Fördjupning


Martin Spaak • Rangoon
  • Maung Maung Nyunt hoppas och tror att Aung San Suu Kyi ska använda sin kommande makt till att motarbeta de buddhist-nationalistiska munkarnas hatpropaganda mot muslimer.
  • Burmas populära demokratikämpe Aung San Suu Kyi kan inte bli Burmas nästa president, men säger att hon tänker leda regeringen och fatta alla viktiga beslut.
  • Biologiläraren Yi Lwin Kyaw Zaw brinner för skolan och vill se ett totalreformerat utbildningsväsende. Hon hoppas också på bättre ekonomi och levnadsstandard och utveckling inom hälsosektorn.
  • Wai Wai Lwin och Paing Zaw Zaw jobbar för en organisation som hjälper människor som utsatts för markstöld. De hoppas att NLD och Aung San Suu Kyi satsar på hållbar utveckling, istället för utveckling på människors och naturens bekostnad.
  • Tusentals människor samlades utanför NLD:s högkvarter i Rangoon när valresultaten började trilla in efter förra helgens historiska val.
Fria Tidningen

Burma: Många hinder kvar på vägen mot demokrati

Burmas opposition vann förra helgens val överraskande stort och får egen majoritet i parlamentet. Förväntningarna på demokratikämpen Aung San Suu Kyi är lika stora som antalet röster, men vägen framåt går genom ett minfält av odemokratiska paragrafer och etniska spänningar.

Tusentals människor samlas på gatan utanför Nationella demokratiförbundets (NLD) kontor strax norr om Rangoons stadskärna. De sjunger, dansar och följer rösträkningen som visas på en filmduk på fasaden.

Det är den 8 november och vallokalerna har precis stängt efter att Burmas befolkning röstat i landets första fria nationella val sedan 1990, då NLD vann stort men snuvades av militären som behöll makten i 20 år till och fängslade partiets ledarskikt.

Partiveteranen Tin Oo kliver fram till mikrofonen och blickar ut över människorna med händerna för ansiktet. Står han och gråter, den gamla mannen? Det ser så ut.

– Det är för tidigt att säga hur det har gått, men det ser mycket bra ut, säger Tin Oo till den jublande folkmassan.

NLD:s egna rapporter från valkretsar runt om i landet pekade på ett starkt stöd, men de officiella siffrorna skulle inte börja trilla in förrän dagen därpå. Bäst att inte ta ut något i förskott. Den som väntat i 25 år kan vänta lite till.

När valkommissionen så började offentliggöra resultaten blev det tydligt att NLD gjort bra ifrån sig. Några dagar senare, innan alla siffror ens var redovisade, stod det klart att partiet säkrat en egen majoritet och kontrollen över parlamentets båda kammare, trots att en fjärdedel av platserna utses direkt av militären.

– Jag är så glad, jag hade aldrig trott att de skulle vinna så stort, säger Maung Maung Nyunt som driver en grossistfirma för elprylar i centrala Rangoon.

– Nu hoppas jag på förändring, fortsätter han.

Maung Maung Nyunt har höga förväntningar på fredspristagaren Aung San Suu Kyi och hennes parti. Som företagare vill han att landet ska styras av lagar och regler istället för som nu, godtycke och mutor. Och som muslim vill han se ett slut på diskriminering och våld.

Efter Burmas övergång år 2011 från direkt militärdiktatur till dagens kvasi-civila styre har en buddhistisk nationalism vuxit sig stark i landet. År 2012 utsattes den förföljda muslimska folkgruppen rohingya för regelrätta pogromer i västra Burma och året därpå spred sig våldet mot muslimer även till städer och byar i andra delar av landet.

Moskéer och hela kvarter brändes ner, människor klubbades ihjäl på öppen gata och eldades upp. Tiotusentals lever sedan dess i läger med liten eller ingen tillgång till humanitär hjälp.

Spänningarna finns kvar i samhället, mycket på grund av den inflytelserika nationaliströrelsen Ma Ba Tha (burmesisk förkortning för Organisationen för skydd av ras och religion) och ledarfiguren Wirathus antimuslimska hatretorik.

– Här i centrala Rangoon behöver jag inte vara rädd, men när jag reser runt i landet är jag orolig och undrar när det är min tur att råka illa ut, säger Maung Maung Nyunt.

Han är övertygad om att den nuvarande regeringen, ledd av före detta militärer, låter Ma Ba Tha hållas. Att piska upp hat mellan folkgrupperna och anklaga Suu Kyi för att gå muslimernas ärenden var en strategi för att vinna valet. Därför har Maung Maung Nyunt full förståelse för att Aung San Suu Kyi ännu inte tagit tydlig ställning mot Ma Ba Tha.

– Hon kan inte göra det. Om hon gjorde det skulle hon förlora valet, säger han.

Aung San Suu Kyi har kritiserats, framför allt från internationellt håll, för sin tystnad om förföljelsen av rohingyafolket. På en presskonferens några dagar innan valet vägrade hon att använda ordet ”folkmord”, och menade att problemet inte ska ”överdrivas”.

– Men jag lovar alla som bor i landet ordentligt skydd i enlighet med lagen och de mänskliga rättigheterna, sa Aung San Suu Kyi till de hundratals journalister som samlats i hennes lummiga trädgård.

Maung Maung Nywunt hoppas och tror att Suu Kyi, med sin nyvunna makt i ryggen, äntligen kommer ta tydlig ställning i frågan.

– Jag tror att hon kommer att samarbeta med de munkar som inte stödjer Ma Ba Tha och säga ifrån en gång för alla, säger han.

Som många andra pratar Maung Nyunt om Suu Kyi som om hon kommer styra landet, trots att hon enligt konstitutionen inte kan bli president då hennes söner är brittiska medborgare. Paragrafen antas vara specialskriven för att hålla just henne borta från makten.

Aung San Suu Kyi själv hymlar dock inte med att hon har en plan för att kringgå konstitutionen.

– Vi har någon som kommer att företräda NLD som president, men jag kommer att fatta alla viktiga beslut. Jag kommer att leda regeringen, sa hon på samma presskonferens.

Uttalandet var kontroversiellt och väckte frågor om hur den mäktiga militären skulle reagera på en NLD-vinst, men både militären och nuvarande presidenten Thein Sein lovade att respektera valutgången. De har även gratulerat NLD efter valet.

Men ännu finns en oro i samhället för vad som kan hända framöver. Det nyvalda parlamentet sammanträder inte förrän i början av nästa år och den nya regeringen beräknas vara på plats först i mars eller april. Fram till dess är den nuvarande regeringen kvar.

En av dem som oroar sig är läraren Yi Lwin Kyaw Zaw. Hon är rädd att militären eller regeringen skickar ut provokatörer – Ma Ba Tha eller någon annan – som ställer till med bråk, och att det mäktiga nationella säkerhetsrådet tar det som förevändning för att utlysa undantagstillstånd och därmed ge militären dess grundlagsskyddade rätt att åter gripa makten.

– Jag har ingen aning om hur de tänker, säger Yi Lwin Kyaw Zaw.

Men i grunden är hon hoppfull. Som lärare har hon höga tankar om Suu Kyi, som under sin tid i parlamentet sedan fyllnadsvalet 2012 fokuserat på utbildningsfrågor. Yi Lwin Kyaw Zaw vill se ett totalreformerat utbildningsväsende med större akademisk frihet.

– Vårt system är gammalmodigt. Det finns inget utrymme för kreativt tänkande, det handlar bara om att lära sig utantill och skriva av läroboken. Dessutom är det inte en lärare utan en tjänsteman som håller i examinationerna och bestämmer vem som blir godkänd. Det öppnar för korruption, säger hon.

Yi Lwin Kyaw Zaw vill se andra förändringar också. Ekonomin måste förbättras, levnadsstandarden höjas, lantbrukarna behöver tillgång till ny teknologi och de mänskliga rättigheterna måste efterlevas.

– NLD är vårt hopp! säger Yi Lwin Kyaw Zaw.

Riktigt lika positiva är inte Wai Wai Lwin och Paing Zaw Zaw. De driver en organisation som hjälper människor vars mark stulits från dem i samband med bygget av vägar, fabriker, naturgasledningar och andra projekt.

Visst, de röstade båda på NLD och hoppas kunna föra fram sina budskap framöver, men än så länge har de inte nått fram. Kanske är NLD beredda att lyssna när de väl tagit makten och har möjlighet att genomföra förändringar.

– Vi hoppas det, vi har väntat sedan 2012 på att få dem att lyssna, säger Wai Wai Lwin och fortsätter:

– Aung San Suu Kyi brukar säga att om vi vill att landet ska utvecklas så måste vi vara beredda på att offra något. Men jag tror inte på det. Vi måste prata om hållbar utveckling, inte bara utveckling.

Fakta: 

Ännu inte en demokrati

• Självständigt från Storbritannien 1948.

• 1962 tog militären makten i en kupp och inledde nära 50 år av diktatur.

• Efter månader av protester 1988 utlyste den dåvarande juntan val som hölls 1990, men efter att oppositionen NLD vunnit stort ogiltigförklarades valet.

• 2010 höll militärstyret val som bojkottades av oppositionen, då många fortfarande satt fängslade och få litade på generalerna. Militärens nybildade parti vann, och den nya regeringen öppnade landet mot omvärlden och har genomfört en rad reformer i demokratisk riktning.

• Fortfarande garanteras militären 25 procent av platserna i parlamenten, och konstitutionen hindrar NLD-ledaren Aung San Suu Kyi från att bli president. Ändringar i konstitutionen kräver trefjärdedelsmajoritet, vilket i praktiken ger militären ett veto mot sådana ändringar. Tre viktiga ministrar – inrikes-, gräns- och försvarsministern – utses direkt av landets överbefälhavare.

• I ett fyllnadsval 2012 deltog NLD och kammade hem 43 av de 45 platser som stod på spel.

• 2015 års valresultat är ännu inte offentliggjort i sin helhet, men det står klart att NLD säkrat en majoritet i parlamentets båda kammare och kan utse president, bilda regering och få igenom lagförslag på egen hand. Valet har hyllats av internationella observatörer som i huvudsak väl genomfört.

• En av den nya regeringens viktigaste uppgifter är att skapa fred med landets många väpnade minoritetsgrupper. Förhandlingar har pågått sedan 2012 och i oktober slöts vapenvila med åtta av dessa grupper, men på andra håll pågår striderna fortfarande.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

© 2024 Fria.Nu