Svenska migrationscentret grundades 1960 som en ideell förening och kallades då Emigrantregistret. Syftet var att dokumentera den svenska utvandringen till Amerika. Verksamheten har sedan breddats och ligger i dag i residenshuset i Karlstad med forskarsal, bibliotek, utställningssal och arkiv. Besökare kan bland annat få hjälp att släktforska och se utställningar om migration.

Dagens arbete handlar även om att bevara minnet av de som immigrerar i dag, så att det finns material i arkiven i framtiden när människor vill ta reda på hur det gick till när deras släktingar kom till Sverige. Moderna berättelser kring migration får centret in genom intervjuprojekt. De samlar också in brev och bilder.

– Vi är intresserade av att kombinera det historiska och det nutida, och visa att svenskarna också har varit invandrare. Det går aldrig att sätta likhetstecken mellan olika skeenden, men det finns likheter som vi kan se i dag, säger Mathias Nilsson, verksamhetsledare för projektet med lokalkontoren.

2011 tecknade centret avtal med Riksarkivet och ett samarbete inleddes med Arbetsförmedlingen för att digitalisera allt material. De erbjöd till en början praktikplatser för personer som av olika skäl står långt ifrån arbetsmarknaden, med arbetsuppgifter som lätt anpassas efter individens behov och begränsningar. När de märkte hur välfungerande verksamheten var skapade de anställningar.

– Med jobb istället för praktikplatser går det att bygga en verksamhet mer långsiktigt och bestående, med bättre kontinuitet och möjlighet att ta större uppdrag.

Målet är 50 lokalkontor. Vid varje etablering är det en samverkan mellan Migrationscentret, Arbetsförmedlingen, respektive kommun och Riksarkivet. Responsen från kommunerna har varit stor och positiv.

– Vi har nästan fått så mycket respons att det blir köbildning. Det är jättestort intresse och det finns många positiva effekter för kommunerna av att man skapar jobb. Medborgare kommer i arbete och kan skapa sig ett bättre liv.

Mathias Nilsson konstaterar att det även finns positiva bieffekter.

– Det finns lokala aktörer, kommunarkiv eller föreningsarkiv där vi kan hjälpa till med digitalisering så utöver att vi skapar jobb blir vi även en resurs lokalt. I delar av landet där arbetslöshet är ett stort bekymmer är man väldigt intresserade av detta.

De nya lokalkontoren är även tänkta som besöksmål och ska ha vandringsutställningar.

Hittills finns åtta kontor och snart blir de tio. Det är ett långsiktigt arbete. Kontakter, avtal och politiska beslut innebär tidskrävande processer.

– Vi har tagit ut riktningen och vi jobbar mot målet. Det är den största satsningen genom tiderna som den här organisationen har gjort. Det är en resa utan tvekan.

Mathias Nilsson blickar även framåt med idéer om framtida projekt.

– Det finns skäl att intervjua personer som kom hit efter andra världskriget. De börjar bli äldre nu och det är inte många år kvar som den möjligheten finns, där har vi mycket migrationshistoria – efterkrigstiden och framåt.

Han nämner de flyktingar som kom i samband med kriget från Baltikum, och fascinerande berättelser om hur man åkte fram och tillbaka i båtar.

– Det finns en berättelse om en båtkarl som gjorde tjugofem resor fram och tillbaka. Och ser man framåt finns det arbetskraftsinvandring som är spännande att titta på, det är ett ständigt flöde.