21-åringen som ska rädda oss från plasten | Fria Tidningen

Fördjupning


Johan Augustin
  • Boyan Slat lägger all sin vakna tid på The Ocean Cleanup; sju dagar i veckan, i arbetsveckor som innehåller hundra arbetstimmar.
  • 90 procent av skräpet i haven utgörs av plast och över fem biljoner plastföremål beräknas finnas i haven.
Fria Tidningen

21-åringen som ska rädda oss från plasten

Boyan Slat är uppfinnaren som har kommit på ett sätt att rensa världshaven från plast. Från att ha fått nobben av företagen är nu alla blickar vända mot hans projekt.

Tjugoettåringen har blivit kändis som ”entreprenör som ska rensa världshaven från plast”. Han har kallats underbarn och lillgammalt geni. Själv kallar sig Boyan Slat ”uppfinnare”.

– Ända sedan jag var två år har jag haft fler idéer och projekt än tid, berättar Boyan.

Vi träffas i nederländska staden Wageningen, där Boyan Slats organisation The Ocean Cleanup gör tester med konstgjorda vågor och vindar i en offshorebassäng.

Idén att rensa haven på plast fick Boyan när han dök i grekiska Lesbos och såg mer plast än fisk i havet. Gnistan till att vilja göra något åt problemet tändes – ”man kan säga att det hela började då”.

Sista terminen på gymnasiet i hemstaden Delft ägnade Boyan åt ett slutprojekt om plastföroreningar vilket gjorde att han kunde avsätta mycket tid till ämnet. Medan andra pratade om att vi måste använda mindre plast och stoppa den vid källan, tänkte Boyan i andra banor.

– Jag kom på idén att låta havet rena sig självt, förklarar han.

Av världens fem stora plastansamlingar är ”The Great Pacific Garbage Patch” i norra Stilla havet den största. Boyan ville placera plattformar i sopansamlingen, omgivna av barriärer, som fångar upp den flytande plasten med hjälp av havsströmmarna.

Han berättade om konceptet med namnet ”How the oceans can clean themselves”, via talarprogrammet TedX i Delft. Där förklarade han att plocka upp plasten med båtar och nät skulle ta tusentals år, kosta tiotals miljarder dollar, leda till höga koldioxidutsläpp och skada marina arter. Det var mycket lättare att låta havet göra jobbet på egen hand.

Omvärldens intresse för 18-åringen med de höga ambitionerna var emellertid svalt. Trots det hoppade han av ingenjörsutbildningen på Delfts universitet i februari 2013 och startade stiftelsen The Ocean Cleanup. Boyan levde på sparpengar under några månader medan han hörde av sig till potentiella sponsorer. En dag kontaktade han 300 företag, utan resultat. Det började se mörkt ut.

Månaden därpå vände allt. Det drygt elva minuter långa TedX-talet spreds viralt efter att klippet hamnat på den amerikanska miljöbloggen Inhabitat. Helt plötsligt var det hundratusentals människor som såg ”18-åringen som skulle städa upp haven”. Boyans inkorg svämmade över av mejl från personer som ville bli volontärer och sponsorer som ville ge pengar. Ett par crowdfunding-kampanjer samlade in över två miljoner US-dollar. Trots det tvivlade många fortfarande; hur skulle en tonåring lyckas med vad som såg ut som en omöjlighet.

– När folk säger att något är omöjligt vill jag alltid motbevisa dem.

Man skulle kunna tro att Boyan drivs av världens största miljöintresse, men så är inte fallet. Han beskriver plasten som ett problem som måste lösas; ”någon måste göra det så därför gör jag det”

– Man kan säga att jag är hela världens sopman från Holland!

Plast. Denna fantastiska uppfinning. Så billig att konsumera att åtta miljoner ton av materialet hamnar i haven. Varje år. En petflaska bryts ner på 450 år. Vissa föremål tar dubbelt så lång tid. Över en miljon sjöfåglar, marina däggdjur och havssköldpaddor får sätta livet till när de äter eller fastnar i föremålen och allt eftersom vår plastanvändning successivt ökar så skjuter även kostnaderna för skadorna i höjden. Enligt FN rör det sig om minst 13 miljarder US-dollar om året i sektorer som fiske, turism och sjöfart. Enbart städningen av stränderna på USA:s västkust kostar upp emot en halv miljard dollar per år.

År 2020 startar uppsamlingsarbetet med Stilla havsansamlingen, men redan i höst kommer The Ocean Cleanup placera en barriär som spänner två kilometer över havet utanför den japanska ön Tsushima – som därmed blir den första och största flytande uppsamlingsbarriären på havet. Den kommer emellertid bara att täcka två procent av Stillahavsprojektet fyra år senare. Målet är att återanvända den insamlade havsplasten och låta företag sälja den genom nya produkter.

Boyan plockar upp en plastkub från fickan i sina jeans – plastjeans som är tillverkade i återvunnen plast. Materialet som han håller i handen är hundraprocentig återvunnen havsplast – och består av en mix av två sorters plast som flyter i havet: PE (polyeten) och PP (polypropen) som orsakar de värsta problemen. Men Boyan ser inte bekymrad ut.

– De är samtidigt de lättaste att återvinna, konstaterar han.

Att rensa upp de fem stora plastansamlingarna beräknas ta 25 år. Men då måste ”kranen stängas av” – det vill säga samarbetet med andra företag och organisationer som rensar upp floderna på plast innan de når haven och utbildar människor att inte skräpa ner, ta fart ordentligt först.

Boyans hjärna går på högvarv och som uppfinnare måste han ”hela tiden skapa nya saker”. Men så länge det finns problem i haven som ska lösas så kommer han inte börja tänka på nya projekt.

– För mig är det viktigt att detta kommer att genomföras först.

Nu går all Boyans vakna tid till The Ocean Cleanup; sju dagar i veckan, i arbetsveckor som innehåller hundra arbetstimmar.

– Ibland blir det stressigt, säger han, som tycker det svåraste är att sätta ihop teamen och samla ihop medel.

Som grundare och vd har Boyan det högsta ansvaret för organisationen, men strävar samtidigt efter att ta in personer som ”gör saker bättre än jag själv”.

– Jag letar efter människor som inte ger upp, som förstår problemen de ska lösa.

Hur ser han då på chanserna att projektet kommer att lyckas?

– Att misslyckas är inte ett alternativ. Det finns alltid en plan B som vi får ta till om vi har ett problem som inte går att lösa, säger Boyan och konstaterar:

– Problem som inte går att lösa är väldigt sällsynta.

Han tycker att debatten om att lyckas eller misslyckas med ett av våra värsta miljöproblem inte leder någonstans.

– Vi måste i alla fall prova.

Fakta: 

The Ocean Cleanup

Startades som en stiftelse 2013 av Boyan Slat med huvudkontor i holländska Delft.

I dag är The Ocean Cleanup en icke vinstdrivande organisation med 25 anställda och över 100 volontärer.

Tekniken består av ett förankrat nätverk av flytande barriärer och bearbetningsplattformar som tillsammans spänner över en sopansamling. Tekniken går ut på att låta havsströmmarna koncentrera den flytande plasten i de v-formade barriärerna som leder in skräpet till plattformarna där det lagras för återvinning på land. De flesta strömmar går under barriärerna, tar med sig marint liv och undviker därmed att fånga bifångst och plankton, medan den flytande plasten samlas framför barriärerna.

Tio mil barriärer ska enligt beräkningarna rensa upp 42 procent av The Great Pacific Garbage Patch, vilket är drygt 70 000 ton plast, eller vikten av 1 000 Eiffeltorn, under en tioårsperiod, med start 2020. Beräknas kosta omkring 300 miljoner US-dollar.

Källa: The Ocean Cleanup

Rekommenderade artiklar

Han utmanar miljöhotet

Peter Hammarstedt har ägnat hela sitt vuxna liv åt att jaga tjuvfiskarna som hotar havets invånare.

© 2020 Fria Tidningen