Den dolda orsaken till flyktingtragedin | Fria Tidningen

Debatt


Ulla Johansson
  • USA:s militär inspekterar ett av sina fängelser i Afghanistan.
Fria Tidningen

Den dolda orsaken till flyktingtragedin

Det går inte en dag utan att medierna rapporterar om flyktingarna. Men få vågar tala om orsakerna till flyktingströmmarna. Det är dags att vi börjar tala klarspråk om USA:s skuld till flyktingkrisen, tycker Ulla Johansson.

Varje dag tänker vi på dem. Varje dag talar vi om dem, skriver om dem.

De flyktingar som nått Sverige, de som dött under flykten, de som drunknat i Medelhavet. Dessa människors lidanden går egentligen inte att förstå, går inte att helt ta in.

Så läser vi om ”bråk” på flyktingförläggningar i Sverige. Om övergrepp på kvinnor under flyktingarnas vandringar genom Europa. Människor trängs ihop i ”förläggningar” och deras redan hårt spända nerver håller inte för den pressen. De agerar som de stressade offer de i den situationen är. Som indignerade journalister i våra medier inte kan – inte vill – förstå. Lockar oss att fördöma. Vi bygger så ytterligare på ett mänskligt lidande.

Katastrofens olika uttryck förskräcker. Men ingen vågar diskutera orsaken till denna flykt som nu antar en folkvandrings proportioner. Våra ledare, våra medier, tycks betrakta denna dystra folkvandring som någon form av naturkatastrof. Som om krigen som drivit iväg människorna bara uppstått ur intet. Ibland yrar de till och med om en diffus ”ondska”.

Är det naivitet? Okunnighet? Eller rädsla? Jag tror mig förstå rädslan. Stormakten vars krig åstadkommit flyktingtragedierna får inte ifrågasättas. Straffet kan bli hårt.

USA har anfallit Irak i två omgångar, år 1991 och 2003. En miljon döda, flera miljoner på flykt. Den tidigare fungerande samhällsväven söndertrasad. Afghanistan anfölls 2001 och amerikanska soldater ”opererar” fortfarande där. Dödar civila. Dödar byarnas barn. Landet är sönderslaget. 2011 drabbades så Libyen av Natos (USA:s) anfallskrig.

I dag är det ett land i blodigt kaos. Tidigare blomstrande städer ligger i ruiner. Samma år kom anfallet på Syrien, denna gång genom ombud. USA:s vasallstater betalar och tränar de terrorister som nästan krossat Syrien. Resultatet är tvåhundrafemtiotusen döda och miljoner på flykt. Jemen bombas i dag av USA:s vasallstat Saudiarabien, i USA:s intresse. Stormakten har de senaste decennierna även härjat i Somalia och Sudan.

USA:s blodiga angreppskrig på länderna i Mellanöstern, Centralasien och Afrika har drivit miljoner på flykt, av vilka en del nått Europa. Kostnaden för flyktingmottagandet i Europa, Turkiet och krigshärdarnas grannländer bör därför helt betalas av USA, den nation som är skyldig till dessa mänskliga tragedier och bär skulden för alla civila offer.

Länderna har angripits efter fabricerade lögner om ”innehav av massförstörelsevapen”, om att ländernas ledare militärt anfallit sin egen befolkning, gjort sig skyldiga till krigsbrott. Ett batteri lögner så vanliga för att utmåla en fiende som ondskefull. Det är alltid gångbart. Som när Hitler påstod att Polen anfallit Tyskland. Eller Englands propaganda under första världskriget som kallade tyskarna ”hunner” för att hetsa upp hatet.

Det ger anledning att nu förskräckt iakttaga hur det svenska etablissemanget accepterar dessa propagandalögner. Har de så dåligt läst på sin historieläxa? De accepterar krigen, flyktingströmmarna, som något oundvikligt och av ödet givet. De vill inte se stormaktens skuld.

Det vidrigaste i hela händelseförloppet: USA:s absoluta militära övermakt, som de använt till att krossa små länder som inte hade militär kraft att försvara sig. Afghanistan, Irak, Libyen. Totalt krossade. Sedan det smutsiga spelet kring Syrien med hjälp av terroristernas blodsdåd. Om Saudiarabiens illdåd i Jemen tiger alla.

Europa är paralyserat i total handlingsförlamning, FN är i händerna på USA. Därtill fascismen på marsch i hela Europa. Och vi tvingas i denna mörknande tid ta hand om hundratusentals flyktingar. Offer för kallt planerade krig.

Annons

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Vem älskar Fredrik Reinfeldt?

Sjuttio procent av de tillfrågade väljarna har stort förtroende för vår statsminister. Men vilka är dessa väljare egentligen? Är det alla de ordentliga personer som har fått en tusenlapp mer i månaden och som inte är till besvär för någon? Vad kommer i sådana fall hända när den ekonomiska krisen slår till och även de drabbas? Ulla Johansson frågar sig om vi kan räddas från Fredrik Reinfeldts samhälle.

© 2016 Fria Tidningen