Ceta skjuts upp efter vallonskt nej | Fria Tidningen
  • Socialdemokraten Olga Zrihen tycker att bilden av den vallonska regeringen som målas upp av politiska motståndare och i internationell press är felaktig. ”Vi vill också ha ett avtal med Kanada, men vi vill vara säkra på att det går rätt till”.
  • "Det är inte rätt att en region med 3,5 miljoner invånare kan stoppa en union med 510 miljoner från att ingå avtal," säger Sander Loones från Ny-Flamländska Alliansen.
Fria Tidningen

Ceta skjuts upp efter vallonskt nej

Vallonien har hamnat i rampljuset efter att den belgiska regionen vägrar godkänna frihandelsavtalet Ceta. Vetot väcker tvivel om framtiden för EU:s handelspolitik och inom Belgien har konflikten mellan nord och syd återigen blossat upp. UPPDATERAD

Frihandelsavtalet mellan EU och Kanada var planerat att skrivas under vid ett speciellt toppmöte i Bryssel den 26 oktober, med Kanadas premiärminister Justin Trudeau på plats. Då sa parlamentet i Vallonien – Belgiens södra, fransktalande provins – nej.

Situationen har väckt starka reaktioner i Bryssel, där minnet av de strandade TTIP-förhandlingarna – frihandelsavtalet mellan EU och USA – är färskt.

Förra veckan besökte såväl Kanadas handelsminister Chrystia Freeland som kommissionens handelskommissionär Cecilia Malmström det vallonska parlamentet i Namur. Olga Zrihen, ledamot för socialdemokratiska PS, beskriver det som en intensiv och hetsig övertalningskampanj.

– Vi har tagit emot massvis med dokument de senaste dagarna – förtydliganden, brev från kommissionen, notiser. Alla med budskapet att vi måste skynda oss, och att vi försätter Belgien i en svår situation om vi inte säger ja omedelbart.

Olga Zrihen säger att socialdemokraterna, som med ordförande Paul Magnette i spetsen styr Vallonien, redan för ett år sedan signalerade de problem man såg med Ceta.

Det de främst vänder sig mot är ISDS, en internationell tvistlösningsmekanism som ger företag rätt att stämma stater. Det är i sig inget ovanligt i handelsavtal, men då ofta med mindre demokratiska länder.

– I Europa har vi stabila nationella rättssystem och demokratiskt valda parlament. Att utöver detta införa speciella internationella domstolar kommer bli väldigt dyrt och vem kan garantera att de är opartiska? Det är bara multinationella företag som har råd att stämma stater, små och medelstora står helt oskyddade.

I Belgiens norra del – Flandern – är inställningen en helt annan. Sedan valet 2014 styrs regionen av Ny-Flamländska Alliansen (N-VA) – ett nationalistiskt mitten-högerparti som stödjer Ceta helhjärtat. Sander Loones representerar N-VA i Europaparlamentet, och säger att han inte är förvånad över de senaste dagarnas utveckling.

– PS har varit kända för att sabotera ekonomin, tillväxt och nya jobb i åratal. Resten av Europa måste nu öppna sina ögon och se att det inte längre är ett socialdemokratiskt parti – det är extrem socialism!

Flandern har onekligen mer att vinna på ett avtal med Kanada. Regionen har omkring 60 procent av Belgiens invånare, men står för 83 procent av landets export. 90 procent av handeln med Kanada sker via Flandern.

– Flandern är Belgiens ekonomiska motor, säger Sander Loones.

– Vallonien har all rätt att rösta emot, det är en del av vår demokrati, men många tycker att det är respektlöst.

N-VA är emot landets ekonomiska utjämningssystem som innebär att det välmående Flandern överför pengar till det post-industriella Vallonien och huvudstaden Bryssel. Sander Loones framhåller också att Vallonien åren 2014–2020 får mer än en miljard genom EU:s strukturfonder.

– Jag tror jag att vi måste ha en debatt om europeisk solidaritet – det är något som går åt bägge håll. Alternativt borde vi hitta en lösning där Flandern och övriga 27 länder kan skriva under – det är inte rätt att en region med 3,5 miljoner invånare kan stoppa en union med 510 miljoner från att ingå avtal.

Men socialdemokraten Olga Zrihen tycker att bilden av den vallonska regeringen som målas upp av politiska motståndare och i internationell press är felaktig.

– Det handlar inte om att vi skulle vara handels- och företagsfientliga. Vi vill också ha ett avtal med Kanada, men vi vill vara säkra på att det går rätt till. Ceta är betydligt mer långtgående än ett vanligt handelsavtal och kommer att fungera som en mall för framtida avtal. Därför är det viktigt att det är ett bra avtal, ett som säkerställer höga standarder för miljö, arbetsvillkor och skyddar konsumenters och medborgares rättigheter.

Carl Devos är professor i statsvetenskap på Gents universitet. Han är inte förvånad över splittringen mellan de två regionerna, som har djupa historiska rötter.

– Det illustrerar bara hur Belgien fungerar. Flamländska nationalister står mot vallonska socialister. Vi har haft många liknande kriser förut, efter valet 2011 var vi utan regering i 541 dagar. Den här gången hotar det inte vårt federala system, eftersom PS inte ingår i den federala regeringen.

I slutändan tror Carl Devos ändå att man kommer att få till ett avtal.

– Ceta är inte dött och begravet, det är bara sjukt – och kommer att återhämta sig. Du kan säga många mindre snälla saker om Belgien, men är det något vi kan, så är det att hitta en kompromiss.

UPPDATERING

Strax efter att denna artikel publicerades kom de belgiska parterna överens om en uppgörelse. Belgien är därmed redo att godkänna avtalet. Nu ska övriga 27 EU-länder ta ställning till den nya texten innan avtalet kan godkännas. Därefter ska EU-ländernas totalt 38 nationella- och regionala parlament ratificera avtalet innan det kan träda i kraft.

Fakta: 

Belgien och Ceta

• Ceta är ett frihandelsavtal mellan EU och Kanada. Förhandlingarna inleddes 2009, och slutfördes 2014. Många miljö- och fackliga organisationer är starkt kritiska till avtalet.

• För att avtalet ska träda i kraft krävs att alla medlemsländers totalt 38 nationella och regionala parlament ger sitt godkännande. Sveriges regering ställer sig bakom avtalet, men frågan har ännu inte varit uppe i riksdagen.

• Belgien är en federal stat där de tre regionerna har långtgående befogenheter. Handelspolitiken måste därför godkännas i de fem parlamenten.

Rekommenderade artiklar

HRW: Bulgarien rånar flyktingar

Bulgariska myndigheter rånar och misshandlar flyktingar innan de tvingar dem tillbaka över gränsen till Turkiet enligt Human rights watch.

© 2020 Fria Tidningen