• "Säkerligen kommer det att byggas flera murar för att försöka stoppa migranterna, men vi vet att murar och stängda gränser hjälper föga för att stoppa migration." Enrique Perez
  • Furulidsskolan i Onsala i Kungsbacka är en av de byggnader som brunnit strax innan asylsökande skulle flyttat in.
Fria Tidningen

Året då alla pratade om migrationen

Att påstå att migrationen blev ett hett ämne i Sverige under 2015 vore en underdrift. Det var året då rekord slogs i antal samtal om invandring - i riksdagen, i medierna och vid köksborden. Men inte bara i Sverige blev migrationen en källa till konflikt, i hela världen blev det uppenbart att det nuvarande migrationssystemet är ohållbart.

I augusti kom de första rapporterna om att Migrationsverket var överbelastat. Det fanns inga boendelösningar, personalen gick på knäna och pengar saknades. Det blev bara värre. Under hösten tvingades nyanlända flyktingar i Malmö sova utomhus. Volontärer skötte det som borde varit Migrationsverkets uppgift: att förse nyanlända med information och tak över huvudet.

Samtidigt blev asylboenden utsatta för brandattacker, 23 asylboenden utsattes mellan mars och oktober. I mitten av oktober, kort efter Sverigedemokraternas upplysning om att de nu tänker ”jobba utomparlamentariskt” mot invandring, eskalerade attackerna. Den 29 oktober gick partiledare Jimmie Åkesson tillslut ut och fördömde bränderna. Antalet bränder minskade efter det drastiskt.

Inte bara asylsökande utsattes för attacker. Även EU-migranter fick under 2015 erfara den svenska gästfriheten. Stenar kastades, läger brändes ner och tiggare spottades på. I augusti rapporterade Fria Tidningen att 54 attacker mot EU-migranter ägt rum.

I slutet på oktober beslöt Malmö stad om rivning av det läger där uppemot 200 EU-migranter, främst romer, bodde. Klockan fyra på morgonen den 4 november gick polis in och körde ut boende och aktivister. Lägret jämnades med marken och protester pågick utanför Malmö stadshus i flera dagar.

Nätverket Kontrapunkt i Malmö, som arbetat både med att hjälpa flyktingar och bostadslösa EU-migranter, vittnar om hur de blev nästan konstant motarbetade av polis och politiker:

– Vissa väljer att byta arbetsuppgifter för att de känner sig otrygga och rädda för att deras solidariska arbete ska straffas på något sätt, sa Anna-Carolina Brandels från Kontrapunkt till Fria Tidningen.

Politiskt gjorde regeringen en historisk helomvändning och presenterade i november en plan för att minska antalet asylsökande, bland annat infördes tillfälliga uppehållstillstånd för alla skyddsbehövande utom kvotflyktingar. Vice statsminister Åsa Romson hade gråten i halsen då hon uttalade sig.

Sverige var inte unikt. I EU var migrationsfrågan en av de mest diskuterade. Strandsatta flyktingar i Grekland och Italien. Våld och taggtrådsstängsel vid gränsövergångarna i Ungern. Men överenskommelser om att ge ens en bråkdel av flyktingarna asyl motarbetades. I november kom dock EU med den av medlemsländerna mest uppskattade lösningen: ett avtal med Turkiet. Den auktoritära staten med över två miljoner syriska flyktingar inom sina gränser fick motsvarande 27 miljarder kronor för gränsbevakning och förbättring av flyktinglägren. Så hoppades EU en gång för alla sätta stopp för flyktingströmmen till Europa. Men migration går inte att stoppa, säger Enrique Perez, migrationsexpert på Malmö högskola.

– Det beror inte bara på att det pågår krig, utan framförallt på grund av de enorma ojämlikheter som har skapats som en konsekvens av en globaliseringsprocess som gynnar stora företag och den finansiella sektorn.

Många ser nu att en radikal förändring måste till, hur den ska se ut lär det dock tvistas länge om.

– Säkerligen kommer det att byggas flera murar för att försöka stoppa migranterna, men vi vet att murar och stängda gränser hjälper föga för att stoppa migration. Människor riskerar allt för att försöka ha ett värdigare liv, säger Enrique Perez.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

© 2024 Fria.Nu