Debatt


Staffan Lindberg
  • Efter dåden i Trollhättan är det tydligt att vi står inför en kritisk situation med stora motsättningar, men också möjligheter.
Fria Tidningen

Social ekonomi är en nyckel för integrationen

Vi står inför en kritisk situation i vårt flyktingmottagande. Risken är nu att vi får en främlingsfientlig reaktion och därför måste vi skärpa vår integrationspolitik. Där är den sociala ekonomin en nyckel, skriver Staffan Lindberg, professor emeritus i sociologi vid Lunds universitet.

Morden på elevassistenten Lavin Eskandar och eleven Ahmed Hassan i Trollhättan och de många mordbränderna på tilltänkta flyktingförläggningar har skapat en mörk, nästan defaitistisk, stämning. Det är som om det inte går att stoppa enskilda galningar som går den våldsbejakande och rasistiska extremismens ärenden. Som om det finns en acceptans för denna terror.

Samtidigt upplever vi en mäktig våg av medlidande med och engagemang för krigsflyktingarna som nu kommer till Europa och till oss. Det är som om en barriär mot medkänsla, som vi tidigare har hållit på armslängds avstånd, har brutits ner. Folk hjälper spontant, människa till människa, men mest som frivilliga i olika biståndsorganisationer.

Den medmänskliga möjligheten har uppstått därför att EU:s murar mot våldets offer har rasat samman av trycket från de hundratusentals förtvivlade flyktingarna från krigens fasor. Flyktingarna kommer hit med ett lidande som vi redan känner genom tidigare flyktingar från dessa länder.

Öppenheten och det humana flyktingmottagandet provocerar nu de främlingsfientliga krafterna precis som när vi tog emot flyktingar från det forna Jugoslavien i början av 1990-talet.

Samma taktik används nu som då. De främlingsfientliga gör sig till talespersoner för många svaga grupper i samhället, oroliga äldre, fattigpensionärer, yngre lågutbildade arbetslösa och många andra. Många av dessa känner inte igen sig i vårt nya samhälle där det inte finns jobb för alla, där välfärden urholkats steg för steg, där skolorna fungerar dåligt och sjukvården går på ”kryckor”.

Flyktingar ställs mot välfärden i detta budskap. ”Ju fler som kommer, desto mindre att dela på” är budskapet. Det är förlorarnas oro som uttrycks.

Vi måste förstå att det solidariska kontraktet om välfärd för alla, som vi uppnått efter århundradens kamp för social rättvisa, är hotat i dagens ekonomiska system.

Hur möter vi detta? Genom argumenten om föryngring av arbetskraft och högt utbildade flyktingar? På vilket sätt kan detta lugna när arbetslösheten är åtta procent och många lever på marginalen?

Hur ska vi tänka och handla för att inte de många flyktingarna hit ska leda till en politisk katastrof med ökande främlingsfientlighet och våld?

Den avgörande förutsättningen för en stark och bred demokratisk motrörelse mot främlingsfientligheten är möjligheterna till en social förändring som inkluderar alla, flyktingar såväl som gamla invånare, ett återupprättande av det solidariska kontraktet och medborgarnas tillit till våra gemensamma institutioner.

Vi kommer därför att behöva vända på varje sten för att hitta fungerande lösningar. Effektiv språkinlärning och en bättre fungerande skola och högre utbildning är en viktig väg.

Men det räcker inte. Automatisering och robotisering av arbetslivet skapar redan brist på jobb för de arbetsföra och därmed brist på deltagande, inkomster och integration.

De möjliga lösningarna finns. En är ett nytt miljonprogram för hyreslägenheter, boende och sysselsättning för många. Vi har låg statsskuld, vi kan låna till det – det är en framtidsinvestering.

Ännu viktigare är en övergång till sju timmars arbetsdag och en modern social ekonomi.

Social ekonomi handlar om att gemensamma behov i samhället, i miljöarbetet, i vård, skola och omsorg och så vidare, kan mötas med olika former av kooperativa och andra sociala verksamheter, som delvis kan finansieras av de sociala försörjningsstöd som annars utgår till flyktingarna och andra arbetslösa. Nya och gamla kooperativ i eller i anknytning till frivilligorganisationerna och stiftelser är en väg att gå. Modellerna finns redan.

Social ekonomi handlar just nu om inkludering i en kristid, en politik vi har lång erfarenhet av här hemma och i världen. För ett humant samhälle måste det alltid finnas en stark social sektor fri från marknadens hänsynslösa framfart. Den är också fröet till sociala framsteg ut ur finanskapitalismens växande ojämlikhet.

Hindren för kortare arbetstid och en större social ekonomi är många och välkända både ideologiskt, fackligt och rent praktiskt, men kan man komma överens om flyktingpolitiken så kan man också komma överens om integrationspolitiken. Det var just genom den stabila folkhemsalliansen mellan socialdemokraterna och bondeförbundet 1933 som nazismen förhindrades att växa sig stark här. Den politiken gav folk jobb och hopp inför framtiden.

Flyktingarna från Mellanöstern kan på sikt bli vår starkaste tillgång. De kommer inte bara att förnya och föryngra arbetskraften i landet, som flyktingarna från krigen i det forna Jugoslavien redan har gjort. De kommer också att utgöra den strategiska resursen i återuppbyggnaden av länderna i Mellanöstern när krigen tar slut, för det kommer de att göra förr eller senare. Detta förändrar allt heter Naomi Kleins bok om klimatkrisen. På samma sätt borde vi tänka kring integrationen nu.

Fakta: 

Staffan Lindberg är professor emeritus i sociologi vid Lunds universitet.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2024 Fria.Nu