Folkhemmets oönskade styvbarn | Fria Tidningen

Recension


Litteratur
För vad sorg och smärta
Författare: Thom Lundberg
Förlag: Albert Bonniers förlag

  • Thom Lundberg.
Fria Tidningen

Folkhemmets oönskade styvbarn

”Episkt”, ordet som används om För vad sorg och smärta i texten på bokens baksida, är ett ord som kommit att kännas alltmer som en urvattnad marknadsföringsfras snarare än en meningsfull beskrivning. Strävan efter att skriva ”episkt” kan också få vissa författare att ta sig an ämnen och tidsrymder så omfattande att de sedan inte förmår fylla den kostym som deras ambitionsnivå har sytt upp.

Att som Thom Lundberg, i sin debutroman om en resandefamilj i 50-talets Sverige, skildra ett samhälle som förändras och generationer som passerat speglat i några få personers öden under en relativt kort tid är därför ett klokt grepp. När romanen börjar är bokens mest centrala person, Olof, cirka tio år, och när den slutar knappt arton. Familjen som tillhör resandefolket har just fått sin första bostad. Det svenska folkhemmet är dock för dem fortfarande inget annat än myndigheter som kan köra bort, omhänderta barn och tvångssterilisera.

Berättelsen som börjar med förhoppningar om bättre tider utvecklar sig snart till en tragedi. Diskrimineringen och förföljelserna nöter på familjen på olika sätt. Fadern Amandeus tar till flaskan, modern Severina dukar under i sjukdom och den yngsta sonen Valentin fylls av ett allt starkare hat och drivs allt längre ut i samhällets periferi.

Den enda som lyckas bygga sig en någorlunda stabil tillvaro, visserligen med många krossade drömmar i bagaget, är den äldre brodern Olof. I utkanten finns lillasystern med det kärnfulla namnet Syster, hon som blev omhändertagen av myndigheterna och som Severina drömmer om att hinna sy och lämna en traditionell sjal till innan hon dör.

Thom Lundberg använder sig av flera ord på romani, både i dialog och i beskrivningar. Ett annat centralt element är de muntliga berättelser som blandas med huvudhistorien och som binder samman textens nu med resandefolkets historia i Sverige och som för de marginaliserade personerna i romanen har en viktig identitetsskapande funktion.

Det är talande att Severina, romanens mest skugglika person, dubbelt marginaliserad i egenskap av kvinna och resande och den vars kropp det rasistiska majoritetssamhället mest påtagligt utövat sin kontroll över genom sterilisering, är den som författar den sång som utgör titeln och hela textens ramverk.

Berättelserna i berättelsen, sångerna och historien om Olof och hans familj glider sömlöst in i varandra och de muntligt traderade berättelsernas och de traditionella sångernas språk färgar hela texten som är skriven på en direkt, mustig och ibland nästan naivistisk prosa. De ibland väl dramatiska gesterna och den arketypiska berättelsen om två bröder som representanter för diametralt olika livsöden och livshållningar hade lätt kunnat uppfattas som litterära brister om inte hommagen till de muntliga traditionerna varit så tydlig. För vad sorg och smärta är en sorgsen hyllning till en föraktad och bortglömd grupp människor, en tragedi om folkhemmets oönskade styvbarn.

Rekommenderade artiklar

Givande när Bergman skriver om Bergman

Recension

I den självbiografiska Laterna Magica skriver demonregissören Ingmar Bergman om sitt eget liv. ”Underhållande och medryckande”, tycker Anna Remmets.

© 2019 Fria Tidningen