Krönika: Larmande kvinnor | Fria Tidningen
  • Daphne Oram arbetade precis som Delia Derbyshire på BBC, där hon blev inflytelserik framför allt under 50- och 60-talet.
Fria Tidningen

Krönika: Larmande kvinnor

Ralph Lundsten och Leo Nilsson stod med Dokumentation 1 för den första skivan som producerades på EMS, den statliga elektroniska musikstudion i Stockholm som grundades 1964.

När EMS firade 30 år släpptes en trippel-cd, Bits and pieces, genom skivbolaget Caprice. Ett bra sätt att uppmärksamma en speciell och unik del i den svenska musikhistorien. Vad som är anmärkningsvärt är att inte en enda artist i denna dokumentation är kvinna.

För att vidga historieskrivningen startades Larm – en kartläggning av kvinnor i Norden som arbetar, eller har arbetat konstnärligt med ljud. Projektet tog fart 2004 med konstnären Mari Kretz som den tändande gnistan tillsammans med kollegorna Mona Petersson och Liv Strand.

2007 släppte de Larm – from mouth cavity to laptop (Kning disk), som är ett utmärkt komplemment till tidigare nämnda Bits and pieces. Här presenteras nordiska ljudkonstnärer som Eva Sjue, Lisa Dillan, Else Marie Pade, Sonja Åkesson, Rutj Bakke, Astrid Lomholt och Hertta Lussu Ässa. Artister som stått i skuggan av sina manliga kollegor.

Situationen är inte unik för Sverige. En vidare utblick över de elektroniska ljudlandskapen ger uppfattningen att det enbart är manliga ljudarkitekter som varit i skapartagen.

För att bevisa motsatsen har musikern och dj:n Barbara Holden i sitt radioprogram Crack o dawn valt att flera gånger presentera kvinnliga elektroniska artister, som förtjänar sin plats i historieskrivningen. Två av dessa program finns på webbplatsen Open culture under rubriken Hear seven hours of women making electronic music (1938–2014). I programmen får man bland annat ta del av hur Delia Derbyshire, som kallats ”The sculptress of sound”, skapade sina ljudeffekter till tv-serien Doctor Who. Mindre känd är hennes kollega Daphne Oram, som även hon arbetade på BBC, där hon skapade ljud med hjälp av bandspelare och sinusvågsoscillatorer. Hon uppfann Oramics, en kompositionsmaskin där ritade symboler överförs till ljud. Daphne Oram var även hon en sann pionjär inom den elektroniska musiken.

Både Delia Derbyshire och Daphne Oram dyker upp som historiska exempel i Anna Westbergs dansföreställning Elektrakomplexet, som spelas i dagarna på Weld i Stockholm. Verket är en hyllning till den elektroakustiska musikens kvinnliga pionjärer och hur dessa har arbetat mot rådande konventioner om vad musik är.

Annons

Rekommenderade artiklar

Transfobi sprids av SVT

Det är osmakligt att Svt dammar av De Palmas I nattens mörker, som är ett skräckexempel på hur transpersoner skildras i populärkulturen, skriver Tobias Magnusson.

Krönika: Hassells drömvärld

Jon Hassells Dream Theory In Malaya återutges för första gången. Ett mästerligt album byggt på drömmar, skriver Tobias Magnusson.

© 2017 Fria Tidningen