• Yvonne Brodin har jobbat större delen av sitt liv men under perioder varit arbetslös och sjukskriven och får i dag ut en pension som ligger strax över EU:s fattigdomsgräns.
Fria Tidningen

”Vissa månader räcker inte pensionen till mat”

Antalet fattiga kvinnliga pensionärer ökar och regeringen ser nu över hur pensionssystemet kan göras mer jämställt. Men de som i dag har svårt att leva på sin pension kan inte vänta i flera år på en utredning. – Man får vara glad om det blir något över till mat, säger pensionären Yvonne Brodin.

Solen står mitt på himlen och värmer semesterfirare och lunchlediga som letar efter någonstans att få sig en matbit. Tvärs över gatan kan man få en lyxlunch, två smörrebröd, en tårtbit och kaffe för 110 kronor. Men alla letar inte efter lunchställen utan går med näsan ner i sina mobiltelefoner. Fleminggatan har under sommaren blivit känt som en av Stockholms bästa platser för att jaga pokémons i den paralella digitala världen. I den verkliga världen har ett stödcenter för pensionärer precis öppnat för dagen, längre ner på gatan. Dit går pensionärer för att umgås, delta i olika aktiviteter och för att få ett mål gratis mat. De flesta som kommer hit – ungefär 70 procent av alla besökare – är kvinnor.

­– Antalet besökare som kommer hit har ökat de senaste åren och vi har runt 60 besök om dagen, berättar Rickard Loblom som är verksamhetschef på Stadsmissionens Äldrecenter:

­– Jag upplever framförallt en ökning av de som säger att de inte har råd att köpa mat den här månaden och därför kommer hit. En kvinna berättade att hon bara hade en limpa formfranska och marmelad kvar hemma innan hon hörde talas om oss och kunde komma hit och äta sig mätt.

I de flesta fall rör det sig inte om personer som behöver sova på gatan eller som svälter men många har en ekonomisk situation som gör att de på olika sätt är begränsade i sin vardag.

­– Det rör sig om relativ fattigdom och det är sorgligt att höra om människor som har arbetat hela sina liv och ändå inte får ekonomin att gå ihop, säger Rickard Loblom.

Antalet pensionärer som lever under EU:s fattigdomsgräns har ökat dramatiskt de senaste åren. Införandet av jobbskatteavdraget – som ökade klyftan mellan förvärvsarbetare och pensionärer – i kombination med att bromsen i pensionssystemet slog till efter finanskrisen samt att grundnivån i pensionen inte ökat lika mycket som lönerna, har gjort att antalet fattigpensionärer har fördubblats sedan 2006. Värst är situationen för äldre kvinnor. Enligt Pensionsmyndigheten lever ungefär 15 procent av alla pensionerade kvinnor under fattigdomsgränsen jämfört med 9 procent av männen. Orsakerna till det är att kvinnor i genomsnitt har lägre pension än män. Även om pensionssystemet i grunden är könsneutralt, i den mening att pensionen beräknas och betalas ut på samma sätt oberoende av kön, ger pensionssystemet inte jämställda pensioner i praktiken.

­– Kvinnor får i genomsnitt cirka 30 procent lägre pension än män. Pensionerna speglas av de inkomster vi har och av det ojämställda privat- och arbetslivet. Kvinnor har lägre lön, högre sjukfrånvaro och tar ofta ett större ansvar för barn, hem och familj, säger barn- och äldreminister Annika Strandhäll (S) i ett uttalande.

I Södertälje bor pensionären Yvonne Brodin. Det är ungefär 50 minuters resa dit med tunnelbana och tåg från Fridhemsplan, där Stadsmissionens Äldrecenter ligger. Hon skulle gärna gå dit varje dag och fylla ut sina två standardmål mat om dagen om hon kunde. Hon har jobbat större delen av sitt liv som bland annat lantbrevbärare, busschaufför, taxiförare och barnskötare men under perioder varit arbetslös och sjukskriven. I dag får hon ut en pension som ligger strax över EU:s fattigdomsgräns, på 11 000 kronor i månaden. När hyra och övriga räkningar är betalade blir det inte mycket över till annat.

­– Man får vara glad om det blir något över till mat. Vissa månader har det blivit så att räkningarna har överskridit pensionen så att jag inte ens har kunnat betala dem och jag har fått skjuta upp räkningar. Och då har det ju inte funnits någonting till mat. Men jag har några goda vänner vars barn jag har varit extramamma till. Den yngsta pojken är vuxen nu och har egna barn men han hjälper mig när han kan, säger hon.

Yvonne Brodin försöker vara öppen med sin ekonomiska situation med sina vänner och bekanta men även med nya människor hon träffar. Då blir det ofta att man diskuterar lösningar på problemet. Hon skulle vilja att man tar bort pensionärsskatten och ser till att pensionssystemet görs om så att inte bromsen slår till.

– Löner och sånt följer ju med konjunkturen, men inte pensionerna utan de sänks hela tiden. Nu i år fick jag några kronor mer, men då drog de ner på bostadstillägget istället och sedan höjs hyrorna och allt annat kostar mer. Det är väldigt svårt att få det att gå ihop och de sista 14 dagarna före pensionsutbetalningen är det väldigt tufft.

Regeringen tog förra året initiativ till en granskning av pensionssystemet ur ett jämställdhetsperspektiv. Arbetet bedrivs inom pensionsgruppen, som består av företrädare för regeringspartierna, S och MP, samt för de fyra borgerliga partierna: M, FP, C och KD. I juni presenterades en första större analys för att se vad som kan göras för att pensionerna ska bli mer jämställda. Resultatet bekräftar att grunden till problemet ligger i det ojämställda arbetslivet.

– På ett sätt är det väldigt pessimistiska rapporter som vi har fått ta del av eftersom man inser att det inte går att göra någon quick fix. Det vi kan gör är att förstärka pensionsfonderna på något sätt så att de med lägst pensioner kan få högre eller andra saker som står utanför själva pensionssystemet, säger Solveig Zander (C), som ingår i pensionsgruppen.

Hon får medhåll från Tomas Eneroth (S), som också sitter i pensionsgruppen. Han säger att även om det krävs lösningar på kort sikt för att jämna ut gapet mellan kvinnliga och manliga pensionärer kan det vara problematiskt att göra vissa förändringar av pensionssystemet:

– Ta det här exemplet med delade pensioner, där vissa vill att man återgår till en ordning där män kan dela med sig av sina pensionspoäng till kvinnor. Det skulle i ett kort perspektiv säkert för en del vara en lösning men långsiktigt vore det huvudlöst eftersom det i grunden skulle cementera orättvisorna i samhället. Då måste vi hitta andra vägar som både handlar om hur man ekonomiskt kan förstärka pensionssystemet och att hitta andra fördelningspolitiska insatser, säger han.

Ett sådant politiskt förslag som diskuteras är en höjning av bostadstillägget. Solveig Zander skulle kunna tänka sig en höjning av bostadstillägget för garantipensionärer, men Moderaterna är emot eftersom partiet menar att det driver upp hyrorna. Men eftersom bostadstillägget står utanför pensionssystemet finns det ingenting som hindrar att regeringen lägger fram ett förslag om en höjning, säger Tomas Eneroth.

Ett annat förslag för att hjälpa de som lever på de lägsta pensionerna i dag, mestadels kvinnor, är att höja garantipensionen. Det är det grundskydd som finns för de som har haft liten eller ingen arbetsinkomst under livet och som är statligt finansierat. Den frågan drivs av flera pensionärsföreningar men också av Vänsterpartiet och Feministiskt initiativ. Lotten Sunna som är socialförsäkringspolitisk talesperson för Feministiskt initiativ säger att många inte har tid att vänta flera år på utredningar och förslag som har en effekt på lång sikt.

– Vi vill att staten ska ta ett större ansvar och se till att det finns en garanti för en ekonomiskt trygg ålderdom. Den riktning som finns nu bygger på att det läggs väldigt stort ansvar på enskilda eller privata aktörer, då en allt större del av pensionen kommer i form av tjänstepensioner och privat pensionssparande från arbetsgivare och försäkringsbolag.

Vänsterpartiet driver frågan att det ska ske en höjning av garantipensionen med 200 kronor i budgetsamtalen med regeringen.

– Det är en rak insats som vi ser att man kan göra för de som lever på låga pensioner i dag, säger socialförsäkringspolitiska talespersonen Wiwi-Anne Johansson (V).

Men både Socialdemokraterna och de borgerliga partierna ser problem med att höja garantipensionen.

– I grunden måste vi ändå komma ihåg att bekymret ligger i ett ojämställt arbetsliv och om rätten till heltid och hur föräldraförsäkringen är utformad. Vi är också väldigt tydliga inom pensionsgruppen med att man måste göra något från parternas sida, att vi inte kan ha ett tjänstepensionssystem som förstärker skillnaden mellan kvinnor och män genom att gynna dem med högre inkomst, säger Thomas Eneroth (S).

Solveig Zander (C):

– Ju fler som jobbar, desto mer pengar kommer in i pensionssystemet, så vi ser en fördel med att fler jobbar och att fler jobbar längre. Om vi då höjer garantipensionen kan det bli så att man inte ser en fördel med att jobba. Det gynnar inte arbetslinjen.

Yvonne Brodin blir arg när hon hör politikernas svar:

– Det är cyniskt när man säger att man inte ska kunna leva på sin pension. När jag blev uppsagd från posten på 1990-talet sökte jag massor av jobb, men jag fick helt enkelt inget. Och när man säger att pensionärer ska jobba längre så är det många som inte orkar det. Jag gör det inte. Det är fruktansvärt cyniskt att uttala sig på det viset och man blir ledsen och förtvivlad och arg.

Hon känner inte många i Södertälje men försöker aktivera sig genom att spela Canasta varannan tisdag genom en pensionärsförening. Ibland deltar hon på föreningsmötena men det blir sällan eftersom det kostar 40 kronor. Annars plöjer hon tio biblioteksböcker i veckan och löser korsord när hon lyckas komma över några.

Hon önskar att hon kunde komma ut oftare i naturen men har på grund av hälsoproblem svårt att ta sig längre sträckor. Hon tänker på huset på Singö, norr om Norrtälje, där hon bodde för många år sedan innan hon av ekonomiska skäl var tvungen att flytta. Då hade hon kaniner och naturen runt husknuten.

I somras fick hon uppleva den känslan igen, på Stockholms Stadsmissions pensionärskollo som anordnas varje sommar i Strängnäs. Där fanns också kaniner som grävde gropar överallt, hon hade friheten att röra sig i naturen, träffa nya människor och behövde inte oroa sig för att inte kunna äta sig mätt.

­– Det räcker med att tänka lite logiskt och att ta pengarna där de finns och inte där de inte finns, säger Yvonne Brodin. Från de som har en massa stora fallskärmar, höga löner och förmögenheter.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

14-åringar syr kläder åt H&M

Svenska klädkedjan H&M anlitar fabriker där tonåringar arbetar upp till 14 timmar om dagen, avslöjar en ny reportagebok.

Fria Tidningen

Ny massaktion mot tyska kolgruvor

Nästa vecka är det återigen dags för massaktionen Ende Gelände som samlar miljöaktivister från hela Europa som ska sätta de tyska kolgruvorna i blockad.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu