På kvinnligt vis | Fria Tidningen

Inledare


Kicki Bobacka
Fria.Nu

På kvinnligt vis

Varför har vi kvinnor inte vält all världens patriarkala och konfliktberoende system och strukturer över ända för länge sedan? Varför är de allra flesta delar av vårt samhälle fortfarande så långt ifrån de feministiska idealen det går att komma, trots att en uppsjö partier och organisationer är uttalat feministiska i vårt land - och väl snart världen över?

Därför att feminismen inte går att förena med rådande system över huvud taget. Politiska system, ekonomiska system, produktionssystem, omvårdnadssystem, utbildningssystem - allt är uppbyggt i och av ett patriarkalt samhälle. Trots åtskillig fernissa, många staplade vackra ord och så kallad utveckling under mer än ett sekel är det fortfarande grundmurat patriarkalt på det stora hela. Feminismen kan helt enkelt inte kombineras med några andra ismer, nya eller gamla, livskraftiga eller utdöende.

Det är inte så att det inte försiggår en mängd radikala och spännande projekt och omvälvande produktion i sann feministisk anda. Mycket sker inom konst, litteratur och vetenskap men det mest spännande återfinns nog i alla nya forum för kreativa och skapande möten människor emellan. Problemet är bara att detta nyskapande inte hänger ihop med det dagliga och vardagliga, det hierarkiska och patriarkala samhället som 'försörjer' oss. Det hänger inte samman ännu, inte mer än det gjorde 1973 eller 1968.

Feminism är heller inget som kan inarbetas i en sjuk samhällskropp som plåster på såren. Lika lite som solidaritet, jämlikhet, mångfald och jämställdhet kan beslutas och åberopas av statsmakten för vidare befodran till folket att verkställa.

Nej, om vi verkligen menar någonting med feminism, då ska vi inrikta oss på att bygga och skapa feministiska strukturer här och nu. Nya, nära, platta och småskaliga strukturer i vardagen, i konsumtionen och i produktionen. Vi måste ta makten i egna händer och över våra liv. Sluta ropa på bättre vård, skola och omsorg för att sedan vara den som sliter och stressar inom just dessa områden, åtta timmar om dagen och med låg lön.

En del säger att medborgarlön eller garanterad grundinkomst skulle vara en kvinnofälla, men det är snarare så att kvinnor (det är mest kvinnor) sitter i vård- och omsorgssaxen i dag. En s-kvinna jag känner hävdar på fullt allvar att vi måste börja lönearbeta längre tid igen, hon talar om minst 45 timmars-vecka, för att vi ska klara av att vårda våra äldre. Är det s-märkt feminism?

Ett samhälle där kvinnliga normer och värderingar får råda kommer inte att implementeras av den svenska socialdemokratin - eller av vänsterpartiet för den delen. Jag undrar om det alls kan inrymmas inom det parlamentariska systemet. Eller rättare, om den representativa demokratin alls kan vara feministisk.

Feminism ska stå för något stort och omvälvande, annars blir det bara ytterligare ett i raden av begrepp som urvattnas, indefinieras och snart blir betydelselöst.

Hur feminismen i praktiken navlar oss och det framtida samhället, det vet vi knappast något om så länge det bara är en utopi, om än en högst konkret sådan. Inte desto mindre måste vi kämpa för en värld där vi människor lever i solidaritet med varandra och med våra livsbetingelser, annars är den världen snart inte möjlig längre.

Vi vet med bestämdhet att konkurrens, hierarkier, våld, krig och murar inte leder till en bättre värld och vi har många milleniers erfarenhet av vad manliga strukturer åstadkommer bakom oss.

Jag tänker medverka till att vi tar saken i egna händer och börjar göra saker och ting på kvinnligt vis framöver. Det kommer garanterat inte att leda tillbaka till gratis hemservice och det ska dessutom befria oss från dagens absurda och snedfördelade vård- och omsorgsok.

© 2020 Fria Tidningen