarar Wouter Helmer.

Rewilding Europe vill koppla samman habitat och återskapa förlorade ekosystem; ”det handlar inte om några hektar utan om stora landskap som de en gång såg ut”. I planerna ingår stora rovdjur; som med renskötseln i Lappland inte är helt problemfritt.

Satsning på björnturism

Udtja skogsameby ligger i Jokkmokks kommun och har sina marker på ett militärövningsområde där hänglavsskogen ger bra renbete. Här finns lo, järv, havs- och kungsörn. Och ett 70-tal björnar. Samtliga rovdjur tar ren men det är områdets björnar som står för den största predationen av renkalvar; under förra årets kalvning tog björnarna en tredjedel av kalvarna.

För att möta samernas behov i frågan vill Rewilding Lapland sponsra ett projekt med björnåtlar där turister kan se rovdjuren på nära håll. Ekoturisminkomsterna ska på så sätt kompensera för renkalvarna.

Pilotprojektet kommer att utföras under nästa års kalvningsperiod som pågår under sex veckor. Att fånga upp problembjörnar och hålla dem borta från tamdjur genom åtlar används redan för grizzlybjörnar i amerikanska delstaten Montana, och idén med att locka turister till Udtja skogsameby kommer från Rune Stokke som är ordförande i samebyn.

– Vi förlorar 500 kalvar varje säsong vilket innebär en miljon kronor i förlust. Udtja är en av de värst drabbade samebyarna, säger Rune Stokke och konstaterar:

– Hur kan vi ha en björnstam som äter upp allt?

Rune Stokke går genom tallskogen på sin mark och inspekterar en rörelsekamera som är uppsatt intill en trädstam; insmord med terpentin och tjära.

– Hit kommer björnarna och gnuggar baken, förklarar han.

Genom viltkamerorna görs en uppskattning av hur många björnar det finns och i vilka områden de rör sig. Förutom åtlarna som ska placeras minst fem mil från kalvingsområdena, diskuteras förebyggande åtgärder som kalvning i hägn, radiosändare på renarna och zonering som innebär utökad områdesriktad jakt på rovdjur.

I Finland är redan björnskådning vid åtlar en utbredd turistnäring som årligen drar in över sex miljoner euro till en glesbygd där arbetstillfällen ofta saknas, och nu hoppas Udtja sameby att de kan dra in pengar och samtidigt lösa problemet med förlorade kalvar.

– Blir det ett lyckat resultat kan det användas i andra områden, klargör Rune Stokke.

Lockar sportfiskare

Trollforsens virvlar är precis så otämjda som de ser ut. Piteälven är en av landets fyra oreglerade älvar och miljöåterställningen från flottingsepoken har pågått det senaste årtiondet. Rewilding Lapland ska nu satsa på älvsträckorna kring Trollforsen genom att bygga ut turistnäringen – för att locka till sig ”high-end turister”.

Havsöring, som tidigare var nära utrotning, ökar precis som vildlax i antal, och för att säkerställa arternas överlevnad har hårda regelverk kring fisket införts.

Pite älv ekonomiska förening förvaltar fisket i Trollforsenområdet och föreningens koordinator Jan Isaksson försöker även påverka Sveaskog, som är den största skogsägaren i området, att avverka mer hållbart.

– Skogsbruk har en stor del i fiskevården, säger Jan Isaksson.

Med hjälp av Rewilding Lapland vill Pite älv ekonomisk förening arrendera mark av Sveaskog för att uppföra en ekolodge.

– Att bara skövla skogen har inget marknadsvärde. Turister och utländska turismföretag som kommer till Lappland tror att de ska få se orörd urskog, säger han och avslutar:

– De klagar när de ser skövlingen och kalhyggena.

Fakta: 

Rewilding Europe

Det som sägs vara världens största rewilding-projekt startade i Nederländerna 2011. Initiativtagaren är Världsnaturfonden och flera stora organisationer och finansiärer stöder verksamheten. Målet är att förvilda en miljon hektar jordbruksmark i tio länder till 2020.

I Europa läggs årligen en miljon hektar jordbruksmark i träda och skogarna breder ut sig i takt med urbaniseringen. Detta gör att den biologiska mångfalden hotas och Rewilding Europe vill återinföra megafaunan för att hålla landskapet öppet. Vildhästar och vilda raser av kor, visenter och kronhjort är exempel på megafauna.

Några områden i projektet är: centrala Apenninerna i Italien, västra Iberiska halvön i Spanien och Portugal och Donaudeltat i Rumänien och Ukraina.

Läs mer på https://www.rewildingeurope.com

Detta är andra delen av två i vår serie om Rewilding Europe. Läs första delen här.

ANNONS

Rekommenderade artiklar

Han utmanar miljöhotet

Peter Hammarstedt har ägnat hela sitt vuxna liv åt att jaga tjuvfiskarna som hotar havets invånare.

© 2021 Fria Tidningen