• Miljöpartisten Alexander van der Bellen (t.v.) ställs mot Norbert Hofer (t.h.) från högerextrema FPÖ i den andra omgången av presidentvalet den 22 maj.
Fria Tidningen

Flyktingfrågan polariserar Österrike

En beväpnad högerextremist eller en flyktingvänlig miljöpartist blir landets näste president. Det står klart efter den första omgången av presidentvalet som visar på ett splittrat Österrike till följd av flyktingfrågan.

För första gången sedan Andra världskrigets slut kommer Österrike inte ledas av en socialdemokratisk eller konservativ president. Kandidaterna från socialdemokratiska SPÖ och konservativa ÖVP, som i dag styr landet i en storkoalition, hamnade först på fjärde respektive femte plats i den första omgången av presidentvalet på söndagen.

Istället ställs högerextrema Frihetspartiet FPÖ:s kandidat Norbert Hofer – som är valets stora skräll med 36,4 procent av rösterna – och den före detta ledaren för De gröna, Alexander van der Bellen – som kom på andra plats med 20,4 procents stöd – mot varandra i den andra omgången av valet den 22 maj.

– Att ytterligheterna i politiken får en majoritet av rösterna visar på hur oerhört polariserat Österrike är just nu, säger Lisa Pelling, utredningschef på Arena idé som även har doktorerat i statsvetenskap vid Wiens universitet.

Flyktingfrågan har haft en central roll i valrörelsen och har varit avgörande för både FPÖ:s uppgång och de traditionella partiernas fall. Landets socialdemokratiska regeringschef, förbundskansler Werner Faymann, stödde till en början den flyktingvänliga linje som drevs av bland annat Tysklands Angela Merkel, och landet tog under hösten emot över 90 000 flyktingar. Faymann vände sedan kappan efter den invandringsfientliga vinden och stängde landets gränser, vilket bidrog till att den så kallade Balkanrutten stängdes och till dagens situation där tiotusentals flyktingar är fast i Grekland.

– Men även om Österrike tog emot många flyktingar så var det framför allt ett transitland för människor som sökte sig vidare till Tyskland och Sverige, säger Lisa Pelling.

– Att de stängde gränserna är ett exempel på hur de svenska gränskontrollerna ledde till en domino-effekt där land efter land har stängt sina gränser för att undvika att bli slutdestination för tiotusentals flyktingar.

Den österrikiska regeringens u-sväng i asylpolitiken var dock inte tillräcklig för att vinna tillbaka de många kärnväljare som redan övergivit SPÖ för invandringsfientliga och EU-kritiska Frihetspartiet.

FPÖ leds sedan 2005 av Heinz-Christian Strache, som bland annat har krävt ett totalt stopp av invandrare från muslimska länder och vid flera tillfällen hamnat i blåsväder för att ha hyllat nazister och för islamofobiska och antisemitiska utspel. FPÖ jobbar aktivt för att samla den europeiska extremhögern och har nära band till bland annat Sverigedemokraterna och franska Front National.

Norbert Hofer har under valkampanjen varit beväpnad med en halvautomatisk pistol och förespråkar en liberalisering av vapenlagarna till följd av den ökade invandringen. ”I osäkra tider behöver folk kunna försvara sig”, ska han ha sagt i ett tal.

På andra sidan står den 72-årige ekonomiprofessorn Alexander van der Bellen som tidigare ledde De gröna (1997–2008) men nu ställer upp som oberoende kandidat, dock med ekonomiskt stöd från De gröna. Van der Bellen är själv politisk flykting – hans familj flydde från Estland under den sovjetiska ockupationen – och har drivit en tydligt flyktingvänlig linje och motsatt sig regeringens åtstramningar. Han har ett stort förtroende bland allmänheten och är en av landets mest populära politiker.

Lisa Pelling tror att Van der Bellen kommer att gå segrande ur den andra omgången med stöd från de flesta av mittenväljarna. Men även om han vinner så är valet att betrakta som en katastrof.

– Det är en tragedi att ett nynazistiskt parti kan få 35 procent i ett EU-land. Risken är att de växer ännu mer om inte de stora partierna rycker upp sig.

Även om den österrikiska presidenten har begränsade befogenheter och främst är landets ceremoniella ledare så ger valet en fingervisning om vad som väntar i parlamentsvalet 2018. Hofer har öppnat för att kalla till nyval tidigare för att FPÖ ska kunna dra nytta av deras höga siffror i opinionen. Samtidigt lovar van der Bellen att han som president skulle vägra att släppa igenom en FPÖ-ledd regering.

Fakta: 

Frihetspartiet, FPÖ

Ett högerextremt parti med nationalsocialistiska rötter som bildades år 1956. FPÖ växte sig starkt i slutet av 1990-talet och lyckades under den kontroversielle Jörg Haiders ledning få 27 procent i valet 1999. Satt i en samlingsregering med konservativa under ÖVP åren 2000–2006.

Efter några svajiga år i samband med att partiet splittrades år 2005 har FPÖ återigen vuxit och blev landets tredje största med 20,5 procents stöd i parlamentsvalet 2013. I opinionsmätningarna inför valet 2018 är FPÖ största parti.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

© 2024 Fria.Nu