• Daniel Ellsberg – en legend bland amerikanska visselblåsare.
Fria Tidningen

Hans avslöjanden vände opinionen i Vietnamkriget

Bland amerikanska visselbåsare är Daniel Ellsberg en legend. 1968 lämnade han ut hemliga dokument kring Vietnamkriget till dagstidningen New York Times, i dag arbetar han för att stödja andra visselblåsare och uppmana andra att följa hans exempel.

Starka ideal har alltid varit en av Daniel Ellsbergs drivkrafter.

– Jag hade en väldigt konventionell form av patriotism, vilket ledde till att jag tog värvning i marinkåren, berättar han.

– Jag ville försvara mitt land mot aggressioner, som det som hände i andra världskriget. Och som jag såg det då även i Korea och under Suezkrisen.

På 1960-talet var Daniel Ellsberg en framgångsrik ekonom och hans doktorsavhandling om beslutsteori blev väl omtalad i akademiska kretsar. Något som gjorde att RAND Corporation, en amerikansk tankesmedja som arbetar med forskning och utveckling för USA:s militär, började intressera sig för honom. Matematikavdelningen på RAND var då den ledande inom matematiska teorier som spelteori, beslutsteori och sannolikhetslära.

– Jag var väldigt glad över att få komma till beslutsteorins Mecka. Jag blev snabbt introducerad till vad som ansågs vara det största säkerhetshotet som världen någonsin mött: ett smyganfall från Sovjetunionen. Jag jobbade gärna dag och natt för att avvärja ett sådant hot. Senare skulle det visa sig vara en ren bluff, precis som jakten på massförstörelsevapen i Irak var baserat helt och hållet på falska förutsägelser och uppskattningar.

Under tiden på RAND blev Daniel Ellsberg erbjuden att tjänstgöra under president Richard Nixons försvarsminister Robert McNamara. Daniel Ellsberg arbetade i Sydvietnam under två år för amerikanska utrikesdepartementet och vid hemkomsten återgick han till RAND. Där fick han uppgiften att skriva en hemlig rapport för Pentagon om Vietnamkriget. Men den verklighet han upplevt under sin tid i Vietnam och de fakta han sammanställde i den hemliga rapporten, visade på att USA utökat sin insats med bombningar och marinkårsanfall mot Nordvietnam och utvidgat kriget till närliggande Kambodja och Laos. Något som inte nämndes av Nixonregeringen eller i medierna.

– Jag beslutade mig för att lämna ut dokumenten. Kriget hade redan pågått i fyra år. 1969 var det sex år kvar, trots att de flesta amerikaner trodde att det var på väg mot sitt slut. Min förhoppning var att få krigsslutet att närma sig genom att informera människor om verkligheten där borta.

Ångrar du dina handlingar på något sätt?

– Ja, jag önskar att jag hade gått till pressen direkt i stället för att vända mig till senaten. Jag gick till dem först med rapporten, men till min besvikelse valde de att inte göra något alls med materialet. Med den kunskap jag har nu råder jag alla visselblåsare att gå till medierna direkt med den information de har.

Handlingarna som läckte skulle senare kallas ”the Pentagon papers”. De bidrog till en stark opinion mot Vietnamkriget och senare även till president Nixons fall. I ett försök att tysta Daniel Ellsberg försökte Nixon genom en inre krets både utpressa och misshandla honom och det fanns även planer på lönnmord. Effekten blev dock den motsatta – Daniel Ellsberg friades från spionerianklagelserna då det uppdagades att regeringen använt olagliga metoder för att hitta bevis mot honom.

– Men de olagliga metoder som Nixon använde mot mig är i dag lagliga, säger Daniel Ellsberg.

Efter 11 septemberattackerna 2001 förändrades klimatet för visselblåsare i USA, menar han. En förändring som inte blev bättre efter det att George W. Bush lämnade Vita huset och Barack Obama blev president.

– Obama har till och med varit hårdare mot visselblåsare än Bush. Ingen verkar ha en riktigt klar förklaring till varför han varit så hämndlysten mot visselblåsare.

I den amerikanska debatten har många försökt framställa en skillnad mellan Edward Snowden, den amerikanske visselblåsaren som avslöjade den amerikanska säkerhetsmyndigheten NSA:s hemliga övervakning världen över, och Daniel Ellsbergs handlingar. Ellsberg framställs som demokrat, medan Snowden framställs som en spion och landsförrädare. Men Daniel Ellsberg själv lämnar inget tolkningsutrymme.

– Jag ser Edward Snowden som en stor hjälte, det är så uppenbart att det han avslöjade verkligen behövde komma ut. Precis likadant ser jag på Chelsea Manning och Julian Assange.

Daniel Ellsberg hoppas att kampanjen som han just nu deltar i ska leda till att fler länder ska erbjuda Edward Snowden asyl.

– Bortsett från Ryssland har han inte fått det någon annanstans. Vi vill också att fler ska följa Snowdens exempel – att fler ska våga avslöja hemligheter som felaktigt hålls undan från allmänheten och världen, även om riskerna för dem själva är stora. Världen behöver fler visselblåsare, och allt vi kan göra för att motivera mera sanningssägande och minska regeringars orättfärdiga hemlighetsmakeri är värt ansträngningen.

Vad skulle du vilja säga till alla personer som står inför valet att bli visselblåsare, men inte vet om de vågar?

– Å ena sidan är de personliga riskerna med att berätta sanningar som företaget, chefen eller institutionen inte vill ska läcka, väldigt stora. Men det kan vara otroligt värt att ta de riskerna. Alla liv som släcks i ett krig kanske står på spel, vår civilisations framtid i form av klimatförändringar eller risken för kärnvapenkrig. Det kan till och med vara värt risken att dö, precis så som soldater i krig förväntas göra. Vi förväntar oss inte sådant av våra statstjänstemän, men jag tycker att vi borde det.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

© 2024 Fria.Nu