Kristyngt Portugal väljer väg | Fria Tidningen
Sarah Olsson

Fördjupning


Sarah Olsson
  • Portugal har inte sett en lika stark antinedskärningsrörelse som i Grekland och Spanien, men demonstrationerna mot politiken har ändå varit stora.
  • Socialistpartiet PS:s ledare Antonio Costa kampanjar i Lissabon den 29 september. Inför söndagens val är det dött lopp mellan PS och det styrande högerpartiet PSD.
Fria Tidningen

Kristyngt Portugal väljer väg

Portugals ekonomiska kris har hamnat i skuggan av Greklands och Spaniens. Men landets politiska utveckling kommer att påverka de andra länderna och utgången av söndagens val blir en viktig komponent i hur starkt ett samlat motstånd mot Trojkan kan bli, skriver Sarah Olsson i en analys.

Under den ekonomiska krisen myntades uttrycket ”PIGS” av medier i engelskaspråkiga länder. Termen användes för de europeiska länderna som drabbades hårdast av den ekonomiska krisen: Portugal, Italien, Grekland och Spanien. Termen slutade efter ett tag att användas i medier och officiella sammanhang då den ansågs nedsättande, men inofficiellt lever den likväl kvar; liksom det faktum att länderna fortsätter att utgöra den gemensamma skaran av EU:s mest arbetslöshets- och skuldtyngda länder.

Precis som Grekland och Spanien introducerade Portugal en tuff nedskärningspolitik då den ekonomiska krisen slog till kring år 2010 och arbetslösheten och skulderna ligger fortsatt på en hög nivå. Men till skillnad från Grekland och Spanien har varken någon större nedskärningskritisk rörelse eller -parti, som Syriza eller Podemos, seglat upp mot makten. Partisystemet har istället förblivit intakt och även denna gång väntas valet vinnas av något av de två partier som innehaft makten sedan demokratins intåg för lite drygt 40 år sedan. Ändå anses söndagens val i Portugal bli en viktig indikation om var den sydeuropeiska politiken kan komma att landa.

Opinionsmätningarna pekar på ett jämt lopp mellan de två stora partierna: Socialdemokraterna, PSD, som trots namnet är ett center-högerparti, och Socialistiska partiet, PS. Sedan 2011 är PSD:s företrädare Pedro Passos Coelho premiärminister i den koalitionsregering där också konservativa Folkets parti, PP, ingår. Hans regering har fortsatt med den hårda åtstramningspolitik som den tidigare socialistregeringen påbörjade.

Socialistiska partiets António Costa, som skulle ersätta Passos Coelho vid en seger, har visserligen lovat att lätta på nedskärningarna och öka väljarnas inkomster, men många portugiser har ännu inte bestämt sig för vilket parti de ska rösta på, eftersom det allmänt inte anses göra någon större skillnad med PSD eller PS vid makten.

Politiken kan dock komma att svänga i och med de samarbetspartier valets segrare allierar sig med. Eftersom varken PSD eller PS väntas få egen majoritet, kommer de vid en seger behöva bilda en koalitionsregering. För Socialistiska partiet innebär det samarbete med mindre vänsterpartier med en politik nära Syrizas och Podemos.

För även om det i Portugal råder en avsaknad av något större, nedskärningskritiskt parti finns ett par partier som gjort anspråk på posten. Ett av dem är Livre (Frihetspartiet), som utgör huvudpelaren i vänsteralliansen Tempo de Avancar (Dags att avancera). Livre bildades i mars år 2014 – strax efter bildandet av spanska Podemos. Bara två månader efter dess bildande fick partiet 2,18 procent i EU-valet. Partiet har dock inte lyckats locka fler väljare sedan dess och får blott 1,7 procents stöd i den senaste opinionsundersökningen.

Även om det inte är troligt att en socialistiskt ledd regering skulle ingå samarbete med Livre, är det möjligt att partiet kan samarbeta med Vänsterblocket (kommunister) eller Demokratiska enhetskoalitionen (miljöparti) som båda är nedskärnings- och eurokritiska och står nära Syriza och Podemos politik. Costa har hittills inte sträckt ut handen till något av partierna, men uttryckt att han tidigare format ”väl fungerande breda koalitioner” i egenskap av Lissabons borgmästare.

Eftersom Syriza nyligen valdes om i Grekland och det i slutet av året hålls parlamentsval i Spanien kan det innebära en möjlighet till mer eller mindre nedskärningskritiska vänsterregeringar i alla tre länderna om Socialistiska partiet går segrande ur valet på söndag. Något som troligen skulle sätta mer press på Trojkan (Internationella valutafonden, Europeiska centralbanken och EU).

Socialistiska partiets António Costa har varit positivt inställd till Syriza sedan partiets seger i januari och gratulerade grekerna för att de ”stod emot pressen från långivarna”. Efter att Syriza omvalet härom veckan sa Costa att han hoppades att Syrizas seger skulle bidra till att ”vända blad för eurozonens kris”.

De politiska strömningarna i de sydeuropeiska länderna hänger tätt samman och påverkar varandra. Liksom Podemos opinionssiffror dalade i linje med att Syriza visade sig förlora allt mer pondus i förhandlingarna med Trojkan, kommer det portugisiska valet att påverka det spanska i december. En seger för Socialistpartiet kan ge den spanska socialdemokratin en skjuts, men också Podemos.

För ekonomerna är den här politiska utvecklingen i södra Europa oroande. Valen i de hårt pressade sydeuropeiska länderna kan nämligen innebära att folket röstar fram partier som inte vill göra de reformer som ekonomerna menar är nödvändiga. Liksom att sittande partier inte vågar genomföra dem av rädsla för att inte bli omvalda.

Om höger-centerregeringen blir omvald på söndag blir det den första högerregeringen som får förnyat förtroende i ett av de hårdast krisdrabbade EU-länderna sedan 2011 och skulle också krossa möjligheten till en sydeuropeisk enad front gentemot Trojkan. Nuvarande premiärminister Pedro Passos Coelho är tydlig med att med hans regering vid makten blir det inga samarbeten med nedskärningskritiska partier.

– Efter fyra år av stabilitet förbereder vi oss för att stärka ekonomin och skapa mer jobb, en väldigt annorlunda framtid i jämförelse med den för Grekland, som mycket olyckligt nu står inför ännu ett svårt nödlånepaket och fler nedskärningar, sa han nyligen och kallade Syrizas politik för en ”barnasaga”.

Söndagens val blir en nagelbitare som kanske kommer att tvinga fram en ny inställning till de sydeuropeiska länderna. Eller som Frihetspartiets ledare, Rui Tavares, uttryckte sig strax före EU-valet.

– Framför allt vill vi uppnå en sak: att länderna i södra Europa inte längre kallas för PIGS.

Fakta: 

Portugal och den ekonomiska krisen

• Sedan den ekonomiska krisen 2008 har portugiserna fått se sin levnadsstandard sjunka och välfärden utarmas. Arbetslösheten har stigit och landet fått stora problem att betala av sin höga statsskuld.

• Ett stort budgetunderskott gjorde att landet år 2011 tvingades ta ett nödlån av EU och Internationella valutafonden, IMF, ett år efter Grekland. Lånevillkoren var en tuff åtstramningspolitik och den borgerliga regering som kom till makten efter nyvalet i juni 2011 fortsatte den föregående socialistregeringens åtstramningspolitik.

• I dag har Portugal en arbetslöhet på över 12 procent och en ungdomsarbetslöshet på 35 procent. Skulden låg på 130 procent av BNP år 2014 – bland högsta i eurozonen.

Källor: Europaportalen, Eurostat

Portugals nedskärningskritiska partier

Bloco de Esquerda (Vänsterblocket) finns redan representerat i parlamentet och står ideologiskt ganska nära Syriza. Partiet driver en socialistisk politik och ingår i vänstergruppen i EU-parlamenetet.

Tempo de Avancar (Dags att avancera) är en sammanslagning av fyra vänstergrupper, huvudgruppen är Livre (Frihetspartiet) som bildades förra året. Partiets grundpelare är jämlikhet, frihet, solidaritet, miljöhänsyn och ett stärkande av Europa.

Republikanska demokratipartiet bildades för ett år sedan av EU-parlamentarikern António Marinho e Pinto och ligger ideologiskt kring mittenvänster och vill främst bekämpa korruption och förändra rättsystemet.

Rekommenderade artiklar

© 2021 Fria Tidningen