Ny teknik ökar tillgängligheten på biograferna | Fria Tidningen
  • Till alla visningar av Flykten till framtiden går det att ta del av syntolkning genom att Ladda bara ned en mobilapp från BioPlay, MovieTalk, SubTalk eller VoiceVision. 
  • Peter Lilliecrona, till vänster, står för syntolkningsmanuset till Flykten till framtiden. Rösten i örat på dem som lyssnar till syntolkningen via sin smartphone tillhör den kända radioprofilen Leif Wivatt.
Fria Tidningen

Ny teknik ökar tillgängligheten på biograferna

Ulf Malmros film Flykten till framtiden är försedd med ett ljudspår med syntolkning. Bakom manuset står Peter Lilliecrona, som arbetat som syntolk i över 30 år. ”Den stora utmaningen framöver är att få folk att förstå behovet av syntolkning”.

Med hjälp av en app på sin smartphone är det möjligt att ta del av syntolkning till allt fler filmer på den svenska biorepertoaren. Ulf Malmros nya film Flykten till framtiden är ett fartfyllt tidsreseäventyr med blinkningar åt klassikern Tillbaka till Framtiden. Berättelsen, som utspelas i sjuttiotalets Stockholm, handlar om hjärtsjuke Svante som genom ett mystiskt tunnelbanetåg finner en väg till framtiden, där det kanske finns möjlighet att få behandling.

– Det var en väldigt rolig film att skriva syntolkningsmanus till, säger Peter Lilliecrona, som var med och grundade Syntolkning Nu, en ideell förening som arbetar med att synliggöra olika former av evenemang och som tidigare skrivit syntolkningsmanus till filmer som James Bond, Pojkarna, Den Allvarsamma leken, Jag älskar dig samt Morran och Tobias.

Flykten till framtiden är en av cirka 50 filmer som beviljats stöd för produktion och bearbetning av ljudspår som gör att personer med synnedsättning kan ta del av biofilmer genom att använda en speciell app som laddas ned till en smartphone. Tidigare innebar syntolkade filmvisningar att en syntolksutbildad person sitter i salongen och berättar för personer med synnedsättningar vad som händer visuellt i filmen via en sändar- och mottagarutrustning. Nu kan besökaren välja film utan att behöva anpassa sig till särskilda dagar och tider.

– Att tillgängligheten ökat är en sanning med modifikation, säger Peter Lilliecrona. De filmer som får syntolkningsspår är inte så många och smalare filmer på repertoaren kommer inte att förses med syntolkning. Ett annat problem är att många synsvaga inte har smartphone av olika anledningar vilket gör att det fortfarande behövs livesyntolkningar. Positivt är att de filmer som försetts med ljudspår med syntolkning även senare kan ses på tv med hjälp av smartphone.

Debuten som syntolk skedde när Peter Lilliecrona arbetade på Göteborgs stadsteater och fick en förfrågan om att syntolka Molières Tartuffe. Utan att i förväg ha sett föreställningen antog han utmaningen. Det gick sådär minns Peter, som tycker att han påminde om en ”kombination av en amerikansk auktionsutropare och en sportkommentator.” I dag, med trettio års erfarenhet, har han ett annat synsätt på sitt uppdrag.

– Förberedelserna är viktiga och jag ser i dag alltid filmerna eller föreställningarna jag ska tolka innan. En bra syntolk måste också behärska språket för att kunna variera sig och dessutom måste man kunna berätta, det är viktigt att få en rytm och en melodi som harmonierar med det som händer på filmduken. Känslan ska vara att man lyssnar på filmen och att syntolken ska finnas lite i bakgrunden, utan att man tänker på det.

I Sverige finns det cirka 120 000 personer registrerade på landets syncentraler som har olika grad av synnedsättningar. Filminstitutet har på regeringens uppdrag sedan 2000 fördelat stöd till film och video för syntolkning och textning på svenskt språk för att göra kulturen mer tillgänglig.

Trots en positiv utveckling finns det fortfarande en hel del att uppnå. Det finns exempelvis en stor okunskap om syntolkning, både bland allmänheten, arrangörer och politiker.

– Det vanligaste är att man blandar ihop syntolkning med teckenspråkstolkning. Men syntolkning sker som sagt utan att det märks och upplevs genom hörlurar. Förra året gjorde vi en stor kampanj ihop med Riksförbundet unga synskadade som avslutades med att vi hade ett seminarium där våra politiska partier bjöds in. Det var tre företrädare för våra riksdagspartier som dök upp och de hade ingen kunskap alls om syntolkning, säger Peter Lilliecrona.

För fem år sedan var Peter Lilliecrona med och startade upp Syntolkning Nu med ambitionen att än mer synliggöra och tillgängliggöra olika former av evenemang, så som teater, bio och arenaproduktioner. Arbetet görs helt utan statligt stöd och finansieras av ideella krafter.

– Verksamheten att arrangera syntolkning och skapa olika former av erfarenhetsutbyten görs utan bidrag. Jag tycker att vi 2016 borde ha kommit lite längre i utvecklingen, säger Peter Lilliecrona.

Vad hoppas du ska ske framöver?

– Den stora utmaningen är att få folk att förstå behovet av syntolkning och vad det betyder för besökarna. Det är oerhört värdefullt för alla personer med funktionsnedsättning att få komma ut och se en föreställning eller evenemang med andra. Förutom de med synnedsättningar har även dyslektiker och personer som inte har svenska som förstaspråk behov av syntolkning.

En viktig insats som Syntolkning Nu gjort för att lyfta fram betydelsen av syntolkning har varit att få in ordet i Svenska akademins ordlista.

– Det var först för två år sedan ordet kom med i ordlistan. Det krävdes stor ansträngning för att lyckas med detta, konstaterar Peter Lilliecrona.

Fakta: 

Tillgänglig Bio

Bakgrund: 2014 gav regeringen Svenska filminstitutet i uppdrag att skapa tillgänglig bio.

Digital satsning: Biobesökaren som vill uppleva film med syntolkning och uppläst text behöver ha tillgång till en mobil enhet med operativsystem iOS eller Android med tillhörande lurar.

Omfattning: Cirka 50 filmer per år att beviljas stöd för produktion och bearbetning av ljudspår. Biografägaren bör markera de filmer som har syntolkning och uppläst text i filmprogrammet.

Aktuella filmer med syntolkning: Den allvarsamma leken, Jag älskar dig – en skilsmässokomedi, Inferno, Upp i det blå, Flykten till framtiden.

Rekommenderade artiklar

”Kortfilm ska ses på stor duk”

Kortfilmer får biopremiärer genom Folkets Bio. "Min film har visats på festivaler, nu får den en chans att nå en ny publik", säger Lia Hietala, regissör till Min homosyster.

© 2019 Fria Tidningen