Året då miljöfrågan blev het igen | Fria Tidningen
  • "Jag vet inte om klimatrörelsen fick revansch, men klimatavtalet var helt klart ett stort steg framåt." Beatrice Rindevall
Fria Tidningen

Året då miljöfrågan blev het igen

Redan innan 2015 hade börjat laddades det upp inför det som skulle bli klimatrörelsens revansch: Köpenhamnsmötets misslyckande skulle få upprättelse i Paris. Och mycket såg positivt ut: Miljöpartiet i regeringsställning i Sverige och folk var intresserade av miljöfrågan igen. Men vad blev egentligen resultatet av miljöåret 2015?

Om det var något klimatrörelsen väntat på så var det att få göra en dundrande comeback. Efter det misslyckade klimattoppmötet i Köpenhamn 2009 lade det sig som en våt filt över den brinnande klimatengagemangs-elden. Men nu var det dags. Klimattoppmötet i Paris skulle äntligen resultera i ett nytt globalt klimatavtal mellan världens länder.

Innan klimattoppmötet hölls också två andra viktiga möten. I Addis Abeba i juli bestämdes hur omställningen till en hållbar utveckling ska finansieras och i FN:s generalförsamling i september klubbades de nya globala hållbarhetsmålen, som ersätter milleniemålen, igenom.

Men toppmötet i Paris var det mest avgörande och det planerades klimatmarscher på hundratals platser. De största skulle såklart ske i den franska huvudstaden, där evenemang, demonstrationer och civila olydnadsaktioner planerades ­– men terrordåden i staden den 13 och 14 november satte stopp för det. Franska staten införde undantagstillstånd och alla demonstrationer förbjöds. Det var en stor besvikelse och Frankrike anklagades för att utnyttja situationen för att tysta klimatprotesterna.

Klimatmötet blev trots allt en framgång. På kvällen den 12 december kom beskedet om att ett avtal var på plats: jordens uppvärming ska hållas ”klart under två grader” och de globala utsläppen ska ha nått sin högsta nivå ”så snart som möjligt” för att sedan minska, var några av bestämmelserna i avtalet som börjar gälla år 2020. Jubel och applåder utbröt bland mötesdeltagarna då beslutet meddelades.

– Jag vet inte om klimatrörelsen fick revansch, men klimatavtalet var helt klart ett stort steg framåt, säger Beatrice Rindevall, redaktör för Supermiljöbloggen och utsedd till årets miljöhjälte 2015.

– Men en stor negativ sak var att de inte skrev in hur stora utsläppsminskningar länderna borde göra.

Vad som framförallt präglade 2015 var att folk var intresserade av miljöfrågan igen. Det märktes inte minst inom kulturen: miljövetenskapsprofessorn Johan Rockströms sommarprat var ett av de mest delade och Naomi Kleins bok och film ”Det här förändrar allt” gjorde succé.

– Intresset för dokumentären ”Cowspiracy” som tar upp problematiken med kött- och mjölkindustrin exploderade också, berättar Beatrice Rindevall.

– Och Mattias Svenssons bok ”Miljöpolitik för moderater” har varit en frisk fläkt i en fråga som högern lyfter alldeles för lite.

Det började också så smått ske förändringar i rätt riktning på många platser runtom i världen. I Norge beslutades att all privat biltrafik i Oslos innerstad ska förbjudas inom fem år och Kina meddelade att deras koldioxidutsläpp från energisektorn ska minska med 60 procent till år 2020. Uruguay meddelade inför klimattoppmötet att nästan 95 procent av deras energiförsörjning kommer från förnyelsebara källor.

I Sverige satt för första gången ett miljöparti i regeringsställning. Det gav inte lika mycket avtryck som många hade hoppats.

– Budgeten har varit bättre än alliansens ur miljöperspektiv, men jag hade förväntat mig ganska mycket mer, säger Beatrice Rindevall.

Så, vad är en bra sammanfattning av miljöåret 2015? Var det ovanligt positivt? Ja, menar Beatrice Rindevall.

– Det har varit ett bra år. Vi har faktiskt gått framåt för första gången på länge. Vi har inte nått någon garanti för att vi kommer hålla en bra nivå i framtiden, men vi har helt plötsligt en grund att stå på, vilket är fantastiskt.

ANNONS

Rekommenderade artiklar

© 2021 Fria Tidningen