”Det går inte att skrämma folk till att agera” | Fria Tidningen
  • Gró Einarsdóttir, doktorand och aktiv i forskargruppen ”Environmental psychology unit”, och docent Lars-Olof Johansson, som forskar i miljöpsykologi och rättvisefrågor på psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet.
Fria Tidningen

”Det går inte att skrämma folk till att agera”

Om förändring ska ske måste debatten skifta fokus från klimatförändringarnas negativa effekter till de positiva sidovinsterna som en omställning kan leda till. Det är slutsatsen av en ny global studie om klimatattityder.

”Ät inte kött! Sluta köra bil! Släck lamporna! Agera nu för att förhindra en global temperaturökning på två grader till år 2100.”

Uppmaningarna som är tänkta att stimulera människors engagemang i klimatfrågan är ofta negativt laddade och inriktade på att vi ska göra personliga uppoffringar i dag för att undvika en framtida hotande katastrof. Men är det verkligen en effektiv strategi för att motivera engagemang?

Nej, menar psykologerna Gró Einarsdóttir och Lars-Olof Johansson, som är medförfattare av en ny internationell studie om klimatattityder.

– Mycket av klimatpolitiken utgår från tron på att människor är rationella, att om vi bara övertygar dem tillräckligt väl så kommer de att göra som de borde. Men så enkelt är det inte, säger Gró Einarsdóttir.

Studien initierades av den australienska psykologen Paul Bain och bygger på data från drygt 6 000 personer i 24 länder. Fokus har legat på om sidovinster motiverar människor att engagera sig i klimatfrågan.

En sidovinst kan till exempel vara att en satsning på nya vindkraftverk skulle leda till minskade utsläpp, samtidigt som den skulle skapa nya jobb. Eller att en ny park i centrum skulle leda till både minskade utsläpp och en trevlig plats för invånarna att umgås och röra sig på.

Forskarna prövade sedan hur dessa sidovinster motiverade enkätrespondenternas vilja att agera mot klimatförändringarna. Antingen genom politiskt engagemang, grön konsumtion eller att ge donationer till miljöorganisationer.

Resultatet var slående: oavsett om deltagarna trodde på klimatförändringarna eller inte, motiveras de av positiva sidovinster. I öst såväl som väst. I rika såväl som fattiga länder.

Att kunna undvika negativa effekter från klimatförändringarna var inte alls lika motiverande.

– Resultatet var både förvånande och spännande. Vi trodde att sidovinster i form av mindre negativa konsekvenser som till exempel mindre luftföroreningar skulle vara mer motiverande än vad de visade sig vara, säger Gró Einarsdóttir.

Här finns det stora lärdomar att dra för politiker och miljöorganisationer, menar Lars-Olof Johansson.

– Det är inte särskilt effektivt att prata om hot. En vision om ett bättre samhälle, där folk är trevliga, brottsligheten är låg och så vidare, är däremot något som man är villig att engagera sig i.

Resultatet strider mot tidigare forskning som har visat att negativ motivation ofta är starkare än positiv motivation. När det gäller klimatförändringarna är det dock ett hot som är både diffust och utspritt över tid, vilket gör att det skiljer sig från andra typer av hot.

– Folk är motiverade att skydda sig mot något som ger omedelbara negativa konsekvenser och har en tydlig lösning. Men inte mot en situation där diffusa konsekvenser ligger 40–50 år bort i tiden, säger Lars-Olof Johansson.

Gró Einarsdóttir fyller på:

– Det är svårt för folk att bry sig om saker som är så abstrakta som koldioxid. Det är mer spännande att bygga något nytt, som en grön industri, eller skapa nya gröna jobb, än att undvika saker som dessutom är ganska abstrakta.

Den kanske viktigaste slutsatsen är att positiva sidovinster även kan få klimatskeptiker att engagera sig mot klimatförändringarna.

– Klimatskepticism är ofta tätt hopkopplat med en politisk ideologi. Det väldigt svårt att göra något åt klimatförändringarna om utgångspunkten är att man först måste ändra på folks politiska ideologi, säger Gró Einarsdóttir.

Fokus på positiva sidovinster kan även leda till att klimatfrågan får en högre prioritet i fattiga eller konfliktdrabbade länder som ständigt har mer akuta frågor på agendan.

– Pressande frågor om krig och våld gör att klimatfrågan ligger väldigt långt ner på prioriteringslistan i många länder, både bland allmänheten och politikerna. I fattiga länder som Indien måste de först höja levnadsstandarden, de har inte tiden eller motivationen att hålla på med klimatfrågan, säger Lars-Olof Johansson.

– Även i fattiga länder kan man motiveras till klimatagerande om man ser framför sig positiva samhälleliga förändringarna som en sidovinst av agerandet, tillägger Gró Einarsdóttir.

– Detta är en oerhört spännande strategi, för den kan leda till en lösning även där det finns ett starkt motstånd.

Fakta: 

Studien

Artikeln Co-benefits of addressing climate change can motivate action around the world publicerades den 28 september i den prestigefyllda vetenskapliga tidskriften Nature Climate Change.

6 196 personer från 24 länder, inklusive Brasilien, Norge, Sverige, USA, Ryssland, Kina, Ghana och Australien, har deltagit i studien.

Rekommenderade artiklar

”Ferguson är överallt”

Intervju

Ett år efter upproret i Ferguson är grundproblematiken densamma. Det menar Tara Thompson från Hands Up United som vill se en ny svart motståndsrörelse.

© 2019 Fria Tidningen