Den som besöker utställningen Vad ska bort – främlingsfientlighet, rasism eller kolonialism? möts av en hel rad citat, tagna från verkligheten. Dels är det rasistiska glåpord som samer mött i olika sammanhang. Och dels är det citat från officiella dokument som domar och vetenskapliga artiklar som visar hur djupt rotad diskrimineringen mot samer är i vårt samhälle.

Stiftelsen Gaaltije står bakom projektet och vill ifrågasätta synen på främlingsfientlighet, rasism och kolonialism och förhållandet dem emellan. Målet är att få besökare att fundera på frågor som ”kan en genom att aktivt ta avstånd från enbart rasism eller kolonialism ha gott samvete”, ”är det värre att vara rasist än att vara kolonialist” och ”räcker det med att få bort kommentarerna eller måste vi diskutera strukturerna”.

– Utan att påstå att vi har svaren vill vi lyfta diskussionen. Förhoppningen är att man kommer hem och funderar på det här, säger Gaaltijes verksamhetschef Jerker Bexelius.

Frågorna väcktes inte minst i diskussionen efter Sverigedemokraternas uttalanden 2014 om att samer inte skulle vara svenskar.

– Det är så lätt för beslutsfattare och offentliga personer att säga ”jag håller inte med SD”. Sedan åker de hem och tar beslut som har väldigt koloniala perspektiv eller som motverkar urfolk eller andra minoriteter, och det syns inte utåt.

En del av utställningen ska kännas som ett vardagsrum, kanske hemma hos dig. Där hänger tavlor med rasistiska kommentarer. I utställningen finns också munnar med citat, rengärde med upphängda texter och andra samiska miljöer. På en vägg är citaten skrivna på trianglar som kan symbolisera fjäll eller knivhugg i ryggen.

– Tolkningen sitter förstås i betraktarens ögon men vår förhoppning är att besökarna ska få känna hur hårt det kan vara. Sedan kan de ta ett steg längre och fråga var det här kommer ifrån. Om vi plockar ner de här tavlorna från väggen, är det bra då?

Jerker Bexelius har samlat på citat i omkring sju år.

– När jag började på Gaaltije i den här rollen reagerade jag på hur snabbt kommentarsfälten under artiklar om samer kom till rasistiska och koloniala perspektiv. Först tog jag illa vid mig men efter ett tag började jag att spara dem utan att ha en plan för vad de skulle användas till.

I diskussioner med kollegorna föddes idén att göra en utställning, och de kom efter hand fram till att den inte bara skulle lyfta fram själva citaten.

– Vi kände att de var en del av ett större sammanhang. Vårt samhälle och statens och myndigheternas beslutsgrunder kommer från koloniala strukturer. Dem måste vi ifrågasätta.

Förutom utställningen har projektet handlat om att samla in material från allmänheten samt samarbeta med skolor i närområdet kring frågorna. Jerker Bexelius har hållit föreläsningar för elever från årskurs 9 och uppåt som fått fundera på frågorna och bidra med material.

– Min känsla är att samiska frågor ligger väldigt långt bak för skolorna. När jag har betonat att ambitionen är att eleverna ska börja att ifrågasätta strukturer, gärna ur ett samiskt perspektiv, sa en lärare att de ”måste vara objektiva”. Jag kan inte se att det här inte skulle vara objektivt.

Frågorna kring rasistiska och koloniala strukturer är lika relevanta för alla Sveriges nationella minoriteter likväl som för nyanlända flyktingar och andra nysvenskar, menar Jerker Bexelius.

– En del kommer säkert att säga att ”vi har gjort en utställning där vi tycker synd om oss själva”. Men ambitionen är en mer generell diskussion kring hur vi förhåller oss till varandra i Sverige. Vi utgår ifrån det samiska samhället för det är det vi känner till. Sedan hoppas vi förstås att besökarna får upp ögonen för samiska förutsättningar också.

Han tycker att diskussioner kring samers situation och rättigheter saknas i Sverige i dag.

– När vi påtalar att ett beslut går emot oss får vi höra att det är en partsinlaga. Det kommer från en okunskap. Det är resultatet av en samhällsstruktur där den samiska kulturen osynliggörs och inte tas på allvar. Hade fler vetat att vi har två folk i Sverige och vad det innebär tror jag att många hade upplevt det på ett annat sätt.

Här syftar Jerker Bexelius på att samer benämns som ett urfolk i svensk lagstiftning.

– Som ett av två uttalade folk ska vi jämställas med det svenska folket och våra rättigheter – sedda från vårt perspektiv – ska respekteras och säkerställas på samma sätt.

Han säger att samer ofta tvingas att börja en diskussion, eller för den delen ett besök i vården eller en intervju i medier, med att förklara en mängd fakta och historia för motparten för att kunna föra ett vettigt samtal.

– Det krävs en vilja hos individer att lära sig och att ändra sina perspektiv. För att komma dit krävs en hel strukturomvandling i samhället. I dag innehåller läroplanen en eller två meningar om det samiska samhället. Alla myndigheter måste verka för att samhället på individnivå ska förstå frågorna.