De ingår i tandkrämen, hårsprejen, datorn, mobilen. De finns överallt - till och med i bröstmjölken. Till stor del beror spridningen av kemikalier på den explosionsartade hanteringen efter andra världskriget. Från 1950 har den årliga produktionen ökat från 7 till 400 miljoner ton i världen. Även antalet ämnen som framställs har ökat.

- Det handlar om miljontals ton i dagliga varor och vi vet ofta ingenting om dem. Produkterna kommer också från andra länder, säger Mona Blomdin på Svenska Naturskyddsföreningen, SNF.

Spridningen av kemikalier har inte uppmärksammats särskilt mycket i debatten. Men det nationella miljömålet att åstadkomma ett giftfritt Sverige inom en generation bedöms av experter ungefär lika svårt att nå som målet om en begränsad klimatpåverkan:

- Det blir väldigt svårt eftersom mycket kemikalier är spridda i miljön och det är ett enormt inflöde av nya farliga kemikalier. Vi har ett oerhört krävande arbete framför oss, säger Ethel Forsberg, generaldirektör för Kemikalieinspektionen, till TT.

Även Mona Blomdin anser att kemikaliefrågan tillhör de mest svårlösta miljöfrågorna:

- Vi ser nog bara toppen på ett isberg, det handlar om många ämnen och stora mängder som sprids utan att vi vet vilka effekter det ger.

Många kemikalier bryts ner med tiden när de hamnat i mark, luft eller vatten. Men vissa, till exempel tungmetaller, blir kvar i miljön en lång tid. Det bly som keltiska stammar använde 1 300 år före Kristus finns fortfarande i marken.

En del ämnen ackumuleras i levande organismer och skapar större problem ju högre upp i näringskedjan man kommer. Det innebär att en förgiftad miljö på sikt drabbar däggdjur och människor.

I Sverige förekommer dock sällan akuta dödsfall på grund av kemikalier. Det beror mest på att de allra farligaste ämnena hanteras på ett försiktigt sätt. Men vissa skador uppstår ändå:

- Kemikalier i arbetsmiljön har skadat och dödat människor. Exempel på det är asbest, lösningsmedel och bly. När det gäller befolkningen i allmänhet är det svårt att faktiskt påvisa skador. Där handlar det mer om en tickande bomb, en långsiktig risk, säger Sten Flodström på Kemikalieinspektionen.

Även Mona Blomdin ser svårbedömbara risker på sikt:

- När man ser ämnen som ökar i naturen har vi skapat ett problem. Förr eller senare kommer människor att drabbas.

I dagsläget vet man inte mycket om de långtidseffekter som uppkommer genom daglig exponering för små doser.

- Vi ser en viss ökning av cancer men ingen jätteökning. Men det finns en rädsla för att vi ska utsättas för något i dag som kan ge effekt om 20 år. När vi använde DDT och freoner visste vi inte om de effekter som skulle uppkomma, säger Bertil Engdahl som arbetar med kemikaliefrågor på Stockholms miljöförvaltning.

Om kemikalier i varor är det stora problemet i de rika länderna, är bekämpningsmedel det största problemet i syd. Där dör tiotusentals människor per år av kemikalier.

- Där finns en stor okunskap, många är inte ens läskunniga. Dessutom har man ofta inte tillgång till skyddsutrustning, säger Mona Blomdin.

Av de tusentals ämnen vi hanterar är bara ett fåtal kända.

- Det finns 40 000 ämnen i allmän användning. Vi har djupare kunskaper om ett tusental, säger Bertil Engdahl.