Politiska fångar hungerstrejkar i Filippinerna | Fria Tidningen
  • Politiska fångar vid Compostela Valleys rehabiliteringscenter deltar i hungerstrejken.
  • Även fångar vid kvinnofängelset Taguig City Jail och den före detta fången Jared Morales deltar i hungerstrejken.
Fria Tidningen

Politiska fångar hungerstrejkar i Filippinerna

Sedan en 66-årig politisk fånge dött har hundratals filippinska fångar och aktivister inlett en hungerstrejk. De protesterar mot att regeringen inte uppfyller sitt löfte om att frige 400 politiska fångar.

Hundratals politiska fångar, deras anhöriga och människorättsaktivister hungerstrejkar eller fastar sedan i lördags. De kräver att president Rodrigo Duterte lever upp till sitt löfte om en amnesti för politiska fångar som del av de pågående fredssamtalen med landets kommunistiska gerilla.

”Vi hungerstrejkar som bevis för vår existens och i protest mot den fortgående orättvisan mot oss. Vi vädjar om vår frihet, om våra liv och om våra rättigheter som har tagits ifrån oss”, skriver de politiska fångarna i ett gemensamt uttalande på Facebook.

De menar att regeringen bär skulden för att den 66-årige bondeledaren Bernabe Ocasla avled till följd av en hjärtattack i fångenskap den 28 november.

”Pappas dröm om frihet har nu uppfyllts. Hans bojor är borta, men han ligger istället i en kista”, sa Bernabe Ocaslas dotter Choan i ett känslofyllt tal i samband med att hungerstrejken lanserades.

”Jag hoppas att det som hände min far inte kommer att hända andra fångar. Jag hoppas att andra familjer slipper drabbas av den smärta som vi tvingas uthärda”.

Många av fångarna är aktivister som har kämpat för land-reformer, mänskliga rättigheter eller mot korruption. De flesta är fängslade sedan flera år tillbaka, anklagade för att vara rebeller och dömda för allvarliga brott som mord och kidnappning.

Bland de fängslade återfinns kvinnorättsaktivisten Maria Miradel Torres, hälsoarbetaren Miguela Peniero och läraren Rene Boy Abiva.

År 2011 lanserade människorättsaktivister kampanjen Frige alla politiska fångar (FAPP) med krav på en amnesti för de då 350 fångarna. Men kampanjen hörsammades inte av den förra regeringen som under Benigno Aquino drev en hård linje mot vänstergerillan, som sedan 1969 för ett lågintensivt inbördeskrig mot staten.

Sedan president Rodrigo Duterte, som kallar sig själv för socialist, tillträdde i våras har det skett genombrott i fredsprocessen. Det råder sedan augusti eldupphör, en första omgång fredssamtal har genomförts och en andra runda ska hållas i Norge i januari.

När fredsprocessen inleddes lovade president Duterte att frige de politiska fångarna som ett steg för att ”främja försoning, läkning och rättvisa” i det krigströtta landet. Men hittills har endast ett 20-tal fångar släppts fria.

Omkring 130 av de politiska fångarna är sjuka, vissa allvarligt. Gloria Almonte, vars diabetessjuke man Dionisio Almonte är en av dem, menar att rege-ringen nu måste visa att den menar allvar.

– Det enda sättet att rätta till orättvisorna som de utsatts för är att omedelbart frige dem, säger Almonte till tidningen The Philippine Star.

Arbetsminister Silvestre Bello, som är ordförande för regeringens fredspanel, uttrycker sin sympati för Ocasla-familjen och lovar att fler politiska fångar ska friges inom kort.

– Ett betydande antal politiska fångar, i synnerhet kvinnor, sjuka och äldre, ska släppas av humanitära skäl inom de kommande dagarna, säger han till Philippine Daily Inquirer.

– Alla de 400 fångarna kommer att friges i sinom tid.

På onsdagen rapporteras att fem av fångarna har frigetts.

Hungerstrejken pågår till på lördag då det planeras en stor demonstration med anledning av Internationella dagen för mänskliga rättigheter. I manifestationen ska fångarnas anhöriga gå sida vid sida med anhöriga till de många offren för presidentens hårdföra krig mot droger. Sedan Duterte tillträdde har flera tusen misstänkta kriminella och droganvändare dödats av polis.

– Vi måste stå upp mot den statliga fascismen och hålla president Duterte ansvarig för brott mot de mänskliga rättigheterna, säger Cristina Palabay, generalsekreterare för människorättsgruppen Karapatan i ett uttalande.

Rekommenderade artiklar

© 2020 Fria Tidningen