Pro-kurdiskt parti hoppfullt trots oron i Turkiet | Fria Tidningen
  • Anhängare till HDP protesterar mot de intensifierade striderna mellan den turkiska staten och kurdiska PKK-gerillan.
  • – Ingen trodde ens att HDP som projekt var möjligt, att det gick att samla så många rörelser under ett och samma tak. Så att vi nu tillsammans tagit oss ända till parlamentet är en stor framgång, säger Müge Yamanyilmaz, ordförande för HDP:s kvinnosektion.
  • – Den turkiska militären använder samma krigsstrategier mot kurderna som de gjorde på 1990-talet. Det är fruktansvärt. De isolerar byar och bränner människors hem, säger Özgür Kütküt, pressekreterare åt HDP.
  • HDP:s partiledare Selahattin Demirtas.
Fria Tidningen

Pro-kurdiskt parti hoppfullt trots oron i Turkiet

Turkiet härjas återigen av våldsamma motsättningar. Fria besöker det nybildade pro-kurdiska partiet HDP som menar att det finns en annan väg för Turkiet.

Det är morgon och det ligger ett lätt dis över staden. På torget vid Kadiköys folkfyllda hamn står några ungdomar och säljer handgjorda smycken från ett bord. De har spänt upp en stor banderoll som det står ”Suruc” på. Det är bara lite mer än en månad sedan terrorgruppen IS riktade ett bombattentat mot unga aktivister som samlats i staden Suruc för att lämna över förnödenheter till folket i den syriska staden Kobane. 33 unga människor mördades. Unga aktivister som innan de åkte till Suruc stod på samma plats här vid hamnen för att samla in pengar till Kobanes folk.

Längre upp i Istanbuls backar, i stadens fattigare delar, sitter en familj på en trappa och äter bröd till frukost. Trappan leder upp till ett hus med trasiga fönster och sprucken fasad. Mellan husen vajar det pro-kurdiska HDP:s flaggor tillsammans med tvättlinor med kläder. Det är i de här kvarteren som partiet har sitt huvudkontor i Istanbul.

Müge Yamanyilmaz är ordförande för HDP:s kvinnosektion. Hon ser trött ut när hon kommer till kontoret. De senaste veckorna har våldet i Turkiet eskalerat och vapenvilan mellan turkiska staten och den kurdiska rebellgruppen PKK brutits. Samtidigt har HDP:s kontor i Alanya attackerats av turkiska nationalister och flera av partiets politiker arresterats på grund av anklagelser om att sprida propaganda för PKK.

Det har varit dramatiska månader för HDP och segeryran över att vara det första pro-kurdiska partiet att komma in i turkiska parlamentet lade sig snabbt. Men Müge Yamanyilmaz berättar att hon ändå är hoppfull.

– Ingen trodde ens att HDP som projekt var möjligt, att det gick att samla så många rörelser under ett och samma tak. Så att vi nu tillsammans tagit oss ända till parlamentet är en stor framgång, säger hon.

Müge Yamanyilmaz flyttade till Istanbul för tio år sedan och tillhör en ung generation som har haft möjligheten att studera på universitetet. Hon är feminist och har bland annat engagerat sig för hbtq- och minoritetsfolks rättigheter i Turkiet.

Hon visar kvinnosektionens rum. Där hänger porträtt på feministiska förebilder. På bordet ligger gamla plakat som använts i demonstrationer. Hon läser upp några av budskapen. ”Våldet mot kvinnor är ideologiskt” står det på ett och ”Vi var inte rädda för ert våld, i dag vann vi” på ett annat.

– I Turkiet förtrycks alla grupper som avviker från normen, som är en vit turkisk man. Vi är trötta på det. Det blir inte fred i Turkiet förrän alla grupper fått lika rättigheter, oavsett om det är kvinnor, kurder eller hbtq-personer, säger hon.

Under valrörelsen utsattes HDP för upprepade attacker, flera av dem med dödlig utgång. Den 5 juni, mitt under slutspurten i valrörelsen, utsattes HDP:s valmöte i staden Diyarbakir för ett bombattentat. Flera dödades och över 100 skadades.

Müge Yamanyilmaz menar att hotbilden mot HDP och andra progressiva rörelser påverkar människors möjlighet att engagera sig politiskt.

– Många människor säger till oss att de stödjer oss i hemlighet, men de vågar inte komma på våra möten. De är rädda.

Turkiet har en historia av att förbjuda pro-kurdiska partier. Men att även HDP skulle förbjudas tror Müge Yamanyilmaz inte är någon risk.

– Jag tror faktiskt att parlamentet gett upp att förbjuda oss denna gång. De inser att det skulle bli en skandal om HDP förbjöds eftersom vi fått så stort stöd. Men däremot gör president Tayyip Erdogan allt för att försvaga oss.

Müge Yamanyilmaz berättar att det pågår juridiska processer mot båda HDP:s ledare, Figen Yüksekdag och Selahattin Demirtas. Och den senaste veckan har elva HDP-politiker arresterats bara i Istanbul.

Partiet får inte heller något partistöd trots att de passerat sju-procentspärren som krävs för att få partistöd.

Müge Yamanyilmaz kan inte låta bli att le när hon tänker på partiets dåliga ekonomi.

– Vårt parti är så fattigt att vi fick använda häst och vagn i vissa städer under valkampanjen. Och våra flaggor är gjorda av så billigt material att fascister som försökte bränna dem här i Istanbul inte kunde få dem att fatta eld!

Hon blir snart allvarlig igen och berättar att det största hotet mot en demokratisk utveckling trots allt är Turkiets dåliga pressfrihet. Den påverkar vilken verklighetsbild som ges.

– Eftersom en stor del av medierna i Turkiet styrs av regeringspartiet AKP så blir rapporteringen snedvriden. Det är ett slags embargo runt regeringskritiska rörelser som HDP, det är helt enkelt farligt för media att rapportera om oss. Men det är dags för medierna att vara modiga nu, för det här är inget skämt, folk dödas hela tiden.

Hennes ögon fylls plötsligt av tårar. Müge Yamanyilmaz ursäktar sig och berättar att hon hade vänner bland dem som dog i bombattentatet i Suruc. De kom från samma generation och många kände hon väl från det politiska arbetet i Istanbul. Vi får ta en paus i intervjun.

Özgür Kütküt kommer in i rummet och slår sig ner på en stol. Han är pressekreterare åt HDP. Nu kommer han direkt från en presskonferens om läget i det kurddominerade sydöstra Turkiet. Han stryker bort svetten ur pannan och tar fram sin surfplatta och visar upp den omfattande rapport som HDP:s kommission skrivit efter besök i flera byar i de sydöstra delarna. Rapporten som skickats till FN:s säkerhetsråd beskriver alla fall där civila dödats av turkisk militär i jakten på misstänkta PKK-anhängare.

Bombningarna av de kurdiska rebellerna inleddes kort efter attentatet mot Suruc. Men trots att de första nyheterna om den turkiska militärens offensiv sa att terrorgruppen IS skulle vara målet med attackerna, visar facit att en klar majoritet av luftanfallen istället riktats mot kurderna.

– Den turkiska militären använder samma krigsstrategier som de gjorde på 1990-talet mot kurderna. Det är fruktansvärt. De isolerar byar och bränner människors hem. Många civila dödas och skadas i de här militäroperationerna, säger Özgür Kütküt innan han skyndar vidare till nästa möte.

PKK har i sin tur svarat med flera attentat mot turkisk militär och polis. Müge Yamanyilmaz menar att de soldater som dödas i kriget blir martyrer som förstärker de nationalistiska strömningarna i Turkiet och minskar viljan till fred med kurderna. Samtidigt menar hon att hon inte tror att det kan bli lika illa som det var under 90-talet då hundratals kurdiska byar förstördes av turkisk militär.

– I dag finns det sociala medier som Twitter och Facebook. Det gör att människor vet mycket mer om det som händer i Turkiet, de litar inte längre bara blint på mainstreammedia.

– På 90-talet kunde turkisk militär begå massakrer på kurder i östra Turkiet, och folk i de västra delarna fortsatte att vara tysta. Men nu är det annorlunda, nu finns en högre medvetenhet i Turkiet, och en större solidaritet mellan olika grupper, säger hon.

På vägen hem håller solen på att sänka sig över Kadiköys hamn. Banderollen som det stod ”Suruc” på är nedtagen. Men vid kajen har några ungdomar tagit med sig en ljudanläggning och spelar musik och dansar den kurdiska ringdansen som tidigare varit förbjuden i Turkiet. De håller varandra i handen och skrattar högt. En mängd förbipasserande människor stannar och klappar händerna och sjunger med. En ung kvinna med tuppkam dansar med en annan med hijab i den sena sommarkvällen. De verkar för en stund glömma allt runt omkring dem.

Fotnot: Efter att denna artikel färdigställts attackerades HDP:s partikontor i över 15 städer i Turkiet av turkiska nationalister. Hurriet Daily, en av Turkiets största dagstidningar som skrivit mycket om HDP, rapporterade att nationalister sökt upp och misshandlat turkiska medborgare som på sociala medier uttryckt stöd för kurdernas rättigheter. Kort därefter vandaliserades även tidningens kontor i både Istanbul och Ankara av okända beväpnade gärningsmän.

Fakta: 

Nyval utlyst

Det pro-kurdiska vänsterpartiet Halklarin demokratik partisi, HDP, bildades år 2012. Partiet samlar flera progressiva rörelser i Turkiet.

I parlamentsvalet i juni i år blev HDP det första pro-kurdiska partiet att ta sig in i Turkiets parlament med ett stöd på drygt 12 procent. Valframgången gav partiet 80 av 550 platser i parlamentet.

AKP-partiet, som har styrt Turkiet de senaste 13 åren, gick kraftigt bakåt i valet och har inte lyckats bilda en koalition för att kunna regera vidare. Den 24 augusti utlyste president Erdogan därför ett nyval som planeras till den 1 november.

ANNONS
ANNONS

Rekommenderade artiklar

© 2022 Fria Tidningen